Biologisk mångfald i bilder

Senast ändrad: 15 juni 2017

Biologisk mångfald kan vara så fantastiskt mycket. Forskningen om biologisk mångfald berör många olika vetenskapsgrenar, arter, biotoper, ekosystem... De forskare som arbetar med att ta fram kunskap om den biologiska mångfalden tar ofta bilder av sin verksamhet. Det vill vi visa upp här! Varje bild berättar sin historia om en speciell del av biologisk mångfald, och behovet av mer kunskap om just detta.

Tranor_Foto_Johan Månsson-stor.jpg
Tranorna har ökat på grund av restaurerade våtmarker, större åkrar och mer höstsådda grödor som erbjuder mat året runt. Samtidigt har också konflikterna mellan jordbruk och bevarande ökat. På SLU pågår forskning om tranornas beteende för att minska skadorna i jordbruket. Foto: Johan Månsson
Flickslända-har-fått-mat_Foto_Tuomas_Kankaanpää-sto.jpg
En flickslända har fått sig ett skrovmål. Vem äter vem och hur ofta är en intressant fråga. I naturen kan tusentals arter växelverka med varandra - insekter, växter, fåglar, däggdjur… För att kunna göra enklare modeller ska forskarna undersöka om arternas egenskaper kan avslöja vem de växelverkar med och hur – som att större äter mindre. Foto: Tuomas Kankaanpää
klotspindel.jpg
Hur kan vi utnyttja mångfalden av spindlar och insekter i jordbruket?  Många spindlar är naturliga fiender till insekter som äter våra grödor. Vi kan gynna dem genom att skapa varierade landskap där det finns platser att övervintra på och hitta mat. Foto: Mattias Jonsson
Bergskädda_FotoJonasHentatiSundberg-28.jpg
Bergtunga (Mictrostomus kitt), även kallad bergskädda, är en av omkring 140 fiskarter som regelbundet förekommer i svenska vatten. Den lever på grusig, stenig och bergig botten längs västkusten. Födan utgörs av ormstjärnor, musslor, kräftdjur och havsborstmaskar. Foto: Jonas Hentati Sundberg
Ungar-av-stenskvätta_Foto_Debora_Arlt.jpg
SLU har följt stenskvättorna utanför Uppsala i 25 år - det är en av de jordbruksfåglar som har minskat kraftigt de senaste decennierna. Dessa ungar är 6 dagar och precis ringmärkta. En sak som dataserien visar är ett ungarna väger två gram mindre nu än för 20 år sedan. Foto: Debora Arlt
Vilda-pollinatörer-är-viktiga_Foto_Alejandro_Ruete-stor.jpg
Bilden på denna fältblomfluga (Eupeodes latifasciatus; Syrphidae ) togs en sommardag i en trädgård som inte var pedantiskt skött. Vilda insekter är viktiga för världens produktion av bär, frukter, och grödor. Och vilda trädgårdar är ett sätt att gynna dem. Foto: Alejandro Ruete
Veckorna-efter-branden_Foto_Lena_Gustafsson.jpg
Redan några veckor efter den stora skogsbranden i Västmanland år 2014 började gräs komma upp, till exempel piprör. Forskare på SLU kommer att följa vegetationsutvecklingen under minst 10 år. Förra sommaren var marken på många ställen täckt av gräs och örter, vanligast var mjölkört. Foto: Lena Gustafsson
Varg_Foto_Håkan_Sand-stor.jpg
De senaste 20 åren har vargen återvänt till det svenska skogsekosystemet. Projektet Skandulv studerar vargen – till exempel dess beteende, hur stammen utvecklas och hur vargen påverkar älg och andra arter. Tack vare DNA-prov har vi i dag ett näst intill fullständigt släktträd över den skandinaviska stammen. Foto: Håkan Sand
Hoppstjärtar-i-marken_Foto_Arne_Fjellberg-stor.jpg
I marken finns ett myller av småkryp som bryter ned döda växter och annat organiskt material, till exempel hoppstjärtar. Artrikedomen är ofta så stor att markfaunan har beskrivits som "den fattiges tropiska regnskog". Forskning vid SLU har visat att i jord som ser homogen ut finns en rad småskaliga skillnader som erbjuder djuren en mängd olika ekologiska nischer. Foto: Arne Fjellberg
aspstammar_Foto_Lena-Gustafsson_stor.jpg
Aspen är värd för minst 1000 vedlevande arter och är ett viktigt trädslag för mångfalden i nordliga barrskogar. Att spara både levande och döda aspar på hyggen är också en mycket effektiv hänsynsåtgärd vid avverkning. Det visar forskning från SLU och Skogforsk. Foto: Lena Gustafsson
bastardsvärmare_foto Jörgen Wissman-wstor.jpg
