För att kartera vegetationen över stora områden skog och natur är laserskanning, vid sidan av flygfoton, en ovärderlig teknik. Det handlar om tredimensionella mätningar av mark, vegetation och andra objekt från luften eller från marken.
Det har i mer än tio år funnits metoder för att registrera enskilda träd med hjälp av flygburna laserdata, men problemet har varit att hitta alla träd. Forskare vid SLU i Umeå har därför förfinat metoderna för enskilda träd och vegetationens olika skikt.
Dessa metoder kan användas vid skogsbruksplanering och även vid så kallad habitatkartering, som görs inför olika naturvårdsåtgärder. I dessa ingår skattningar av trädslag, stamvolym, ålder på skogen och även hur vegetationen är uppbyggd i höjdled.
Eva.Lindberg@slu.se, 090-786 85 36, http://www.slu.se/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2012/6/planera-med-laser-i-skog-och-natur/, http://pub.epsilon.slu.se/8888/
En ny skadegörare, Phytophthora lateralis, har förts in i landet med stora tujaplantor. Angripna barr kan visa fläckar i spetsen men det vanligaste är mörka partier en bit in på skottet. Fläckarna blir efterhand mörkare och till slut brunsvarta. Phytophthora lateralis är sedan länge känd som en aggressiv svamp på ädelcypress och läkeidegran, där den också angriper rötterna.
Under våren 2012 fick Maj-Lis Pettersson vid SLU Ultuna in flera prover med skadade tujor. Proverna härrör från södra Sverige, upp till mellersta Svealand, och flertalet var från Skåne. De angripna plantorna är importerade från Holland och alla planterades som stora exemplar under åren 2009–2011.
Angreppen kan möjligen förväxlas med fysiogena skador, t.ex. av vägsalt, djururin eller vintertorka. Det finns också två andra svampar, Kabatina thujae och Didymascella thujina, som angriper tuja. Ingen av dessa skador ger emellertid så tydlig mörkfärgning som Phytophthora.
Angripna delar bör snarast klippas bort och brännas. Plantorna bör rotvattnas så att vattnet inte hamnar på de ovanjordiska delarna. Smittan överförs nämligen med vattendroppar.
Maj.Lis.Pettersson@slu.se, 018-67 23 47
Skott av tuja angripna av Phytophthora lateralis. Foto: Tomas Lagerström
Fosfor är i naturen en ändlig resurs och det är inte försvarbart, vare sig ekonomiskt eller miljömässigt, att överutfodra mjölkkorna med fosfor. Överskottet hamnar i form av gödsel på våra åkermarker och läcker ut i vattendrag, sjöar och hav. En stor del av det fosforöverskott som korna konsumerar utsöndras i träcken i form av fosfater, vilka vanligtvis orsakar mer övergödning än andra fosforföreningar.
Maria Nordqvist har i sin licentiatavhandling undersökt hur omfattande överutfodringen av fosfor är hos mjölkkor i ekologisk och konventionell produktion. De allra flesta korna i både ekologiska och konventionella besättningar visade sig få för mycket fosfor i fodret. Omfattningen av överutfodringen var dock generellt mindre i ekologiska besättningar.
Förutsatt att de 290 korna i studien väl representerar Sveriges alla mjölkkor, skulle det innebära att de svenska korna utfodras med ungefär 1 800 ton fosfor för mycket varje år. Såväl den totala halten av fosfor som den lättlösliga fraktionen av fosfater i träck speglar graden av överutfodring av fosfor väl.
Maria.Nordqvist@slu.se, 018-67 20 93, Assessing
phosphorus overfeeding in dairy cows, http://pub.epsilon.slu.se/8898/
Många epifytiska lavar är beroende av gamla aspar, eftersom de lever utanpå deras grova bark. Nyckelbiotoper, som undantas från skogsbruk innehåller olika mängd och storlekar av aspar, men för att säkra den långsiktiga överlevnaden av lavar som växer på aspbarken, krävs det tillräckligt många gamla aspar.
Två SLU-ekologer har undersökt hur snabbt lavarna koloniserar och dör ut från träden. Lavarna på ett antal aspar undersöktes vid två tillfällen med 13 års mellanrum. De uppskattade därefter sju lavarters framtida utveckling för områden med olika antal aspar genom datorsimuleringar.
Det finns risk för att vissa ovanliga och sexuellt spridda lavarter kommer att dö ut från små skogsbestånd med alltför få levande aspar. Utdöenderisken är resultatet dels av att lavarna har svårt att kolonisera nya träd, dels att träden dör och faller, vilket innebär att lavarna också dör.
