Publikationer

Senast ändrad: 13 december 2016 - slu.se
Dokument2b_4kantig.jpg

Här listas de rapporter där Markinventeringens (inkl. Ståndortskarteringens) datamaterial ingår helt eller delvis, eller har annan koppling till inventeringsprogrammen.

Listan innehåller 120 publikationer. Vi hoppas att de viktigaste referenserna är med!

Publikationslista i alfabetisk ordning

A

Akselsson, C., Belyazid, S., Hellsten, S., Klarqvist, M., Pihl-Karlsson, G., Karlsson, P-E. and Lundin, L. 2010.
Assessing the risk of N leaching from forest soils across a steep N deposition gradient in Sweden.
Environmental Pollution 158(12), 3588-3595.

Akselsson et al. 2007.
Nutrient and carbon budgets in forest soils as decision support in sustainable forest management.
Forest Ecology and Management 238, p. 167-174.

Akselsson, C., Sverdrup, H. 2004.
Uthålligt skogsbruk i Sverige - räcker baskatjonvittringen till?
Markdagen 2004. Forskningsnytt om mark. Inst. f. skoglig marklära. Uppsala.

Alveteg, M., Sverdrup, H., Warfvinge, P., Grennfelt, P., Rodhe, H., Thornelof, E. & Wisniewski, J. 1995.
Regional assessment of the temporal trends in soil acidification in southern Sweden, using the safe model.
Water,Air and Soil Pollution 85, 2509-2514.

Andersson, A., Nilsson, Å. & Håkansson, L. 1991.
Metal concentrations in the mor layer.
Report. 3990, Swedish Environmental Protection Agency, Solna, Sweden, 85pp.

B

Baritz, R., Seufert, G., Montanarella, L., Van Ranst, E., 2010.
Carbon concentrations and stocks in forest soils of Europe.
Forest Ecology and Management 260(3), 262-277.

Berg, B., Johansson, M.B., Nilsson, A., Gundersen, P., Norell, L., 2009. Sequestration of carbon in the humus layer of Swedish forests - direct measurements.
Can. J. For. Res.-Rev. Can. Rech. For. 39(5), 962-975.

Bergstedt, J., Axenrot, T. 1997.
Undersökning av ett urval arter ur Naturvårdsverkets föreslagna artgrupper som indikatorer vid successionsbedömningar på ängs- och hagmarker där hävden upphört.
Projektarbete, Linköpings universitet. Stencil, 11pp.

Bergstedt, J. 1999.
The impact of logging intensity on field-layer vegetation in Swedish boreal forests.
Examensarbete (D-uppsats). Linköpings universitet. Inst. f. Fysik och mätteknik, avd. f. biologi, ISBN: LiU-IFM-Biol-Ex-766, ISRN: LiU-Biol-Ex-298. Endast på engelska. Ca 14pp.

Bergstedt, J. 2004.
Boreal vegetation responses to forestry as reflected in field trial and survey data.
Linköpings universitet, inst. f. fysik och mätteknik. ISSN 0280-7971. ISBN 91-85297-05-4. LiU-Tek-Lic-2004:68. Endast på engelska. Ca 54pp.

Bergstedt, J. 2008.
Boreal vegetation responses to forestry as reflected in field trial and survey data and the quality of cover estimates and presence/absence in vegetation inventory.
Linköping Studies in Science and Technology. Dissertation No. 1172. ISSN 0345-7524. ISBN 978-91-7393-939-3. Endast på engelska.

Binkley D., Högberg P., 2016.
Revisiting the influence of nitrogen deposition on Swedish forests.
In: Tamm Review. Forest Ecology an Managment 368 (2016) 222-239.

Björkhem, U., Lundmark, J-E., Utbult, K. 1974.
Kompendium i markkartering.
Skogshögskolan. Stockholm. 78pp.

Bruhn Å. 2013.
Riksskogstaxeringen 1923-2013, 90 års inventering av Sveriges skog och mark. 
(Fotobok. Om Markkarteringen bl.a. på s. 31-33) [18.6 Mb]
Riksskogstaxeringen. ISBN 978-91-981323-0-4.

D

Dalhberg, U., Bergstedt, J., Pettersson, A. 1998.
Fältinstruktion för och erfarenheter från vegetationsinventering i Abisko, sommaren 1997.
Arbetsrapport 32. Inst. f. skoglig resurshushållning och geomatik, SLU, Umeå. 39pp.

E

Ernfors, M. von Arnold, J. Stendahl, J. Olsson, M. Klemedtsson L. 2007.
C:N ratio based estimates of nitrous oxide emissions.
Biogeochemistry 84 (2), 219-231.

F

Feitkenhauer, Sven. 1999.
Kan ståndortsfaktorer indikera känslighet för grantorka?
Avhandling för MSC i Naturresursprogrammet. 30 poäng. Handledare: Mats Olsson (skoglig marklära SLU) och Kjell Wahlström, skoglig mykologi och patologi SLU.

Framstad, E., de Wit, H., Mäkipää, R., Larjavaara, M., Vesterdal L., Karltun, E. 2013.
Biodiversity, carbon storage and dynamics of old northern forests.
TemaNord 2013:507. Nordic Council of Ministers 2013.

Fredriksson G., Hallbäcken L., Lundmark J.-E., Nilsson I. 1991.
Luftföroreningarnas effekter på skogsmarken. SLU.
Skogsfakta nr. 8.

Fröberg, M., 2012.
Residence time of fine-root carbon using radiocarbon measurements of samples collected from a soil archive.
J. Plant Nutr. Soil Sci. 175(1), 46-48.

Fröberg M., Tipping E., Stendahl J., Clarke N. , Bryant C. 2010.
Mean residence time of O horizon carbon along a climatic gradient in Scandinavia estimated by C-14 measurements of archived soils. Biogeochemistry DOI 10.1007/s10533-010-9497-3.

Fröberg M., Tipping E., Stendahl J., Clarke N., Bryant C. 2011.
Mean residence time of O horizon carbon along a climatic gradient in Scandinavia estimated by C-14 measurements of archived soils.
Biogeochemistry 104(1-3), 227-236.

G

Gamfeldt, L., Snäll, T., Bagchi, R., Jonsson, M., Gustafsson, L., Kjellander, P., Ruiz-Jaen, M.C., Fröberg, M., Stendahl, J., Philipson, C.D., Mikusinski, G., Andersson, E., Westerlund, B., Andren, H., Moberg, F., Moen, J., Bengtsson, J. 2013.
Higher levels of multiple ecosystem services are found in forests with more tree species.
Nature Communications 4, 1340.

Grandin, U. 1999.
Prediktion av diversitet och indikatorvärden i skogsvegetation, baserad på data från Ståndortskarteringen och programmet för integrerad miljöövervakning. - En pilotstudie.
Institutionen för miljöanalys, SLU, Uppsala. 20pp (prel. version).

