Ekologiskt odlade tomater

Projektansvarig: Birgitta Båth, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU

I detta tvååriga projekt undersöks hur stor påverkan på pH några vanliga jordförbättrings- och gödselmedel har. Projektet utgår från förhållandena i tre odlingar som ingår i en deltagardriven forskningsgrupp och inleds med att jordens växtnäringsstatus i de tre odlingarna, som representerar olika gödslingsstrategier, karakteriseras. Jordarna används genomgående i projektets delstudier som genomförs på plats och i mindre skala vid SLU, Uppsala.

I odlingarna följs tillgången på kväve och fosfor i jorden och upptaget i växten en gång varannan vecka under tio veckor. I inkubations- och växthusförsök vid SLU jämförs pH sänkningen vid tillförsel av:

• okalkad torv
• urin
• ensilage
• kiserit 
• blodmjöl 

med pH sänkningen vid tillförsel av oxalsyra. Vidare undersöks om sänkt pH ökar fosforupptaget och höjer kvävekoncentrationen i tomatplantan och om en eventuell ökning av fosfortillgängligheten påverkar upptaget av zink, koppar, järn och mangan. Hög tillgänglighet av fosfor kan genom antagonism vid upptagningen i växten förorsaka brist på dessa ämnen.

I växthusförsök studeras även hur halm påverkar tillgången på kväve och fosfor i tomatbäddarna. Vid tillförsel av en lätttillgänglig kolkälla som halm uppförökas markens mikroflora och efterhand som mikrofloran omsätts frigörs uppbunden växtnäring och blir växttillgänglig. Samtidigt frigörs organiska syror som momentant sänker pH och bildar stabila kelat med aluminium, kalcium och järn vilket minskar fastläggningen av fosfor. Även kväve immobiliseras i mikrofloran vid tillförsel av halm men då kväve i motsats till fosfor inte fastläggs i svåromsättbara föreningar kan nettoeffekten av halmtillförsel för kvävets del förväntas bli negativ.