Provtagning och analyser

Senast ändrad: 12 september 2016
utlopp-skivarpsan.jpg

Det finns en rad olika faktorer att ta hänsyn till för att resultaten från en undersökning ska bli så användbara och korrekta som möjligt. Viktiga frågor att tänka igenom är exempelvis syftet med undersökningen, om det finns risk för läckage till främst grundvatten eller till ytvatten, val av matris (vatten, sediment, jord) och om det finns resultat från tidigare undersökningar som kan ge vägledning vid upplägget av undersökningen.

Andra relevanta faktorer är till exempel val av provtagningslokal, provtagningssäsong, provtagningsfrekvens, provtagningsteknik, hantering av prov, analysmetodik, mätning av kringvariabler och information om förhållanden i tillrinningsområdet. Det är viktigt att ta hänsyn till alla dessa faktorer, men också att vara konsekvent för att kunna jämföra med tidigare studier. Några av de viktigare faktorerna att ta hänsyn till inför provtagning i yt- eller grundvatten berättar vi mer om i de kommande avsnitten.

För den som ska göra en mer omfattande undersökning av pesticider rekommenderar vi att studera Naturvårdsverkets ”undersökningstyper” som beskriver uppläggning och metodik för mätningar inom miljöövervakningen av pesticider.

Tidpunkten för provtagning har betydelse

Tidpunkten för provtagning kan spela en stor roll för resultatet, särskilt om det är ett ytvatten du tänker undersöka. Halterna i vattendrag, speciellt de mindre, kan variera kraftigt från dag till dag. Det är risk för högre halter efter kraftiga regn under spridningssäsongen medan halterna ofta är lägre under perioder med liten användning och vid torra förhållanden.

En undersökning som syftar till att ge en generell beskrivning av förekomst av bekämpningsmedel i vatten bör anpassa provtagningen efter spridningssäsongen. I södra Götaland kan den äga rum från april, när ogräsbekämpningen börjar, till november, när ogräsbekämpningen och höstplöjningen avslutats. I norra Götaland samt Svealand kan spridningssäsongen äga rum från maj till oktober. Det kan vara en god idé att ringa en lantbruksrådgivare (på t.ex. länsstyrelsen eller hushållningssällskapet) om man vill ha uppgifter om spridningssäsongen, hur lång den är, när den är som mest intensiv, vilka ämnen som sprids i det område där undersökningen ska genomföras. Det underlättar även tolkningen av resultaten.

Den strömmande delen av skivarpsån. Foto: Jenny Kreuger

Ska du däremot undersöka grundvatten så spelar tidpunkten en mindre roll för resultatet eftersom omsättningen av grundvatten är betydligt långsammare, i synnerhet om det är ett djupare grundvatten. Däremot kan det ha betydelse när och i vilken omfattning som vattnet i brunnen/borran omsätts i förhållande till tidpunkten för provtagningen.

Oavsett vilken typ av vatten som undersöks är det viktigt att upprepa provtagningen vid olika tillfällen för att säkerställa resultaten så att inte tillfälligheter har spelat in.

Undvik kontaminering av prov

Vid provtagningen är det viktigt att hantera provet så att det inte påverkas av yttre faktorer. Först och främst gäller det att se till att de ämnen som ska analyseras inte förändras eller försvinner mellan provtagning och analys, exempelvis genom att ordna så att transporten till laboratoriet sker snabbt (inom ett dygn) och gärna kallt. Även förhållandena under själva provtagningen har betydelse då vissa ämnen kan vara flyktiga medan andra kan fastna på provutrustningen om felaktiga material används. Det är också minst lika viktigt att se till att provet inte på något vis förorenas. Risken för att provet blir kontaminerat är stor om du till exempel tar på insidan av locket eller i flaskan, eller lägger flaskans lock på marken under provtagningen. Likaså gäller det att undvika att förorena den provutrustning du använder genom att tänka på hur den förvarats innan provtagningen och även under själva provtagningen. Det är ofta mycket låga halter som ska analyseras vilket ökar risken för att oavsiktligt kontaminera provet.

Detaljerade instruktioner för hur provtagningen ska gå till, och vad man bör tänka på, brukar skickas med provtagningsflaskorna av det laboratorium som ska utföra analyserna.