Grandin, U. 2001.
Vad växer egentligen i Sveriges skogar -II? Sammanställning av data från andra sommarens fältarbete inom tusenyteprojektet.
Institutionen för miljöanalys, SLU, Uppsala. Rapport 2001:19, 18pp. ISSN 1403-997X.

Gärdenäs A.I., Jansson P.-E., Karltun E., Klemedtsson L., Lehtonen A., Ortiz C., Palosuo T., Svensson M. 2011.
Estimating soil carbon stock changes by process-based models and soil inventories – uncertainties and complementarities.
In: Jandl R., Rodeghiero M., Olsson M. (Eds.). 2011. Soil carbon in sensitive European ecosystems: from science to land management. Wiley-Blackwell, 239-266.

Göransson, E., Karltun, E., Stendahl, J. & Överby, H. 1997.
Markens försurningskänslighet i Norrbottens län.
Rapportserie. 4/97, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå, 40pp.

H

Hedwall P.O., Brunet J. 2016
Trait variations of ground flora species disentangle
the effects of global change and altered land-use in Swedish forests
during 20 years.
Early View Articals, Global Change Biology.

Herbertsson, S. 2003.
Sjunkande pH i Västerbottens humuslager - en kvantitativ analys. Examensarbete. Institutionen för skoglig marklära, SLU. Nr 8. 28 pp.

Hettelingh J-P, de Smet AM, and Downing RJ. 1995.
The critical loads concept and critical loads in Europe.
In Research papers (eds. H. Raitio & T. Kilponen). Vaasa, Finland, pp. 11-26.

Hånell, B. 2006.
Dikad skogsmark och myr med djup torv som resurser för uthålligt torvbruk i Sverige.
Projektrapport. Institutionen för skogsskötsel SLU, med stöd av TorvForsk. Nr 5. 30 pp.

Hägermark, I. 1995.
Samband mellan kronutglesning hos gran (Picea abies L. Karst.) och olika ståndortsfaktorer.
Institutionen för skoglig marklära, SLU.

J

Johansson, E., Sandén, P., Öberg, G. 2003.
Spatial patterns of organic chlorine and chloride in Swedish forest soil. Chemosphere 52: 391-397

Johansson, M.-B. & Nilsson, Å. 1997.
Utvärdering av regional miljöövervakning av skog och skogsmark t.o.m. 1994 i AB-, C-, D-, T- och U-län.
Underlagsmaterial. 14, Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm, 67pp.

Johansson, M.-B. & Nilsson, Å. 1997.
Regional miljöövervakning av skog, skogsmark och biologisk mångfald i AB-, C-, D-, T- och U-län.
Underlagsmaterial. 18, Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm, 85pp.

Johansson, M.-B. & Nilsson, Å. 1998.
Hur kan den regionala miljöövervakningen av skogsmark optimeras?
In: M. Olsson (ed.) Markdagen 1998. Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära. Rapport 79:113-122.

Johansson, M.-B. & Nilsson, Å. 1998.
Karaktärisering av skogsprovytor för regional miljöövervakning i AB, C, D, T och U län.
Länsstyrelsen i Stockholm län, Serie U, Nr 29, November 1998.

Johnson, D.W., Cresser, M.S., Nilsson, S.I., Turner, J., Ulrich, B., Binkley, D. & Cole, D.W. 1991.
Soil changes in forest ecosystems: Evidence for and probable causes. Proceedings of the Royal Society of Edinburgh 97 B, 81-116.

K

Karltun E. 1994.
Ståndortskarteringen - ett trendkänsligt instrument för miljöövervakning och forskning.
In Markdagen 1994. Forskningsnytt om mark, Inst. f. skoglig marklära, Uppsala, pp. 61-66.

Karltun, E. 1998.
Baskatjoner och aciditet i svensk skogsmark - tillstånd och förändringar.
Rapport. 5, Skogsstyrelsen, Jönköping, 18pp.

Karltun, E., Jacobson, A., Lennartsson, T. 2010.
Inlagring av kol i betesmark.
Rapport 2010:25. Jordbruksverket, Jönköping. 28 pp.

Karltun, E. Stendahl, J. & Lundin, L. 2003.
Acid-base status and changes in Swedish forest soils.
Kungliga Skogs- & Lantbruksakademins Tidskrift 142(18).

Khalili, M.I., Futter, M., Fölster, J., Lundin, L. and Weyhenmeyer, G.A. 2012.
Changes of phosphorus and carbon in Swedish boreal and alpine surface water.
Ms in: Khalili, M. 2012. Macronutrient cycling in surface waters. Large-scale patterns and assessment of global change.

Doctoral thesis No. 2012:10. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae.

Khalili, M.I., Temnerud, J., Fröberg, M., Karltun, E.and Weyhenmeyer, G.A. 2010.
Nitrogen and carbon interactions between boreal soils and lakes.
Global Biogeochemical Cycles, Vol. 24

L

Lindgren, A. & Lundblad, M. 2014.
Towards new reporting of drained organic soils under the UNFCCC.
Rapport 14. Institutionen för mark och miljö, SLU.

Lindroth S. (redaktör), 1995.
Skog och mark i Sverige. Fakta från Riksskogstaxeringen.
SLU, institutionen för skogstaxering och Kommentus Förlag 1995.

Liu Q. & Bråkenhielm S., 1997.
Ekologisk utvärdering av ståndortskarteringens vegetationsdata (version 2).
Institutionen för miljöanalys, SLU, Uppsala.

Liu Q. & Bråkenhielm S., 1998.
Ecological indication of forest plants - application on environmental monitoring and assessment in Sweden.
Department of Environmental Assessment, SLU, Uppsala.

Lundblad, M., Stendahl, J., Lundin, L. & Olsson, M. 2016.
Den svenska torvutvinningens klimatpåverkan.
Institutionen för mark och miljö, SLU, Uppsala. 53pp.

Lundin, L. 2001.
Presentation av Ståndortskarteringen, SK, för internationell utvärdering i december 2001.
Institutionen för skoglig marklära, SLU, Uppsala. 6pp.

Lundmark J-E. 1977.
Förslag till fältinstruktion för beskrivning av busk- och markvegetation. (Komplettering av det klassificeringssystem som tillämpas vid riksskogstaxeringen)
Skogshögskolan, avd. f. skoglig marklära. 19 pp.

Lundmark J-E. 1989.
Marktillstånd och markförändringar.
SLU. Skogsfakta Konferens, nr. 12:11-19.

Lundmark J-E., Utbult K. 1977.
Kartera mera. Instruktion för mark och vegettationsklassificering vid Skogshögskolan.
Avdelningen för skoglig marklära, Skogshögskolan. 58 pp.

