Resultat från sortförsök för ekologisk odling

Den konventionella provningen av sorter kan inte ersätta den ekologiska. Det finns viktiga skillnader. Resultaten har till exempel visat att kortvuxna sorter, som ger ett bra resultat vid hög kvävegödsling i konventionell odling, inte är fullt lika bra i ekologisk odling, där långa sorttyper går bättre. Skillnaderna kan uppgå till flera procentenheter. Det är därför viktigt att testa sorterna i ekologisk odling. Ett problem med den ekologiska provningen är att näringstillgången ibland är ojämnare inom och mellan försök och utsädeskvalitén mer varierande. Därför är försöksfelen ofta större än vid konventionell odling.

Avkastningen i de ekologiska försöken var ungefär 60-70 procent av avkastningen i de konventionella försöken till stor del orsakad av den lägre gödslingsintensiteten. Hög genetisk betingad kvalitet är viktigt i sorter för ekologisk odling, exempelvis hög proteinhalt i vete, på grund av lägre kvävetillgång. Hög kvalitet har dock ofta ett pris i form av lägre avkastning för kvalitetssorter.

När inte kemiska växtskyddsmedel används är resistens viktig mot exempelvis stinksot, men kanske något mindre viktig mot bladfläcksvampar, eftersom en lägre kvävetillgång i någon mån minskar angreppen i ekoodlingen. Ett viktigt undantag är vid sen sådd av till exempel korn, vilket ibland görs för att kunna utföra en extra ogräsharvning. Mjöldaggsangreppen kan då öka, eftersom kornplantan är ung och mottaglig när mjöldaggssvampens tillväxtmöjligheter är som bäst. I detta fall bör man välja en resistent sort om man odlar i ett område med högt mjöldaggstryck. För potatis har resistens/motståndskraft mot bladmögel en avgörande betydelse. En frisk grön blast lång tid in på odlingssäsongen ökar förutsättningarna för en god skörd.