För generell vägledning om provtagningsteknik och utformning av provtagningsprogram för olika typer av vatten finns standarder utgivna av ISO (SS-EN ISO 5667-1:2007 och SS-EN ISO 5667-1:2007/AC:2007) som kan köpas via SIS (Swedish Standards Institute). 

Analysera relevanta ämnen

Många olika ämnen har använts som bekämpningsmedel genom åren, en del har förbjudits och andra har tillkommit. De har använts till olika ändamål och på olika sätt. Vad som är relevanta ämnen att analysera i ett prov beror exempelvis på om det är ett ytvatten eller grundvatten du ska undersöka. Eventuella rester av växtskyddsmedel i ytvatten är ofta en återspegling av det som används idag, medan det som återfinns i grundvatten mera reflekterar det som användes tidigare, ibland för flera decennier sedan, inom olika sektorer av samhället. En ledtråd för vilka ämnen som kan vara aktuella att analysera är att närmare titta på vilken typ av användning som har funnits och finns i närområdet. Är det jordbruksanvändning, urban användning eller skogsanvändning som dominerar? Det är många gånger svårt att förutsäga vilka substanser som kan dyka upp eftersom det finns, och har funnits, en stor variation i hur medlen använts, speciellt innan dagens striktare regler för användning och hantering infördes under 1990-talet.

Foto: Jenny Kreuger

 

Det finns flera olika ställen att söka information om vilka ämnen som är relevanta utifrån olika frågeställningar.

Kemikalieinspektionen publicerar årliga rapporter med statistik på sålda kvantiteter av olika ämnen  (1986 och framåt). Dessutom finns även en sökfunktion där du kan söka information om användningsområden eller ett visst ämne.

Genom att använda riskbedömningsverktyget MACRO-DB kan olika substansers risk för läckage till grundvatten simuleras vilket kan vara till hjälp för att bedöma vilka ämnen som är relevanta att analysera. 

SLU har en webbtjänst med resultat av analyser som samlats in från olika håll i landet, Växtskyddsmedel i miljön. Där kan du välja om du vill titta på ytvatten, grundvatten eller dricksvatten och det finns bl.a. information om vilka ämnen som hittas oftast, båda i hela landet och på länsnivå. Du kan också titta på vilka ämnen som hittas i den miljöövervakning som bedrivs i fyra jordbruksintensiva områden i Sverige.

Om det är ett jordbrukspåverkat vatten som ska provtas så ta kontakt med en erfaren lantbruksrådgivare i regionen, dessa brukar ha stor kunskap om vilka ämnen som används i regionen. Det beror delvis på vilka grödor som odlas men också på vilka insekter och svampar som är aktuella.

Analysera relevanta nivåer

Vad som är en relevant analysnivå beror i första hand på varför provet tas och i vilket vatten. För drickvatten så finns en förordning (SLV FS 2001:30) som anger att detektionsgränsen* ska vara 25 procent av gränsvärdet. För enskilda bekämpningsmedel är gränsvärdet satt till 0,1 µg/l, vilket betyder att detektionsgränsen får vara högst 0,025 µg/l. Undantagen är ämnena aldrin, dieldrin, heptaklor, heptaklorepoxid där gränsvärdet är 0,03 µg/l och alltså kräver en motsvarande lägre detektionsgräns.

*Detektionsgräns är den lägsta halt där man kan verifiera att ämnet finns i provet med en rimlig statistisk säkerhet. Nära detektionsgränsen kan dock bara en kvalitativ bestämning göras, dvs man anger om substansen finns i provet eller inte. Sådana fall rapporteras ibland som spårvärde av analyslaboratorier.

Anledningen till att man vill kunna spåra substanser vid lägre nivåer än gränsvärdet är för att kunna upptäcka trender, dvs om halterna är på väg uppåt och närmar sig gränsvärdet så ska man kunna vidta åtgärder i god tid, innan gränsvärdet överskrids och vattnet klassas som otjänligt.

För grundvatten gäller samma gränsvärde som för dricksvatten, alltså 0,1 µg/l, enligt ett EU-direktiv som gäller grundvatten (2006/118/EG). För både grundvatten och dricksvatten gäller dessutom att summan av halter för enskilda bekämpningsmedel inte får överskrida 0,5 µg/l.