Lövblad, G., Grennfelt, P., Westling, O., Sverdrup, H. & Warfvinge, P. 1995.
The use of critical load exceedances in abatement strategy planning.
Water, Air and Soil Pollution 85, 2431-2436.

M

Melkerud, P.-A., Olsson, M.T. & Rosén, K. 1992.
Geochemical atlas of Swedish forest soils.
Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära. 65, Institutionen för skoglig marklära, SLU, Uppsala, 85pp.

Melkerud P.-A. 1994.
Mineraljorden som växtnäringskälla. In Markdagen 1994.
Forskningsnytt om mark. Inst. f. skoglig marklära. Uppsala, pp. 9-19.

Milberg, P., Bergstedt, J., Fridman, J., Odell, G., Westerberg, L. 2008.
Observer bias and random variation in vegetation monitoring data.
Journal of Vegetation. Science 19: 633-644, 2008. 12pp. Linköpings universitet och SLU.

N

Naturvårdsverket 1996.
Skogsmarkskalkning. Resultat och slutsatser från Naturvårdsverkets försöksverksamhet.
Rapport. 4559, Naturvårdsverket, Stockholm, 290pp.

Naturvårdsverket & SLU 1999.
Miljötillståndet i skogen. Environmental Quality in Swedish Forests.
Best.nr. 1199, ISBN: 91-620-1199-5, ISSN: 0282-7298, Naturvårdsverket, Stockholm, 100pp.

Nilsson P., 1994.
Riksskogstaxeringens roll i den regionala miljöövervakningen.
Arbetsrapport 21, Institutionen för skogstaxering, SLU, Umeå. Till rapporten hör också en bilaga 4; "Förslag på redovisningspaket för landets länsstyrelser".

Nilsson, P. 1995.
Riksskogstaxeringen och ståndortskarteringen vid regional miljöövervakning.
Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Umeå, 40pp.

Nilsson, S.I. 1988.
Acidity properties in Swedish forest soils - regional patterns and implications for liming.
Scandinavian Journal of Forestry Research 3, 417-424.

Nilsson, S.I. 1993.
Acidification of Swedish oligotrophic lakes - interactions between deposition, forest growth and effects on lake-water quality.
Ambio 22, 272-276.

Nilsson, S.I. & Tyler, G. 1995.
Acidification-induced chemical changes of forest soils during recent decades - a review.
Ecological Bulletins 44:54-64.

Nilsson, S.I. 1995.
Current chemical state of Swedish forest soils investigated by principal component (PCA) and regression analysis.
Ecological Bulletins 44:65-74.

Nilsson, T., Johansson, M.-B., Nilsson, Å. 2007.
Trädslagets betydelse för markens syra-basstatus – resultat från Ståndortskarteringen.
Skogsstyrelsen Rapport 2007:2. 78pp.

Nilsson, T., Johansson, M.-B., Nilsson, Å. 2006.
Hur mår skogen och skogsmarken? Tillstånd och trender för kronutglesning och markförsurning i Stockholms län 1985-2010.
Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 2006:04. 66pp.

Nilsson, T. & Lundin, L. 2002.
Markprovtagningens betydelse vid bestämning av markens kolförråd.
Institutionen för skoglig marklära, SLU. Uppsala. 14pp.

Nilsson, T. , Stendahl, J. & Löfgren, O. 2015.
Markförhållanden i svensk skogsmark - data från Markinventeringen 1993-2002.
Rapport 19, Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

O

Odell, G. & Drakenberg, B. 1991.
Atlas över skogsmarksväxters förekomst i Sverige. Grundat på Ståndortskarteringens material 1983-87.
Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära. 64, Institutionen för skoglig marklära, SLU, Uppsala, 216pp.

Odell, G. & Ståhl, G. 1998.
Vegetationsförändringar i svensk skogsmark mellan 1980- och 90-talet. – En studie grundad på ståndortskarteringen.
Arbetsrapport 37. Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Institutionen för skoglig marklära, SLU, Umeå, 44pp.

Odell, G. & Ståhl, G. 1998.
Vegetationsförändringar i skogsmark från 1980-talet till 1990-talet – några resultat från den landsomfattande Ståndortskarteringen.
Svensk Botanisk Tidskrift. 92:227-232. Lund. ISSN 0039-646X.

Odlare, M. 1997.
Assessment of the effect of acid deposition on forest soils in Stockholm County.
Underlagsmaterial. 10, Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm, 31pp.

Olsson, M.T., Erlandsson, M., Lundin, L., Nilsson, T., Nilsson, Å., Stendahl, J. 2009.
Organic Carbon Stocks in Swedish Podzol Soils in Relation to Soil Hydrology and Other Site Characteristics.
Silva Fennica 43(2), 2009. 14pp. ISSN 0037-5330.

Olsson, M.T., Rosén, K. & Melkerud, P.-A. 1993.
Regional modelling of base cation losses from Swedish forest soils due to whole-tree harvesting.
Applied Geochemistry 189-194.

Ortiz C.A. 2012.
Sink or source? Uncertainties in large scale model predictions of forest soil organic carbon dynamics.
Doctoral thesis No. 2012:25. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae.

Ortiz C., Karltun E., Stendahl J., Gärdenäs A.I., Ågren G.I. 2011.
Modelling soil carbon development in Swedish coniferous forest soils - an uncertainty analysis of parameters and model estimates using the GLUE method.
Ecological Modelling 222(17), 3020-3032.

Ortiz, C.A., Liski, J., Gärdenäs, A.I., Lehtonen, A., Lundblad, M., Stendahl, J., Ågren, G.I., Karltun, E. 2013.
Soil organic carbon stock changes in Swedish forest soils – a comparison of uncertainties and their sources through a national inventory and two simulation models.
Ecological Modelling 251, 221-231.

Ortiz, C.A., Lundblad, M., Lundström, A., Stendahl, J. 2014.
The effect of increased extraction of forest harvest residues on soil organic carbon accumulation in Sweden.
Biomass and Bioenergy 70, 230-238.

P

Poggio, L. 2002.
Epiphytic algae on Norway spruce needles in Sweden - geographical distribution, time-trends and influence of site factors.
MSc thesis at the Department of Forest Soils, SLU, Uppsala, No. 4. 28pp.

R

Rasmussen K., Sippola J., Urvas L., Låg J., Troedsson T., Wiberg M. 1991.
Soil Map of Denmark, Finland, Norway and Sweden, Scale 1:2 000 000.
Lantbruksforlaget, Oslo.

Ribeiro Cabral, Miguel, 2012.
Relation and change over time of CN-ratios throughout Swedish peatlands and in seven fertility classes.
Examensarbeten 2012:07. Institutionen för mark och miljö, SLU.

