Från: Nora Adelsköld

Skickat: den 27 januari 2012 13:05

Till: 'notiser-slu@slu.se'

Ämne: SLU-notiser januari: biodling, avskogning, växtskyddsoljor

Här får du årets första utskick med notiser inom olika ämnen. Skriv ut och spara, eller läs på skärmen.

Om du vill ha ämnessorterad information direkt och fortlöpande kan du RSS-prenumerera. Du kan också beställa tryckta Notiser från SLU med temainriktning.

Välj det sätt som passar dig bäst att följa nya rön från SLU:s forskning och miljöanalys! Mer information om prenumeration m.m. längst ner i detta mejl.

____________________________________________________________________

Utskick januari 2012:

Mer virus i kupan efter kvalsterbekämpning

Bimedvarroa447 Honungsbi med varroakvalster på ryggen. Foto: Barbara Locke

Bisamhällen angrips av varroakvalster som samtidigt överför olika virus som försvagar bina, bland annat deformed wing virus. Detta leder till att hela samhällen dukar under på två till tre års sikt om biodlaren inte bekämpar kvalstren.

Den kemiska bekämpningen mot kvalstren förvärrar till en början virusinfektionerna bland bina, enligt biforskare vid SLU. Det kan bero på att det kemiska medel som används i kuporna, plastremsor med taufluvalinat, försvagar bina och/eller påverkar deras immunförsvar.

Virusinfektionen minskar vartefter de virusöverförande kvalstren dör, men inte lika fort som kvalstren dör. Därför är det viktigt att bekämpa varroakvalstren tidigt på säsongen så att virusnivån inför invintringen är så låg som möjligt, och att bara bekämpa med taufluvalinat vid höga kvalsternivåer.

Barbara.Locke@slu.se, 018-67 25 64, Varroabekämpning i bikupan ökar virusinfektion tillfälligt (pressmeddelande)

Bybor visar på avskogningens effekter

I Etiopien är avskogningen mycket omfattande, vilket man har antagit påverkar hög- och lågvattenflödena i vattendragen. I ett av SLU-forskare studerat område runt floden Koga, en biflod till Blå Nilen, har skogsutbredningen minskat från 16 procent 1957 till endast 1 procent 1986. Det skedde främst i samband med en politisk markreform i mitten av 1970-talet. Under samma period har man mätt vattenflödet i floden.

Med hjälp av dessa hydrologiska uppgifter samt flyg- och satellitbilder har man försökt hitta ett samband mellan skogsavverkningen i området och vattentillgången i floden. Lite oväntat såg man inga förändringar i vare sig hög- eller lågvattenflödet trots den stora avskogning som skett i området.

I intervjuer med några byäldstar framkom dock att förhållandena skilde sig ovanför respektive nedanför en stor våtmark. Uppströms våtmarken hade lågvattenflödet minskat och högvattenflödet ökat. Nedströms våtmarken hade byborna däremot inte noterat några skillnader i vattenflödet, vilket pekar på att våtmarken utjämnar effekterna av avskogningen.

Kevin.Bishop@slu.se, 018-67 31 31, Solomon.Gebreyohannis@slu.se, Byäldste visade på effekterna av skogsbruk (kunskapsbank)

Växtskyddsoljor kräver extremt god täckning

Mineraloljor och rapsolja är exempel på växtskyddsmedel med fysikalisk verkan. Dessa medel används ofta som komplement till förebyggande metoder i ekologisk frukt- eller bärodling. I konventionell odling kan oljorna komplettera kemisk bekämpning.

I ett SLU-projekt har forskarna gått igenom litteratur om medlens verkan på skadegörare och nyttodjur, samt i fältförsök provat hur man bäst ska applicera dem på olika frukt- och bärkulturer. Eftersom dessa medel är kontaktverkande är täckningsgraden och upprepning av behandlingen mycket avgörande. Ofta behövs stora vätskemängder för att oljorna ska nå och täcka skadegörarna, t.ex. rapsolja, som gav ett gott resultat mot fruktträdsspinnkvalster i växthushallon. De bästa resultaten fick man tidigt på säsongen innan bladverket var fullt utvecklat.

Mineraloljorna är de internationellt mest använda och studerade. Deras verkningsmekanismer är inte bara kvävande som man tidigare har antagit. Det förekommer bland annat en kemisk påverkan på nervsystemet hos skadedjuren. Mineraloljorna ger ett generellt bättre resultat än de vegetabiliska oljorna. De vegetabiliska oljorna och såporna verkar troligen både kvävande och hudupplösande på exempelvis bladlössen, men man vet mycket lite om detta.

För att få bra resultat är det viktigt att behandla när skadegöraren är som mest känslig och exponerad. Genom att dessa medel har fler verkningssätt uppstår det inte resistens mot dem. Nyttodjuren har i dessa försök inte påverkats av behandlingarna, förmodligen för att deras känsliga utvecklingsstadier inte ligger i fas med skadedjurens.