När det gäller ytvatten finns däremot inget generellt gränsvärde när det gäller förekomst av växtskyddsmedel. Istället har Kemikalieinspektionen tagit fram s.k. riktvärden för enskilda växtskyddsmedel. Riktvärdet anger den högsta halt då man inte kan förvänta sig negativa effekter av ett ämne på vattenlevande organismer. Detektionsgränsen för ämnen som analyseras i ytvatten bör, på motsvarande sätt som för dricksvatten och grundvatten, ligga lägre än riktvärdet för respektive ämne. Några ämnen har dock väldigt låga riktvärden, till exempel esfenvalerat med ett riktvärde på 0,0001 µg/l. Det är en nivå det kan vara svårt att komma ned till om analysmetoden är av generell karaktär, dvs inkluderar ett stort antal olika substanser. Riktvärdena togs fram 2004 och uppdaterades 2007 men sedan dess har ingen ny uppdatering gjorts av Kemikalieinspektionen, därför har CKB tagit fram två rapporter med preliminära riktvärden utifrån samma metodik, för ämnen som är relevanta att analysera i svenska vatten men som inte har något riktvärde från Kemikalieinspektionen. Sedan 2015 anges nationella bedömningsgrunder för vissa särskilda förorenande ämnen, varav flera bekämpningsmedel, i föreskrifter från Havs- och vattenmyndigheten. 

Laboratoriet för organisk kemi (OMK). Fota: Jenny kreuger

Inför beställning av bekämpningsmedelanalys

När man ska analysera bekämpningsmedel är det viktigt att ställa krav på laboratoriet så att tolkningen av resultaten blir enklare. Självklart bör du kontrollera att laboratoriet är ackrediterat för rätt provmatriser och rätt mätområde för aktuella substanser. Likaså är det värdefullt för undersökningen att känna till de detektionsgränser och bestämningsgränser, samt mätosäkerhet som gäller, så att du säkert vet att du kan spåra substanserna ner till den nivå som gäller för undersökningen. Några andra saker att tänka på:

  • Begär att laboratoriet redovisar svenska namn på substanserna. Det låter som en självklarhet, men är tyvärr inte det.
  • Begär att laboratoriet tydligt redovisar hur de definierat den lägsta rapporterade analysgränsen. Det finns flera olika begrepp som används av laboratorierna, t.ex. detektionsgräns, bestämningsgräns, kvantifieringsgräns, rapporteringsgräns, och det är inte alltid självklart vad som menas. En del laboratorier anger också en "normal" rapporteringsgräns, vilket alltså inte säkert gäller för just den aktuella analysen. Provets renhet varierar och ibland kan rapporteringsgränsen vara högre än den "normala". Det är till stor hjälp vid tolkningen av data om man säkert vet den aktuella nivån för just det provet.
  • Om aktuell studie är en uppföljande studie så bör minst samma ämnen ingå och detektionsgränsen bör inte vara högre än i de föregående proven. Annars kan man få svårt att dra någon slutsats av resultatet.

Om man ska använda provet för någon form av rättslig prövning krävs en omfattande säkerhet i hela kedjan från provtagning med närvaro av oberoende person från kommun eller polis, märkning, dokumentation som exempelvis fotografier och transport, till analyserna på laboratoriet. Analyserna bör göras som så kallad dokumentär analys av ett, eller möjligen av två olika, ackrediterade laboratorier. Det innebär att provet ska analyseras vid två oberoende tillfällen för att resultatet ska bli så tillförlitligt som möjligt.

Laboratorier för analyser av bekämpningsmedel

För att få bekämpningsmedel analyserade så finns flera olika laboratorier i Sverige.

Laboratoriet för Organisk Miljökemi (OMK)

Alcontrol

ALS Life Science

Eurofins

 

Laboratoriet för organisk kemi (OMK). Foto: Jenny Kreuger

Personalen på laboratoriet för organisk miljökemi (OMK) arbetar med alla analyser av bekämpningsmedelsrester som görs inom den nationella miljöövervakningen. Laboratoriet är sedan 1994 ackrediterat av SWEDAC för analys av bekämpningsmedel. Foto: Jenny Kreuger.

Sidansvarig: mikaela.gonczi@slu.se