Riksskogstaxeringen 2011.
Skogsdata. Tema: Fält- och bottenskiktsarter i Sveriges skogar.
SLU, Inst. f. skoglig resurshushållning, 901 83 UMEÅ. Skogsdata 2011, kap. 3, s. 11-30.

Ringvall, A., Petersson, H., Ståhl, G., Lämås, T. 2005.
Surveyor consistency in presence/absence sampling for monitoring vegetation in a boreal forest.
SLU. Inst. f. skogl. resurshushållning och geomatik. Artikel i Elsevier B.V., 9pp., doi:10.1016/j.foreco.2005.03.002.

Rosén K. 1991.
Kritiska belastningsgränser för kväve i skogsmark.
SLU. Skogsfakta nr. 17 1991.

Rosen, K., Gundersen, P., Tegnhammar, L., Johansson, M. & Frogner, T. 1992.
Nitrogen enrichment of Nordic forest ecosystems. The concept of critical loads.
Ambio 21, 364-368.

S

Schulze, E.D., Vries, W., Hauhs, M., Rosen, K., Rasmussen, L., Tamm, C.O. & Nilsson, J. 1989.
Critical loads for nitrogen deposition on forest ecosystems.
Water, Air, and Soil Pollution 48, 451-456.

Seibert, J. Stendahl, J. Sörensen R. 2007.
Topographical influence on soil properties in boreal forest soils.
Geoderma 141, 139–148.

Simonsson, M. & Berggren, D. 1998.
Aluminium solubility related to secondary solid phases in upper B horizons with Spodic characteristics.
European Journal of Soil Science.Skogseko, 2000. Artikel om RT- & SK (uppföljning av miljömål). Rubrik: Övervakas från flera håll. Skogsvårdsorganisationens tidning, Skogseko dec. 2000, nr 4, sid. 23.

SLU 2000. Miljötrender från SLU 2000.
Skogsdata på höjden och bredden ... och på djupet. Tema: Miljödatabaser vid SLU. Nr 1-2/2000. Miljötrender från SLU. SLU miljödata. Uppsala, pp. 3-7.

SLU 2000.
Miljötrender från SLU 2000. Skogspromenad som till Samarkand (RT/SK:s fältarbete). Tema: På spaning i naturen. Nr 4/2000.
Miljötrender från SLU. SLU miljödata. Uppsala, pp. 12-15.

SLU 2000.
Naturresurser & miljö. Fortlöpande miljöanalys vid SLU.
SLU, Box 7070, 750 07 Uppsala. 18pp.

Snäll, T., Moen, J., Berglund, H. & Bengtsson, J. 2014.
Mapping and assessment of ecosystems and their services.
The Swedish Forest Pilot. Rapport 6626, Naturvårdsverket. ISBN 978-91-620-6626-0.

Stegmann, B. 1992.
Vittring i skogsmark i Gävleborg.
Länsstyrelsen Gävleborg, Gävle, 73pp.

Stegmann, B. 1994.
Skogsmarkens försurningskänslighet i Älvsborgs län.
Rapport. 2, Länsstyrelsen Älvsborgs län, Borås, 65pp.

Stendahl, J. Johansson, M.-B. Eriksson, E. Nilsson Å. Langvall O. 2010.
Soil organic carbon in Swedish spruce and pine forests – differences in stock levels and regional patterns.
Silva Fennica 44 (1) 5-21.

Stendahl, J., Lundin, L., Nilsson, T. 2009.
The stone and boulder content of Swedish forest soils.
Catena 77 (2009) 285-291.

Ståhl, G., Walheim, M., Löfgren, P. 1999.
Fjällinventering - En utredning av innehåll och design.
Arbetsrapport 50, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, SLU, Umeå. 29pp.

Svarén, A. 1996.
Jordmånsbildning och markkemisk övervakning i fjällområdet - en pilotstudie.
Länsstyrelsen i Norrbotten. Rapportserie nummer 14/1996. Luleå. 46pp.

Sverdrup, H., Warfvinge, P. & Rosen, K. 1992.
A model for the impact of soil solution Ca:Al ratio, soil moisture and temperature on tree base cation uptake.
Water,Air and Soil Pollution 61, 365-383.

Sverdrup, H., Warfvinge, P., Jonsson, C., Hornung, M. & Skeffington, R.A. 1992.
Critical loads of acidity for forest soils, groundwater and first-order streams in Sweden.
Critical loads: concept and applications 54-67; ITE Symposium No. 28.

Sverdrup, H., Warfvinge, P., Frogner, T., Haoya, A.O., Johansson, M. & Andersen, B. 1992.
Critical loads for forest soils in the Nordic countries.
Ambio 21, 348-355.

Sverdrup, H., Vries, W.d. & De, V.W. 1994.
Calculating critical loads for acidity with the simple mass balance method.
Water,Air and Soil Pollution 72, 143-162.

Sverdrup, H., Warfvinge, P. & Nihlgard, B. 1994.
Assessment of soil acidification effects on forest growth in Sweden.
Water,Air and Soil Pollution 78, 1-36.

Sverdrup, H., Warfvinge, P., Rosen, K., Grennfelt, P., Rodhe, H., Thornelof, E. & Wisniewski, J. 1995.
Critical loads of acidity and nitrogen, based on multiple criteria for different Swedish ecosystems.
Water,Air and Soil Pollution 85, 2375-2380.

Sverdrup, H. 1995.
Critical loads and the BC/Al-ratio as indicator of soil acidification effects on tree growth.
Kungliga Skogs och Lantbruksakademiens Tidskrift 134, 77-98.

von Sydow, A. & Lindroth, S. 1996.
Linjeinventering av fjällvegetation - resultat av fältstudier 1995.
Länsstyrelsen i Norrbotten. Rapportserie nummer 11/1996. Luleå. 37pp.

T

Tegnhammar, L. 1992.
Om skattning av ståndortsindex för gran.
Rapporter - Skog. 53, Institutionen för skogstaxering, SLU, Umeå, 259pp.

Troedsson, T. & Nilsson, Å. 1980.
Sensitivity of forest soils to acidification in relation to the siting of coal-fired power plants.
SNV pm 1366, Solna.

Troedsson, T. Nilsson, Å. 1980.
Den geografiska utbredningen av rotröta och dess samband med några markfaktorer.
Markkarteringsmaterial 1963-72. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift 3-80.

Troedsson, T. Nilsson, Å. 1984.
pH in Swedish Forest Soils.
Report 1853. Markkarteringsmaterial 1963-72. National Swedish Environment Protection Board, Solna, Sweden, 24 pp.

Troedsson, T. 1985.
Sensitivity of Swedish forest soils to acidification related to site characteristics.
Report. 3001, Swedish Environmental Protection Board, Solna, Sweden, 51pp.