En nykläckt sexfläckig bastardsvärmare (Zygaena filipendulae) sitter på en blomställning av Timotej (Phleum pratense) för att torka sina vingar inför den första flygfärden. Sexfläckig bastardsvärmare är en av de vanligaste bastardsvärmarna i Sverige men är, trots detta, rödlistad eftersom dess livsmiljö: blomrika, extensivt skötta, öppna marker, minskat de senaste 100 åren i Sverige. Bastardsvärmarna är trots sitt namn dagaktiva och kan ibland ses suga nektar på framför allt klint- och tistelblommor. Foto: Jörgen Wissman
Brindbergs fäbod_foto håkan tunon-wstor.jpg
Brindbergs fäbod i Älvdalen, Dalarna. Från att ha varit en avgörande del i mellersta och norra Sveriges lantbrukssystem har fäbodbruket idag gått tillbaka till endast något drygt hundratal brukare. Bete "på skogen”, dvs. utmarken, är ett miljö- och klimatvänligt produktionssätt, som samtidigt skapar livsmiljöer för en mängd olika växt-, djur- och svamparter som idag är hotade av det s.k. rationella bruket. Samtidigt är fäbodbruket ett såväl materiellt som ett immateriellt kulturarv där lantraser som fjällko och rödkulla får utvecklas i sin traditionella miljö. Foto: Håkan Tunón.
grönsnabbvinge_foto åke berg-wstor.jpg
Hög blomrikedom är viktigt för pollinerande insekter som fjärilar och humlor. Det finns i många naturbetesmarker, men också i nyskapade miljöer som kraftledningsgator och vägrenar längs småvägar. Grönsnabbvinge, (Callophrys rubi), är allmän och finns i hela landet. Man ser den ofta flyga snabbt i skogsbryn, längs skogsvägar och i kraftledningsgator tidigt på våren. Foto: Åke Berg.
mandelblom_foto åke berg-wstor.jpg
Mandelblomma, (Saxifraga granulata), blommar på torr ängs- och betesmark under våren. Den är tydligt en kulturföljeslagare som gynnats av mänsklig verksamhet. De nyutslagna blommorna har en svag mandeldoft. Foto: Åke Berg.
maramures_foto tommy lennartsson-wstor.jpg
En slåtterfäbod i den rumänska byn Botiza i Maramures. I jordbrukslandskapet har människans nyttjande av naturresurser under lång tid format artrika ekosystem, framför allt olika slags slåtter- och betesmarker. Genom jordbrukets omvandling det senaste seklet har dessa ekosystem till största delen försvunnit, och deras biologiska mångfald och kulturmiljövärden är hotade. Vi behöver veta hur ekosystemen är beroende av fortsatt nyttjande. Sedan mer än tio år har CBM i samarbete med lokala antropologer och etnologer studerat jordbrukslandskapet i Rumänska Karpaterna, ett landskap med liknande förutsättningar som de svenska, men där bruket ännu pågår. Foto: Tommy Lennartsson.
puktörneblåvinge_foto jörgen wissman-wstor.jpg
Ibland är vanliga arter förunderligt vackra när man tittar riktigt noga eller ändrar perspektiv. En hane av Puktörneblåvinge (Polyommatus Icarus) suger nektar med sin långa ihoprullningsbara snabel från en blomma av ängsvial (Latyrus pratensis). Båda arterna är vanligt förekommande i betesmarker och andra typer av öppen vegetation. Foto: Jörgen Wissman.
Saltoluoktta_foto håkan tunon-wstor.jpg
Saltoluokta på gränsen till världsarvet Laponia. Det samiska kulturlandskapet ser inte riktigt ut som det som vi är vana vid i Syd- och Mellansverige varför vi kan förledas tro att fjällandskapet är en opåverkad vildmark. Den samiska kulturen och den traditionella kunskapen har formats av naturen och klimatet under lång tid. Idag hotas både landskapet och den samiska kulturen av storsamhällets kortsiktiga exploatering i form av vatten- och vindkraftverk, gruvprospektering, skogsbruk och torvtäkt. Foto: Håkan Tunón.
biologiskt kulturarv_foto tommy lennartsson-wstor.jpg
Biologiskt kulturarv sätter fokus på förståelsen av sambanden mellan naturen och människans brukande av den. Dessa samband kan användas för historisk och biologisk kunskapsuppbyggnad och tillämpning inom natur och kulturmiljövård. Det utgör en kunskapskälla till vilken mänsklig påverkan som påverkat och format dagens biologiska mångfald. I denna bild möts flera slags biologiskt kulturarv: den betesformade skogen med sin mångfald av betydelsebärare, lantrasen och lokal traditionell kunskap om djur och marker. Foto: Tommy Lennartsson

Omröstningen är avslutad, och inom kort presenteras vinnaren.

Kom ihåg att gå ut och upptäcka den biologiska mångfalden där den finns! Centrum för biologisk mångfald, Institutionen för ekologi och Institutionen för akvatiska resurser vid SLU önskar en fin sommar!