Konferens 2017: Framtidens lantbruk i Jämtland

Program

• Här kan du ladda ned programmet för konferensen Framtidens lantbruk i Jämtland.

Presentationer och citat från konferensen

Klimatförändringar – hur märks de redan av i Sverige och Jämtland och vad kan vi förvänta oss av framtiden?

Det är inte klimatet som ska räddas - klimatet kommer alltid att finnas - det är oss själva vi ska rädda. 

Växtodlingssäsongen kommer bli längre här i Jämtland men det kommer inte bli lika varmt här som länge norrut på grund av en sänkning i norska fjällkedjan där sval vind från havet kommer in. Största skillnaden blir vintertid.

För tio år sedan räknade vi inte med Rossby-vågorna.

Vi måste komma ihåg att när vi fått ner koldioxidutsläppen till exempel till hälften ligger vi ändå kvar på den nivå i atmosfären som vi har då.

Noll är ingen gräns, man kan gå förbi noll. (Martin Hedberg, metorolog, www.martinhedberg.se)

• Här kan du ladda ned den presentation som Martin Hedbergs höll om klimatförändringarna på konferensen (100 Mb)

Tomatodling i Tröndelag – 50 procent fler tomater med 80 procent mindre energi

1100 ppm CO2 ska det vara i ett växthus för att det ska växa bra. När vädringsluckorna öppnas släpps CO2 ut. Därför används kylning och avfuktning istället. Vi har en tank under växthuset med lecakulor och vatten som lagrar värme och borrhål för vinterlagring av värme. Det nya är hur vi sätter ihop redan kända element. Överskottsvärme från växthuset värmer studentbostäder, grisstall med mera. (Tove-Hatling Jystad, Maere lantbruksskole)

Klimatanpassning av gården – drivkrafter och utmaningar

Tjurkalvarna säljs söderut för det ger högst pris. Så enkelt är det. Spara transporter – spara pengar! (diesel, däck...). Jag anlitar maskinstationer (stora maskiner) vilket ger storleksfördrift räknat i diesel. Maskinstationpersonalen är proffs, mycket duktigare och tidseffektivare. Jag lagrar ensilage i limpa och därför blir det inte så mycket plast. Måste få fler ben att stå på. Tänk: Vad kan jag påverka? Energin. Solel. Jag är nu självförsörjande till 90 procent. Välj djurmaterial och välj djur med förmåga att leva på grovfoder. Det ger mindre klimatpåverkan per kilo kött. Jag använder det i marknadsföringen. "Välj köttet lika noga som när ni väljer vin". Ser att yngre barnfamiljer blivit mycket mer noga när de köper kött. (Örjan NIlsson, Bleka gård)

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden

Framtiden är oförutsägbar, men den är inte något som bara händer, det är vi som skapar den. Vilken framtid vill vi ha?

Jordbruksmarken blir värdefull. Markens långsiktiga produktionsförmåga nyckelfaktor. Sverige behöver producera mer mat på ett klimatsmart och hållbart sätt. Hur? Nya innovativa odlingssystem? Hur ska dom se ut? 

• Här kan du ladda ned presentationen om markanvändning av Jan Bengtsson.

Stadslandet Göteborg – Gröna näringar för hållbar utveckling i stadens periferi

Stadslandet - gränslandet mellan stad och landsbygd. Många bor här men det är långt från centrum. Göteborg är en delad stad. Stadsplaneringen på 60-talet (när marken köptes in) planerade för en miljon människor bara i Angered. Man tänkte sig att det skulle växa hela vägen dit från centrum. Men det blev satelliter istället. Arrendegårdar ligger mellan satelliter och centrum. Restauranger, hotell med flera skriker efter närproducerad mat. Finns inte. (Peter Rundkvist, Business Region Göteborg)

• Här hittar du Peter Rundqvists presentation om stadslandet Göteborg

Hur används jordbruksmarken i Jämtland nu och vilka förändringar kan framtida utmaningar föra med sig?

Det är samma slags jordbruksmark runt Storsjön som i Skåne. Jordbruket är bara en procent av marken, men lika betydelsefullt för sysselsättning och ekonomi som i Skåne. Många utspridda små gårdar. Det är fjälljordbruk och fäbodar men också hög mekanisering – Jämtland var först med robotgårdar. Mycket naturbete. 85 procent av åkern är vallodling. Många fält sköts men ger inga livsmedel idag (man får ju bidrag även till den marken). Den marken skulle kunna ge livsmedel med andra förutsättningar. Klimatförändringen kommer ge mer spannmål och mer specialgrödor men även de behöver vall att bryta av med. (Eva Engström, Länssyrelsen Jämtlands län)

• Eva Engströms presentation om markanvändning i Jämtland finns här.

Hur har frågor om rådgivning och om samverkan i lantbruket utvecklats de senaste decennierna – och hur hänger de ihop?