Troedsson, T. & Wiberg, M. 1986.
Den svenska jordmånskartan.
Institutionen för skoglig marklära, SLU; 1986.

V,W

Walheim M., Löfgren P. 2000.
Metodutveckling för vegetationsövervakning i fjällen.
Arbetsrapport 70 2000. SLU inst. f. skoglig resurshushållning och geomatik, Umeå. 43 pp.

Vanmechlen, L., Groenemans, R., Van Ranst, E., 1997.
Forest soil condition in Europe. Results of a Large-Scale Soil Survey.
Forest Soil Co-ordinating Centre. EC-UN/ECE, Brussels, Geneva, 1997. Om Sverige på s. 187-189. 262pp.

Warfvinge, P & Bertills, U. 2000. 
Naturens återhämtning från försurning - aktuell kunskap och framtidsscenarier.
Naturvårdsverket rapport 5028, 53-66.

Warfvinge, P. & Sverdrup, H. 1995.
Critical loads of acidity to Swedish forest soils. Methods, data and results.
Reports in ecology and environmental engineering. 5:1995, Department of Chemical Engineering II, Lund University, Lund, 104pp.

Weyhenmeyer, G.A., Fröberg, M., Karltun, E., Khalili, M., Kothawala, D., Temnerud, J., Tranvik, L.J., 2012.
Selective decay of terrestrial organic carbon during transport from land to sea.
Glob. Change Biol. 18(1), 349-355.

Wilander, A. & Lundin, L. 1999.
Återhämtning i svenska vatten och skogsmark.
Naturvårdsverket Rapport 5028: 53-66.

Publikationslista i kronologisk ordning

2016

Binkley D., Högberg P., 2016.
Revisiting the influence of nitrogen deposition on Swedish forests.
In: Tamm Review. Forest Ecology an Managment 368 (2016) 222-239.

Hedwall P.O., Brunet J. 2016
Trait variations of ground flora species disentangle
the effects of global change and altered land-use in Swedish forests
during 20 years.
Early View Articals, Global Change Biology.

Lundblad, M., Stendahl, J., Lundin, L. & Olsson, M. 2016.
Den svenska torvutvinningens klimatpåverkan.
Institutionen för mark och miljö, SLU, Uppsala. 53pp.

2015

Nilsson, T., Stendahl, J. & Löfgren, O. 2015.
Markförhållanden i svensk skogsmark - data från Markinventeringen 1993-2002.
Rapport 19, Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

2014

Lindgren, A. & Lundblad, M. 2014.
Towards new reporting of drained organic soils under the UNFCCC.
Rapport 14. Institutionen för mark och miljö, SLU.

Ortiz, C.A., Lundblad, M., Lundström, A., Stendahl, J. 2014.
The effect of increased extraction of forest harvest residues on soil organic carbon accumulation in Sweden.
Biomass and Bioenergy 70, 230-238.

Snäll, T., Moen, J., Berglund, H. & Bengtsson, J. 2014.
Mapping and assessment of ecosystems and their services.
The Swedish Forest Pilot. Rapport 6626, Naturvårdsverket. ISBN 978-91-620-6626-0.

2013

Bruhn Å. 2013.
Riksskogstaxeringen 1923-2013, 90 års inventering av Sveriges skog och mark.
(Fotobok. Om Markkarteringen bl.a. på s. 31-33) Riksskogstaxeringen. ISBN 978-91-981323-0-4.

Framstad, E., de Wit, H., Mäkipää, R., Larjavaara, M., Vesterdal L., Karltun, E. 2013.
Biodiversity, carbon storage and dynamics of old northern forests.
TemaNord 2013:507. Nordic Council of Ministers 2013.

Gamfeldt, L., Snäll, T., Bagchi, R., Jonsson, M., Gustafsson, L., Kjellander, P., Ruiz-Jaen, M.C., Fröberg, M., Stendahl, J., Philipson, C.D., Mikusinski, G., Andersson, E., Westerlund, B., Andren, H., Moberg, F., Moen, J., Bengtsson, J. 2013.
Higher levels of multiple ecosystem services are found in forests with more tree species.
Nature Communications 4, 1340.

Ortiz, C.A., Liski, J., Gärdenäs, A.I., Lehtonen, A., Lundblad, M., Stendahl, J., Ågren, G.I., Karltun, E. 2013.
Soil organic carbon stock changes in Swedish forest soils – a comparison of uncertainties and their sources through a national inventory and two simulation models.
Ecological Modelling 251, 221-231.

2012

Fröberg, M., 2012.
Residence time of fine-root carbon using radiocarbon measurements of samples collected from a soil archive.
J. Plant Nutr. Soil Sci. 175(1), 46-48.

2012 Khalili, M.I., Futter, M., Fölster, J., Lundin, L. and Weyhenmeyer, G.A. 2012.
Changes of phosphorus and carbon in Swedish boreal and alpine surface water.
Ms in: Khalili, M. 2012. Macronutrient cycling in surface waters. Large-scale patterns and assessment of global change. Doctoral thesis No. 2012:10. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae.

Ortiz C.A. 2012.
Sink or source? Uncertainties in large scale model predictions of forest soil organic carbon dynamics.
Doctoral thesis No. 2012:25. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae.

Ribeiro Cabral, Miguel, 2012.

Relation and change over time of CN-ratios throughout Swedish peatlands and in seven fertility classes.
Examensarbeten 2012:07. Institutionen för mark och miljö, SLU.

Weyhenmeyer, G.A., Fröberg, M., Karltun, E., Khalili, M., Kothawala, D., Temnerud, J., Tranvik, L.J., 2012.
Selective decay of terrestrial organic carbon during transport from land to sea.
Glob. Change Biol. 18(1), 349-355.

2011

Fröberg M., Tipping E., Stendahl J., Clarke N., Bryant C. 2011.
Mean residence time of O horizon carbon along a climatic gradient in Scandinavia estimated by C-14 measurements of archived soils.
Biogeochemistry 104(1-3), 227-236.

Gärdenäs A.I., Jansson P.-E., Karltun E., Klemedtsson L., Lehtonen A., Ortiz C., Palosuo T., Svensson M. 2011.
Estimating soil carbon stock changes by process-based models and soil inventories – uncertainties and complementarities.
In: Jandl R., Rodeghiero M., Olsson M. (Eds.). 2011. Soil carbon in sensitive European ecosystems: from science to land management. Wiley-Blackwell, 239-266.

Ortiz C., Karltun E., Stendahl J., Gärdenäs A.I., Ågren G.I. 2011.
Modelling soil carbon development in Swedish coniferous forest soils - an uncertainty analysis of parameters and model estimates using the GLUE method.
Ecological Modelling 222(17), 3020-3032.