För att inte dessa lavar ska dö ut från hela landskap behövs det en kontinuerlig tillgång till bestånd med levande, gamla aspar. Man bör särskilt värna om stora och gamla träd eftersom de har störst chans att bli koloniserade av lavarna. Lavar måste hinna etablera sig på ett träd och sprida sig till nästa innan värdträdet faller.
katja.fedrowitz@slu.se, tord.snall@slu.se, Journal of Applied Ecology, 49:
493–502, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2664.2012.02113.x/abstract
Gamla aspar i skyddat skogsområde. Foto: Katja Fedrowitz
Signalarter för gammal skog, Protopannaria pezizoides (Gytterlav), Parmeliella triptophylla (Korallblylav) och Lobaria pulmonaria (Lunglav). Foto: Katja Fedrowitz
Hästbranschen är en av de minst mekaniserade sektorerna som arbetar med stora husdjur, och stallarbetet har inte ändrats så mycket på hundra år. Praktiskt stallarbete på ridskolor inbegriper mockning, ströspridning och sopning, tre arbetsmoment med särskilt besvärliga arbetsställningar, dvs. samtidig vridning och böjning av ryggen och arbete över axelhöjd.
Lotta Löfqvist vid SLU i Alnarp har i en enkät till ridinstruktörer funnit att 55 procent av dem ofta drabbas av belastningsbesvär, främst i axlar, nedre delen av ryggen och nacken. Vid hennes studier av det praktiska arbetet på ridskolorna fann hon att de mest belastande momenten var mockning inne i boxen eller spiltan, utspridning av strömaterial och tömning av skottkärran på gödselstacken. I nästan samtliga av dessa moment inbegriper arbetet ett skaftredskap eller skottkärra. Gödselgrepar bör enligt en biomekanisk analys ha längre skaft än idag för att minska belastningen på ländryggen.
Lotta.Lofqvist@slu.se, http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2012/6/stallarbetet-sliter-pa-personalen/, http://pub.epsilon.slu.se/8781/
Den traditionella läkeväxten groblad har nu konstaterats ha en sårläkande effekt. Grobladens innehåll av fenolämnen har kartlagts och extrakt baserade på vatten eller etanol har provats på munepitelceller respektive på vävnadsprover av grisöron. Muhammad Zubair vid SLU i Alnarp såg positiva effekter i båda fallen, både sårläkande och antiinflammatoriska.
Det har betydelse för fenolinnehållet vilken del av växten man använder och hur man sedan behandlar växtdelarna. Frystorkning gav bäst resultat, men torkning i varmluftsugn vid 30 grader bevarade också de verksamma fenolerna.
För att kunna förädla fram ett enhetligt ekologiskt odlat groblad med hög halt av verksamma substanser måste rätt population av groblad användas. Användbarheten varierade mycket mellan plantor från olika delar av landet, men eftersom groblad är självbefruktande är materialet mycket enhetligt, och det blir därför lätt att förädla fram en enhetlig sort.
Hilde.Nybom@slu.se, Länk till faktablad på svenska om avhandlingen, http://pub.epsilon.slu.se/8702/7/zubair_et_al_120411.pdf, http://pub.epsilon.slu.se/8685/
Grobladsplantor. Foto: Kimmo Rumpunen
Smittsamma och resistenta bakterier sprids från reningsverk, http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2012/6/smittsamma-och-resistenta-bakterier-sprids-fran-reningsverk1/
Fortsatt återhämtning av flera fiskbestånd i Östersjön, http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2012/6/fortsatt-aterhamtning-av-flera-fiskbestand-i-ostersjon-/
Naturhänsyn vanlig också i andra länder, http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2012/6/naturhansyn-vanlig-ocksa-i-andra-lander/
Gamla vetesorterför nyttigare och bättre ekologiskt mjöl, http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2012/5/gamla-vetesorter-for-nyttigare-och-battre-ekologiskt-mjol/
Fritidsodlingens omfattning i Sverige, http://pub.epsilon.slu.se/8905/7/bjorkman_l_120516.pdf
Rätt namn på päronen med hjälp av DNA-markörer, http://pub.epsilon.slu.se/8839/
Kassavablad bra proteinkälla för vietnamesiska får, http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2012/4/kassavablad-bra-proteinkalla-for-vietnamesiska-far/
Doftämnen kan styra fruktsamheten hos kor, http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2012/5/doftamnen-kan-styra-fruktsamheten-hos-kor/
Fakta Skog, nya nummer om hybridpoppel, rennäring och skogsbruk, träskydd och svensk träindustri, http://www.slu.se/sv/samverkan/popularvetenskap/publikationer/faktaserier/fakta-skog/