SLU-nyhet

Hållbar matförsörjning byggs upp utifrån lokala utgångspunkter

Publicerad: 15 december 2011

I en finsk doktorsavhandling jämförs olika metoder för bedömning av miljökonsekvenser av lantbruk: materialflödes- och ekoeffektivitetsindikatorer, metoder för input-output- samt matkonsumtionsscenarier. Enligt resultaten genererar metoderna varken var för sig eller tillsammans tillräckligt med information för att förbättra matförsörjningens hållbarhet.

omslag till doktorsavhandlingHelmi Risku-Norja som skrivit avhandlingen konstaterar att en granskning av materialflödena beskriver utvecklingen på en allmän nivå, men är inte till hjälp då det gäller att identifiera problempunkter.

- Om ekoeffektiviteten förbättras leder det inte nödvändigtvis till att miljötillståndet förbättras. Orsaken till miljöproblemen är inte de stora och små procentuella andelarna av utsläppen i förhållande till produktionen, utan den verkliga omfattningen av belastningen.

Helmi Risku-Norja betonar att förutom miljökonsekvenserna måste också andra hållbarhetskriterier beaktas, till exempel matförsörjningens socio-kulturella och ekonomiska hållbarhet samt konsekvenserna av denna för människornas och djurens hälsa. För att minska den miljöbelastning som orsakas av matproduktionen och -konsumtionen behövs alltid information om de lokala förhållandena, menar hon.

Resultat från många olika vetenskapsområden behövs
En förbättring av matförsörjningens hållbarhet kräver att resultat från flera olika vetenskapsområden samordnas och bedöms inom ramen för ett visst geografiskt område.

I sin avhandling bedömer Risku-Norja miljökonsekvenserna av de förändringar som sker i matproduktionen och -konsumtionen. Som empiriskt material använde hon officiell lantbruksstatistik som kompletterades med publicerade forskningsresultat och  expertbedömningar.

Granskning av materialflödet fungerar endast på en grov nivå
Inom den miljöekonomiska forskningen har granskningar av materialflöden tillämpats i stor omfattning. Med hjälp av en input-outputmodell som grundar sig på materialflödena kan man skapa sig en bild av matsystemet som penning- och materialflöden mellan de olika nationalekonomiska branscherna samt generera information om konsekvenserna av förändringarna i utbud och efterfrågan för miljön och ekonomin på nationell nivå.

- Input-output-ganskningen beskriver miljökonsekvenserna av matproduktionen på nationalekonomisk nivå, men den är inte till hjälp då det gäller att identifiera faktorer eller områden som är kritiska med tanke på den ekologiska hållbarheten. Den är inte heller till hjälp för att se vad som borde göras för att minska utsläppen, säger Risku-Norja.

Dessutom tar input-output-metoden itu med de olika miljökonsekvenserna av matförsörjningen på olika sätt. Hon påpekar att metoden är bra för kartläggning av exempelvis utsläppen av växthusgaser på nationell nivå, men den lämpar sig inte för bedömning av konsekvenserna för biodiversiteten eller näringsbelastningen i exempelvis ett vattendrag.

Bättre info med hjälp av scenarier för matkonsumtionen
I undersökningen utformades en metod som grundar sig på scenarier för matkonsumtionen och som genererar noggrannare information om miljökonsekvenserna av matproduktionen än input-output-granskningen, eftersom man i denna opererar på regional och lokal nivå. Metoden kan tillämpas var som helst, bara variablerna som används i beräkningen anpassas till förhållandena inom det område som ska granskas. Resultaten återspeglar således enbart situationen inom det aktuella området och det går inte att dra några allmängiltiga slutsatser utifrån dessa.

- Till exempel en övergång till vegetarisk mat är inte en entydigt bra sak med tanke på miljön; en matförsörjning som grundar sig på den lokala produktionen inom ett område med fokus på växtodling skulle medföra en ökning av utsläppen av växthusgaser och näringsämnen, men också av biodiversiteten. Inom ett område med fokus på husdjursproduktion skulle resultaten se helt annorlunda ut, beskriver Risku-Norja.

Hon betonar att man vid uppbyggnaden av en hållbar matförsörjning förutom miljökonsekvenserna bör beakta också de andra kriterierna för hållbarhet. Hänsyn måste tas till regionala variationer i förutsättningarna för matproduktion, resurstillgång och befolkningsunderlag. Därför måste bedömningsmetoderna och lösningarna skräddarsys med tanke på de lokala behoven och i samarbete med det lokala nätverket av aktörer.


Kontaktinformation