Riksskogstaxeringen 2011.
Skogsdata. Tema: Fält- och bottenskiktsarter i Sveriges skogar.
SLU, Inst. f. skoglig resurshushållning, 901 83 UMEÅ. Skogsdata 2011, kap. 3, s. 11-30.

2010

Akselsson, C., Belyazid, S., Hellsten, S., Klarqvist, M., Pihl-Karlsson, G., Karlsson, P-E. and Lundin, L. 2010.
Assessing the risk of N leaching from forest soils across a steep N deposition gradient in Sweden.
Environmental Pollution 158(12), 3588-3595.

Baritz, R., Seufert, G., Montanarella, L., Van Ranst, E., 2010.
Carbon concentrations and stocks in forest soils of Europe.
Forest Ecology and Management 260(3), 262-277.

Fröberg M., Tipping E., Stendahl J., Clarke N. , Bryant C. 2010.
Mean residence time of O horizon carbon along a climatic gradient in Scandinavia estimated by C-14 measurements of archived soils.
Biogeochemistry DOI 10.1007/s10533-010-9497-3.

Karltun, E., Jacobson, A., Lennartsson, T. 2010.
Inlagring av kol i betesmark.
Rapport 2010:25. Jordbruksverket, Jönköping. 28 pp.

Khalili, M.I., Temnerud, J., Fröberg, M., Karltun, E.and Weyhenmeyer, G.A. 2010.
Nitrogen and carbon interactions between boreal soils and lakes.
Global Biogeochemical Cycles, Vol. 24.

Stendahl, J. Johansson, M.-B. Eriksson, E. Nilsson Å. Langvall O. 2010.
Soil organic carbon in Swedish spruce and pine forests – differences in stock levels and regional patterns.
Silva Fennica 44 (1) 5-21.

2009

Berg, B., Johansson, M.B., Nilsson, A., Gundersen, P., Norell, L., 2009.
Sequestration of carbon in the humus layer of Swedish forests - direct measurements.
Can. J. For. Res.-Rev. Can. Rech. For. 39(5), 962-975.

Olsson, M.T., Erlandsson, M., Lundin, L., Nilsson, T., Nilsson, Å., Stendahl, J. 2009.
Organic Carbon Stocks in Swedish Podzol Soils in Relation to Soil Hydrology and Other Site Characteristics.
Silva Fennica 43(2), 2009. 14pp. ISSN 0037-5330.

Stendahl, J., Lundin, L., Nilsson, T. 2009.
The stone and boulder content of Swedish forest soils.
Catena 77 (2009) 285-291.

2008

Bergstedt, J. 2008.
Boreal vegetation responses to forestry as reflected in field trial and survey data and the quality of cover estimates and presence/absence in vegetation inventory.
Linköping Studies in Science and Technology. Dissertation No. 1172. ISSN 0345-7524. ISBN 978-91-7393-939-3. Endast på engelska.

Milberg, P., Bergstedt, J., Fridman, J., Odell, G., Westerberg, L. 2008.
Observer bias and random variation in vegetation monitoring data.
Journal of Vegetation. Öppnas i nytt fönster Science 19: 633-644, 2008. 12pp. Linköpings universitet och SLU.

2007

Akselsson et al. 2007.
Nutrient and carbon budgets in forest soils as decision support in sustainable forest management.
Forest Ecology and Management 238, p. 167-174.

Ernfors, M. von Arnold, J. Stendahl, J. Olsson, M. Klemedtsson L. 2007.
C:N ratio based estimates of nitrous oxide emissions.
Biogeochemistry 84 (2), 219-231.

Nilsson, T., Johansson, M.-B., Nilsson, Å. 2007.
Trädslagets betydelse för markens syra-basstatus – resultat från Ståndortskarteringen.
Skogsstyrelsen Rapport 2007:2. 78pp.

Seibert, J. Stendahl, J. Sörensen R. 2007.
Topographical influence on soil properties in boreal forest soils.
Geoderma 141, 139–148.

2006

Hånell, B. 2006.
Dikad skogsmark och myr med djup torv som resurser för uthålligt torvbruk i Sverige.
Projektrapport. Institutionen för skogsskötsel SLU, med stöd av TorvForsk. Nr 5. 30 pp.

Nilsson, T., Johansson, M.-B., Nilsson, Å. 2006.
Hur mår skogen och skogsmarken? Tillstånd och trender för kronutglesning och markförsurning i Stockholms län 1985-2010.
Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 2006:04. 66pp.

Ringvall, A., Petersson, H., Ståhl, G., Lämås, T. 2005.
Surveyor consistency in presence/absence sampling for monitoring vegetation in a boreal forest.
SLU. Inst. f. skogl. resurshushållning och geomatik. Artikel i Elsevier B.V., 9pp., doi:10.1016/j.foreco.2005.03.002.

2005

-

2004

Akselsson, C., Sverdrup, H. 2004.
Uthålligt skogsbruk i Sverige - räcker baskatjonvittringen till?
Markdagen 2004. Forskningsnytt om mark. Inst. f. skoglig marklära. Uppsala.

Bergstedt, J. 2004.
Boreal vegetation responses to forestry as reflected in field trial and survey data.
Linköpings universitet, inst. f. fysik och mätteknik. ISSN 0280-7971. ISBN 91-85297-05-4. LiU-Tek-Lic-2004:68. Endast på engelska. Ca 54pp.

2003

Herbertsson, S. 2003.
Sjunkande pH i Västerbottens humuslager - en kvantitativ analys.
Examensarbete. Institutionen för skoglig marklära, SLU. Nr 8. 28 pp.

Johansson, E., Sandén, P., Öberg, G. 2003.
Spatial patterns of organic chlorine and chloride in Swedish forest soil.
Chemosphere 52: 391-397.

Karltun, E. Stendahl, J. & Lundin, L. 2003.
Acid-base status and changes in Swedish forest soils.
Kungliga Skogs- & Lantbruksakademins Tidskrift 142(18).

2002

Nilsson, T. & Lundin, L. 2002.
Markprovtagningens betydelse vid bestämning av markens kolförråd.
Institutionen för skoglig marklära, SLU. Uppsala. 14pp.

Poggio, L. 2002.
Epiphytic algae on Norway spruce needles in Sweden - geographical distribution, time-trends and influence of site factors.
MSc thesis at the Department of Forest Soils, SLU, Uppsala, No. 4. 28pp.

2001

Grandin, U. 2001.
Vad växer egentligen i Sveriges skogar -II? Sammanställning av data från andra sommarens fältarbete inom tusenyteprojektet.
Institutionen för miljöanalys, SLU, Uppsala. Rapport 2001:19, 18pp. ISSN 1403-997X.

Lundin, L. 2001.
Presentation av Ståndortskarteringen, SK, för internationell utvärdering i december 2001.
Institutionen för skoglig marklära, SLU, Uppsala. 6pp.