Historiskt riktades den statliga rådgivningen till "de utvecklingsbara" lantbruken det vill säga de stora gårdarna. Det passade inte för Jämtland, Värmland och Roslagen. Där byggde man upp egen lokalrådgivning. Nu- ingen vet längre hur man odlar spannmål i norr och infrastrukturen finns inte längre kvar. I norr idag - lokal produktion med väldigt vida nätverk. Gården i Jämtland säljer i Stockholm. Ojämn fördelning av rådgivning. Lantbrukare i Sollefteå använder rådgivare i Finland. Den enskilda lantbrukaren kan inte själv bygga strukturen för samarbete och samverkan. Så vad händer när det glesat ut? I Trelleborg består samverkan mest av att "hålla sig väl med grannarna". Vilka är drivkrafterna framöver? Klimat? Stadsodlare? På vilken nivå? Vem tar initiativ? Kollegor-nätverk-kunskap är förutsättning. (Cecilia Waldenström, SLU)

• Här finns Cecilia Waldenströms presentation om samverkan och rådgivning i lantbruket

Fryshuset – en framtid för mathantverkare?

Köra ut köttet och tomaterna med hemglassbilen, eller kunden kommer till fryshuset. En del människor vill faktiskt inte möta kunden. Ekonomisk förening och aktiebolag så att delägarna inte riskerar sin egen privatekonomi. (Andreas Karlsson, Torsta AB)

• Här finns Andreas Karlssons presentation om lokal matdistribution

Handlarens ansvar som länk mellan uppfödare och matgäst

Uppfödarna får betalt för ätkvalitén på varje djur. Varför ska vi ens ta ansvar? Vad är kärnan? Matjorden! Vi har förlorat mycket matjord och det är jordbruket som är största orsaken (inte stadens tillväxt). Marken, människorna och djuren måste alla må bättre år efter år. Tänk: om jag äter detta blir det bättre för matjorden eller blir det sämre? Jag gillar inte handelns egna märkesvaror (EMV). Gör det jättesvårt för privata märken, pressar priset och det är inte fördelaktigt för producenterna. Hur bemöta? Får ge upp vissa butiker och för andra lyfta fram de egna mervärdena ännu tydligare. Gröna gårdar krångliga för de vill sälja hela slaktkroppen inte bara bakdelen. (Märta Jansdotter, Gröna gårdar)

Utblick mot framtiden

Generationsskiftet känslig process, man måste börja i tid. Utmaning för lantbruket. Vilka ska ta över? Stort intresse för mat men inte så många som håller på. Det närproducerade tar slut, efterfrågan är stor. Framtida yrke att vara inne i ekosystemet. Smittor och antibiotika. Mervärde för svenskt kött.

Nätverk, träffar – får ni behovet tillfredsställt? Jobbar ensam så utbytet ännu viktigare. Bra kunna bolla. WWOOF en väg in för intresserade utan anknytning. Bönder medvind nu, men det växer också rörelser mot lantbruket. Därför vågar man kanske inte ta emot främmande människor. Rädd för att bli anmäld. Samhället väldigt splittrat. Arga veganer och ledsna bönder möts inte?

Uppvuxen på gård eller inte. Varför så svårt att komma in om man inte har bakgrunden? Går inte köpa en gård. Banken stöttar inte. Crowdfunding av en bonde? LRF jobbar med generationsskifte. Släppa gården tidigare. Görs medvetet i andra länder. Ge möjlighet att avverka skogen för att investera i lantbruket.

Så varför ser ni ljust på framtiden? Folk vill ha bättre kött (spårbart). Bra stödmässigt att bygga nu, investeringsstödet högt. Ny generation som är beredd att betala för bra kött. Då är det OK att de äter mindre kött. Veganmattrenden lyfter fram även kött- och mjölkproducenter som producerar hög kvalitet. De som tar över nu gör det för att de vill inte för att de "måste". Men vi måste hålla ihop.

Frankrike har stiftelser som köper upp mark för att förmedla till unga. Gårdar som drivs av unga är i framkant, tydlig grupp av unga som satsar (inte grönavågare).

Andra ägandeformer? Ekonomiska föreningar. Sambruk. Maskinring.

Jämtländskt lantbruk handlar om mjölk och kött. Men vegetationsperioden blir ju längre, borde skapa nya odlingsförutsättningar. Ni är alla tre inom djurproduktion – varför? Vi har betesmark där det lutar för mycket. Inga stora fält. I framtiden större gårdar? Kanske odlar mark längre bort (arrende)? Kanske lägger ihop en hel bys mark? Vall, vall, vall. Spannmål halva skörden. Vadå odla annat? Vad skulle vara så bra? Hur många hektar morötter måste man odla innan man kan leva på det? Kommer bara bli en och annan grönsaksodlare även i framtiden.

Trenden maskinringar? Ja, inte lika viktigt att äga själv längre. En köper och kör åt andra. Jämtland var föregångare i kooperativa maskinringar. Lätt i Jämtland för att länet är fyrkantigt. Har också med intresse att göra. Vi yngre är inte så intresserade av att sitta i en traktor de finaste dagarna på året. Unga idag vill hellre göra just det som de är duktiga på, specialisering.

Hur ser ni på framtidens kunder? Kommer en intresserad ny generation. Barnfamiljer som köper köttlådorna.

Hur är det egentligen med köttet och klimatet? Olika budskap. Markanvändning. Gräskött och åker-baljväxter.

Hur blev ni lockade in i lantbruket och hur ska fler kunna lockas in? Lyft fram friheten. Mycket ny spännande teknik.

Är byråkratin och reglerna ett hinder? Frågar man en liten mjölkbonde med 13 kor tyngd av kontrollsystemet, så ja. Tänker lämna bort pappersarbetet till proffs. (Agnes Jörgensen, Linn Aldén, Billy Nord)