Biologisk mångfald

Publicerad: 13 april 2016 - slu.se
biodiversitet3.jpg

Biologisk mångfald, eller biodiversity som det heter på engelska, kan förenklat beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns.

Sverige har undertecknat ett internationellt avtal, en konvention om biologisk mångfald, där vi förbinder oss att vårda vår biologiska mångfald, och nyttja (använda) den på ett uthålligt sätt, d.v.s. så att den inte förstörs eller tar slut. Det innebär t.ex. att vi ska bruka skogen så att alla djur och växter som finns i skogslandskapet kan leva kvar där, vi ska bedriva jordbruk på sådant sätt att alla små mikroorganismer (bakterier och svampar) och ryggradslösa djur (t.ex. nematoder och hoppstjärtar) som sköter nedbrytningen i jorden inte försvinner, och att alla andra arter i jordbrukslandskapet överlever, vi ska bedriva fiske så att inte all fisk tar slut, vi ska planera våra städer så att många olika arter av djur och växter kan leva i vår närhet, och så vidare. Förutom Sverige är det drygt 170 andra länder som också har skrivit under konventionen. I avtalets text har man kommit överens om en definition av begreppet biologisk mångfald:

Biologisk mångfald är ..." variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem."

Detta är ingen enkel definition, och knappast en vetenskaplig sådan. Vill man vara elak kan man säga att den innefattar allt i naturen (skogar och hav, vargar och skalbaggar, genetiskt unika bestånd av gran etc). Den viktigaste innebörden är dock att begreppet biologisk mångfald betonar betydelsen av variationsrikedom, att vi har ett landskap med många olika naturtyper, olika arter, och en stor genetisk variation inom arterna.

En annan viktigt innebörd är att vi måste bevara alla olika ekologiska processer , t.ex. fotosyntesen i de gröna växterna, nedbrytningen i jorden, pollineringen av våra grödor, och vattenregleringen i skogslandskapet, som vi är beroende av för att få mat, rent vatten och ren luft.

Det är viktigt att tänka på att det finns flera olika nivåer där man kan bevara biologisk mångfald. Olika populationer (avskilda grupper) av samma art kan anpassa sig till olika sorters miljöer eller klimat. Anpassningarna gör att en populations gener är lite annorlunda än generna hos resten av arten. Det är även vår uppgift att se till att dessa speciella anpassningar hos olika populationer bevaras.

Vissa naturtyper, som t.ex. regnskog och lövskog, är också viktiga att bevara för ett stort antal olika arter och populationer. Dessa unika miljöer, som har skapats under tusentals år, stödjer mycket liv och har resurser att tillåta en varierad mångfald. Arterna där har unika genetiska och biologiska anpassningar som är värda att bevara, både för oss själva och för kommande generationer.

Biologisk mångfald är alltså inte EN bestämd mångfald, det är många olika typer av mångfald, eller variation, sammantaget. Ibland beskrivs det lite förenklat som att vi samtidigt ska se till att landskapet består av många olika typer av ekosystem, biotoper eller naturtyper, och att dessa ska bebos av många olika djur- och växtarter, som var och en hyser en stor genetisk variation (d.v.s. att de olika individerna inom arten bär på olika anlag, t.ex. att det finns både blå- och brunögda människor). Det finns därför inte ETT sätt att mäta biologisk mångfald, utan biologisk mångfald måste mätas på många olika sätt.

Biologisk mångfald handlar inte bara om natur som är opåverkad av människan, tvärtom ingår alla de olika miljöer som skapats av människan, t.ex. åkrar, granodlingar, parker, och alla våra tama djur och växter. Att bevara biologisk mångfald handlar alltså lika mycket om att rädda gamla lantraser av husdjur som sällsynta skalbaggar.

Hur många arter finns det?

Det finns uppskattningsvis mellan 5 och 100 miljoner olika arter av organismer på jorden. Av dessa är endast ca 1,5 miljoner namngivna. Många känner vi alltså inte ens till. Den största artmångfalden finns hos insekterna.

Sällsynta arter, raser och biotoper

Ungefär 500 arter av djur och växter är akut hotade i Sverige. Flera av arterna lever i biotoper som tidigare varit vanliga, men som nu blivit alltmer sällsynta. Små detaljer i skötseln av dessa biotoprester kan vara avgörande för arternas överlevnad. Hur metoderna för brukandet av jord och skog är utformade har stor betydelse för många arters överlevnad. 

Att bevara den biologiska mångfalden innebär inte bara artskydd, utan även att värna om den genetiska mångfalden inom arterna. För att klara detta krävs hög diversitet av biotoper och att man bevarar naturliga processer mellan organismerna och deras miljö. Även de domesticerade växt- och djurarterna utgör en viktig del av mångfalden vars utnyttjande vår framtida försörjning är helt beroende av.

Vilka är hoten mot den biologiska mångfalden?

De största hoten mot den biologiska mångfalden är bl.a. biotopförstöring (d.v.s. att arternas livsmiljöer förstörs) och annan mänsklig påverkan. Många organismers naturliga biotoper (livsmiljöer) krymper på grund av mänsklig påverkan, och det är inte alltid som det finns andra biotoper tillgängliga som organismerna kan flytta till.

Även faktorer som jakt och miljögifter kan ha stor påverkan på den biologiska mångfalden. Vår kunskap om olika arters utdöenden förbättras hela tiden, men vi har fortfarande mycket att lära oss om vi ska kunna behålla den biologiska mångfald vi har idag.

Vad gör man för att bevara den biologiska mångfalden?

Vi i Sverige försöker liksom i många andra länder att bevara vår biologiska mångfald både på lokal och nationell nivå. Vi och alla andra länder som skrivit på Konventionen om biologisk mångfald har lovat att försöka bevara den naturliga, domesticerade (tama) och genetiska mångfalden inom vårt eget land. Detta sker bl.a. med hjälp av lagstiftning och forskning inom olika områden. Det sker även förbättringar i och med att myndigheter och företag agerar enligt de olika avtal som Sverige har kommit överens om med andra länder.

Om du tycker att detta med biologisk mångfald är krångligt att förstå så är du inte ensam. Även folk som länge har arbetat med problem som rör biologisk mångfald kan tycka att begreppet är oklart och svårbegripligt. Undertecknad har varit på många möten om biologisk mångfald genom åren, både hos de myndigheter som ska genomföra allt vi åtagit oss i konventionen om biologisk mångfald och hos forskarna vid universitet och högskolor, och frågan kommer alltid: Vad är egentligen biologisk mångfald? Svaret är alltså inte helt givet utan beror på i vilken situation frågan ställs och på vilken aspekt av begreppet man väljer att fokusera på.


Kontaktinformation
Sidansvarig: charlotta.warmark@slu.se