2000

Skogseko, 2000.
Artikel om RT- & SK (uppföljning av miljömål). Rubrik: Övervakas från flera håll.
Skogsvårdsorganisationens tidning, Skogseko dec. 2000, nr 4, sid. 23.

SLU 2000.
Skogsdata på höjden och bredden ... och på djupet.
Miljötrender från SLU 2000.Tema: Miljödatabaser vid SLU. Nr 1-2/2000. SLU miljödata. Uppsala, pp. 3-7.

SLU 2000.
Skogspromenad som till Samarkand (RT/SK:s fältarbete). Miljötrender från SLU 2000. Tema: På spaning i naturen.
Nr 4/2000. Miljötrender från SLU. SLU miljödata. Uppsala, pp. 12-15.

SLU 2000.
Naturresurser & miljö.
Fortlöpande miljöanalys vid SLU. SLU, Box 7070, 750 07 Uppsala. 18pp.

Walheim M., Löfgren P. 2000.
Metodutveckling för vegetationsövervakning i fjällen.
Arbetsrapport 70 2000. SLU inst. f. skoglig resurshushållning och geomatik, Umeå. 43 pp.

Warfvinge, P & Bertills, U. 2000.
Naturens återhämtning från försurning - aktuell kunskap och framtidsscenarier.
Naturvårdsverket rapport 5028, 53-66.

1999

Bergstedt, J. 1999.
The impact of logging intensity on field-layer vegetation in Swedish boreal forests.
Examensarbete (D-uppsats). Linköpings universitet. Inst. f. Fysik och mätteknik, avd. f. biologi, ISBN: LiU-IFM-Biol-Ex-766, ISRN: LiU-Biol-Ex-298. Endast på engelska. Ca 14pp.

Feitkenhauer, Sven. 1999.
Kan ståndortsfaktorer indikera känslighet för grantorka?
Avhandling för MSC i Naturresursprogrammet. 30 poäng. Handledare: Mats Olsson (skoglig marklära SLU) och Kjell Wahlström, skoglig mykologi och patologi SLU.

Grandin, U. 1999.
Prediktion av diversitet och indikatorvärden i skogsvegetation, baserad på data från Ståndortskarteringen och programmet för integrerad miljöövervakning. - En pilotstudie.
Institutionen för miljöanalys, SLU, Uppsala. 20pp (prel. version).

Naturvårdsverket & SLU 1999.
Miljötillståndet i skogen.
Environmental Quality in Swedish Forests. Best.nr. 1199, ISBN: 91-620-1199-5, ISSN: 0282-7298, Naturvårdsverket, Stockholm, 100pp.

Ståhl, G., Walheim, M., Löfgren, P. 1999.
Fjällinventering - En utredning av innehåll och design.
Arbetsrapport 50, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, SLU, Umeå. 29pp.

Wilander, A. & Lundin, L. 1999.
Återhämtning i svenska vatten och skogsmark.
Naturvårdsverket Rapport 5028: 53-66.

1998

Dalhberg, U., Bergstedt, J., Pettersson, A. 1998.
Fältinstruktion för och erfarenheter från vegetationsinventering i Abisko, sommaren 1997.
Arbetsrapport 32. Inst. f. skoglig resurshushållning och geomatik, SLU, Umeå. 39pp.

Johansson, M.-B. & Nilsson, Å. 1998.
Hur kan den regionala miljöövervakningen av skogsmark optimeras?
In: M. Olsson (ed.) Markdagen 1998. Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära. Rapport 79:113-122.

Johansson, M.-B. & Nilsson, Å. 1998.
Karaktärisering av skogsprovytor för regional miljöövervakning i AB, C, D, T och U län.
Länsstyrelsen i Stockholm län, Serie U, Nr 29, November 1998.

Karltun, E. 1998.
Baskatjoner och aciditet i svensk skogsmark - tillstånd och förändringar.
Rapport. 5, Skogsstyrelsen, Jönköping, 18pp.

Liu Q. & Bråkenhielm S., 1998.
Ecological indication of forest plants - application on environmental monitoring and assessment in Sweden.
Department of Environmental Assessment, SLU, Uppsala.

Odell, G. & Ståhl, G. 1998.
Vegetationsförändringar i skogsmark från 1980-talet till 1990-talet – några resultat från den landsomfattande Ståndortskarteringen.
Svensk Botanisk Tidskrift. 92:227-232. Lund. ISSN 0039-646X.

Odell, G. & Ståhl, G. 1998.
Vegetationsförändringar i svensk skogsmark mellan 1980- och 90-talet. – En studie grundad på ståndortskarteringen.
Arbetsrapport 37. Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Institutionen för skoglig marklära, SLU, Umeå, 44pp.

Simonsson, M. & Berggren, D. 1998.
Aluminium solubility related to secondary solid phases in upper B horizons with Spodic characteristics.
European Journal of Soil Science.

1997

Bergstedt, J., Axenrot, T. 1997.
Undersökning av ett urval arter ur Naturvårdsverkets föreslagna artgrupper som indikatorer vid successionsbedömningar på ängs- och hagmarker där hävden upphört.
Projektarbete, Linköpings universitet. Stencil, 11pp.

Göransson, E., Karltun, E., Stendahl, J. & Överby, H. 1997.
Markens försurningskänslighet i Norrbottens län.
Rapportserie. 4/97, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå, 40pp.

Johansson, M.-B. & Nilsson, Å. 1997.
Regional miljöövervakning av skog, skogsmark och biologisk mångfald i AB-, C-, D-, T- och U-län.
Underlagsmaterial. 18, Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm, 85pp.

Johansson, M.-B. & Nilsson, Å. 1997.
Utvärdering av regional miljöövervakning av skog och skogsmark t.o.m. 1994 i AB-, C-, D-, T- och U-län.
Underlagsmaterial. 14, Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm, 67pp.

Liu Q. & Bråkenhielm S., 1997.
Ekologisk utvärdering av ståndortskarteringens vegetationsdata (version 2).
Institutionen för miljöanalys, SLU, Uppsala.

Odlare, M. 1997.
Assessment of the effect of acid deposition on forest soils in Stockholm County.
Underlagsmaterial. 10, Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm, 31pp.

Vanmechlen, L., Groenemans, R., Van Ranst, E., 1997.
Forest soil condition in Europe. Results of a Large-Scale Soil Survey.
Forest Soil Co-ordinating Centre. EC-UN/ECE, Brussels, Geneva, 1997. Om Sverige på s. 187-189. 262pp.

1996

Naturvårdsverket 1996.
Skogsmarkskalkning. Resultat och slutsatser från Naturvårdsverkets försöksverksamhet.
Rapport. 4559, Naturvårdsverket, Stockholm, 290pp.