Acke.svensson@bredband.net, Växtskyddsteknik för ekologisk frukt- och bärodling - Skadedjursbekämpning med fysikaliskt verkande bekämpningsmedel (pdf)

Biobränsle ger värme och el på gården

Om elpriset stiger kan det bli intressant för ett lantbruksföretag att installera kraftvärmeteknik, som ger både värme och el. Detta kan också bidra till att öka andelen förnybar energi. Forskare vid SLU har i tre fallstudier undersökt hur lönsamma olika typer av teknik för småskalig kraftvärme skulle kunna vara. Man dimensionerade tekniken och beräknade lönsamheten för varje fall.

Den bästa lönsamheten kan uppnås om behovet av värme är stort under hela året och om producenten kan sälja outnyttjad el. Möjliga biobränslen är flis, halm, spannmål, biogas och vegetabiliska oljor. En typ av anläggning som skulle kunna vara lönsam, t.ex. på en mindre gård, är närvärmeanläggningar som drivs med skogsbränsle, som förgasas och förbränns i en gasmotor eller mikroturbin.

Med dagens elpriser och kostnader är det svårt att få ekonomin att gå ihop, men i framtiden kan de tekniska lösningarna bli både enklare och billigare, enligt forskarna.

Cecilia.Sundberg@slu.se, 018-67 18 11, Lönsamhet för småskalig biobränslebaserad kraftvärme – förutsättningar och framtidsutsikter (pdf)

Även enstaka mjölkningsstopp ger ebb i kassan

Vid tillfälliga avbrott i automatiska mjölkningsanläggningar kan vissa kor få vänta länge på nästa mjölkning. Det leder till förändringar i mjölkproduktionen och ekonomiska avbräck för producenten på mer än ett sätt.

Branislav Lakic vid SLU fann att en ko som fick vänta 24 timmar på nästa mjölkning gav 0,75 kg mindre mjölk per dag under tio dagar efter avbrottet. Mjölkens celltal, dvs. innehåll av vita blodkroppar, var fördubblat under ett par dagar efter återgång till normala mjölkningstider, vilket kan ge ett sämre mjölkpris. Mjölkens kvalitet och sammansättning påverkades däremot inte negativt av avbrottet.

Genom att förebygga mjölkningsstopp och försöka göra driftstoppen så korta som möjligt, minskar man juverstörningarna och därmed de ekonomiska effekterna.

Karin.Ostensson@slu.se, Utebliven kvällsmjölkning påverkade korna mer än väntat

Rätt åtgärder hejdar snytbaggen i norr

Även i Norrland dödar snytbaggen många nyplanterade granar och tallar. Men med hjälp av flera kombinationer av enkla åtgärder kan de norrländska skadorna minskas till en acceptabel nivå. På 30 hyggen i Hälsingland har några SLU-forskare under fyra år undersökt effekterna av att kombinera olika skademinskande åtgärder.

Resultaten visar på att det finns goda möjligheter att kostnadseffektivt hantera snytbaggarna i Norrland utan att använda insektsgifter. En bra markberedning så att plantorna kan sättas i den rena mineraljorden är viktigast för att uppnå god plantöverlevnad. Att använda plantor med något grövre stamdiameter ökar överlevnaden ytterligare. Plantering tredje våren efter avverkningen ger också bättre överlevnad än plantering ett år tidigare.

I Norrland kan en senare plantering vara ett bra alternativ, eftersom konkurrerande vegetation där är ett mindre allvarligt problem än i södra Sverige. Plantor skyddade med en seg beläggning innehållande sand klarar sig under de norrländska förhållandena mycket bra mot snytbaggeskador utan ytterligare motåtgärder.

Goran.Nordlander@slu.se , 018- 67 23 65, Med rätt åtgärder klaras snytbaggen i Norrland (pdf)

Notiserna får gärna citeras och användas i sin helhet, men ange källan, dvs. "Notiser från SLU".

________________________________________________________________________

Utkommet i urval

_________________________________________________________________________

Prenumerera på ämnessorterad information!

Välj ditt intresseområde för att RSS-prenumerera på kalendarium, kunskapsbank eller nyheter!
Klicka på en brandgul RSS-symbol på sidan du valt, t.ex. på sidan Husdjur och veterinärmedicin! Välj Prenumerera på denna feed.
När nya artiklar läggs ut visas de sedan under den brandgula symbolen i din webbläsare.
Läs i RSS-handledningen om hur du kan lägga in flödet i ditt mejlprogram.

Prenumerera på digitalt utskick eller på tryckta Notiser från SLU!

Nu kan du också prenumerera på tryckta temainriktade Notiser från SLU.

Läs hur du gör för att prenumerera på Notiser från SLU!

Vill du avsluta din digitala prenumeration på Notiser från SLU?

Skriv då följande meddelande till listserv@listserver.slu.se:

signoff notiser-slu

end

(OBS! skriv "end" på ny rad)

-------------------------------------------------------

Nora Adelsköld

Fackredaktör, hortonom

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Swedish University of Agricultural Sciences

Kommunikationsavdelningen

Besöksadress: Almas allé 9

Box 7077, 750 07 Uppsala

Tel: 018-67 17 07, Mobil: 070-695 17 07

nora.adelskold@slu.se, www.slu.se

Notiser från SLU, Kunskapsbank, Prenumerera på nyheter, Intresseområden