Värphöns

Senast ändrad: 04 oktober 2023
Spolmasken (Ascaridia galli) är parasitisk nematod som har ökat hos värphöns

Spridning av spolmasksmitta

Projektansvarig: Johan Höglund, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU

Samarbete: Desiree Jansson, enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA)

Spolmasken (Ascaridia galli) är parasitisk nematod som har ökat lavinartat hos värphöns i frigående inhysningssystem, inklusive på ekologiska gårdar i Sverige under de senaste åren. I projektet kommer vi att undersöka nyckelparametrar för utveckling, överlevnad och spridning av parasitens äggunder olika miljöförhållanden. Experiment kommer att utföras både i laboratoriemiljö och under simulerade fältförhållanden.

Vi kommer att undersöka hur känsliga parasitäggen är för desinfektionsmedel. I några utvalda ekologiska besättningar kommer vi att avgöra var och i vilken utsträckning det finns parasitägg med livskraftiga larver. Laboratoriestudier kommer att genomföras för att undersöka hur kombinationer av olika faktorer, såsom temperatur, nederbörd påverkar parasitäggens utveckling och överlevnad.

Resultaten kommer att jämföras med publicerade data som måste kompletteras. I dessa studier kommer vi att simulera de verkliga förhållandena i byggnader. Vi kommer också att undersöka effekten av frysning och upptining. Dessutom kommer vi att mäta effekterna av vid vilka koncentrationer som olika desinfektionsmedel har effekt mot parasitens ägg och dess allra tidigaste larvstadier.

Avföring från spolmaskinfekterade hönor kommer att deponeras direkt på marken för att undersöka säsongsmässiga effekter. Dessutom kommer avförings- och jordprover att samlas in i två ekologiska besättningar med infekterade värphöns, för att fastställa var spolmaskäggen läggs och utvecklas. Proverna kommer att insamlas både före insättning av unghöns liksom vid minst tre tillfällen jämnt fördelade under hela flockens liv. Prover som erhållits före insättning återspeglar effekten av hur olika kontrollåtgärder som har införts av jordbrukaren.

Slutligen kommer vi att använda en PCR-baserad subtypningsmetod som kan användas i framtida epidemiologiska studier.