Svarén, A. 1996.
Jordmånsbildning och markkemisk övervakning i fjällområdet - en pilotstudie.
Länsstyrelsen i Norrbotten. Rapportserie nummer 14/1996. Luleå. 46pp.

von Sydow, A. & Lindroth, S. 1996.
Linjeinventering av fjällvegetation - resultat av fältstudier 1995.
Länsstyrelsen i Norrbotten. Rapportserie nummer 11/1996. Luleå. 37pp.

1995

Alveteg, M., Sverdrup, H., Warfvinge, P., Grennfelt, P., Rodhe, H., Thornelof, E. & Wisniewski, J. 1995.
Regional assessment of the temporal trends in soil acidification in southern Sweden, using the safe model.
Water,Air and Soil Pollution 85, 2509-2514.

Hettelingh J-P, de Smet AM, and Downing RJ. 1995.
The critical loads concept and critical loads in Europe. In Research papers (eds. H. Raitio & T. Kilponen).
Vaasa, Finland, pp. 11-26.

Hägermark, I. 1995.
Samband mellan kronutglesning hos gran (Picea abies L. Karst.) och olika ståndortsfaktorer.
Institutionen för skoglig marklära, SLU.

Lindroth S. (redaktör), 1995.
Skog och mark i Sverige.
Fakta från Riksskogstaxeringen. SLU, institutionen för skogstaxering och Kommentus Förlag 1995.

Lövblad, G., Grennfelt, P., Westling, O., Sverdrup, H. & Warfvinge, P. 1995.
The use of critical load exceedances in abatement strategy planning.
Water,Air and Soil Pollution 85, 2431-2436.

Nilsson, P. 1995.
Riksskogstaxeringen och ståndortskarteringen vid regional miljöövervakning.
Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Umeå, 40pp.

Nilsson, S.I. & Tyler, G. 1995.
Acidification-induced chemical changes of forest soils during recent decades - a review.
Ecological Bulletins 44:54-64.

Nilsson, S.I. 1995.
Current chemical state of Swedish forest soils investigated by principal component (PCA) and regression analysis.
Ecological Bulletins 44:65-74.

Sverdrup, H. 1995.
Critical loads and the BC/Al-ratio as indicator of soil acidification effects on tree growth.
Kungliga Skogs och Lantbruksakademiens Tidskrift 134, 77-98.

Sverdrup, H., Warfvinge, P., Rosen, K., Grennfelt, P., Rodhe, H., Thornelof, E. & Wisniewski, J. 1995.
Critical loads of acidity and nitrogen, based on multiple criteria for different Swedish ecosystems.
Water,Air and Soil Pollution 85, 2375-2380.

Warfvinge, P. & Sverdrup, H. 1995.
Critical loads of acidity to Swedish forest soils. Methods, data and results. Reports in ecology and environmental engineering. 5:1995, Department of Chemical Engineering II, Lund University, Lund, 104pp.

1994

Karltun E. 1994.
Ståndortskarteringen - ett trendkänsligt instrument för miljöövervakning och forskning.
In Markdagen 1994. Forskningsnytt om mark, Inst. f. skoglig marklära, Uppsala, pp. 61-66.

Melkerud P.-A. 1994.
Mineraljorden som växtnäringskälla.
In Markdagen 1994. Forskningsnytt om mark. Inst. f. skoglig marklära. Uppsala, pp. 9-19.

Nilsson P., 1994.
Riksskogstaxeringens roll i den regionala miljöövervakningen.
Arbetsrapport 21, Institutionen för skogstaxering, SLU, Umeå. Till rapporten hör också en bilaga 4; "Förslag på redovisningspaket för landets länsstyrelser".

Stegmann, B. 1994.
Skogsmarkens försurningskänslighet i Älvsborgs län.
Rapport. 2, Länsstyrelsen Älvsborgs län, Borås, 65pp.

Sverdrup, H., Warfvinge, P. & Nihlgard, B. 1994.
Assessment of soil acidification effects on forest growth in Sweden.
Water, Air and Soil Pollution 78, 1-36.

Sverdrup, H., Vries, W.d. & De, V.W. 1994.
Calculating critical loads for acidity with the simple mass balance method.
Water, Air and Soil Pollution 72, 143-162.

1993

Nilsson, S.I. 1993.
Acidification of Swedish oligotrophic lakes - interactions between deposition, forest growth and effects on lake-water quality.
Ambio 22, 272-276.

Olsson, M.T., Rosén, K. & Melkerud, P.-A. 1993.
Regional modelling of base cation losses from Swedish forest soils due to whole-tree harvesting.
Applied Geochemistry 189-194.

1992

Melkerud, P.-A., Olsson, M.T. & Rosén, K. 1992.
Geochemical atlas of Swedish forest soils.
Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära. 65, Institutionen för skoglig marklära, SLU, Uppsala, 85pp.

Rosen, K., Gundersen, P., Tegnhammar, L., Johansson, M. & Frogner, T. 1992.
Nitrogen enrichment of Nordic forest ecosystems. The concept of critical loads.
Ambio 21, 364-368.

Stegmann, B. 1992.
Vittring i skogsmark i Gävleborg.
Länsstyrelsen Gävleborg, Gävle, 73pp.

Sverdrup, H., Warfvinge, P. & Rosen, K. 1992.
A model for the impact of soil solution Ca:Al ratio, soil moisture and temperature on tree base cation uptake.
Water, Air and Soil Pollution 61, 365-383.

Sverdrup, H., Warfvinge, P., Frogner, T., Haoya, A.O., Johansson, M. & Andersen, B. 1992.
Critical loads for forest soils in the Nordic countries.
Ambio 21, 348-355.

Sverdrup, H., Warfvinge, P., Jonsson, C., Hornung, M. & Skeffington, R.A. 1992.
Critical loads of acidity for forest soils, groundwater and first-order streams in Sweden.
Critical loads: concept and applications 54-67; ITE Symposium No. 28.

Tegnhammar, L. 1992.
Om skattning av ståndortsindex för gran.
Rapporter - Skog. 53, Institutionen för skogstaxering, SLU, Umeå, 259pp.

1991

Andersson, A., Nilsson, Å. & Håkansson, L. 1991.
Metal concentrations in the mor layer.
Report. 3990, Swedish Environmental Protection Agency, Solna, Sweden, 85pp.

Fredriksson G., Hallbäcken L., Lundmark J.-E., Nilsson I. 1991.
Luftföroreningarnas effekter på skogsmarken.
SLU. Skogsfakta nr. 8.

Johnson, D.W., Cresser, M.S., Nilsson, S.I., Turner, J., Ulrich, B., Binkley, D. & Cole, D.W. 1991.
Soil changes in forest ecosystems: Evidence for and probable causes.
Proceedings of the Royal Society of Edinburgh 97 B, 81-116.

Odell, G. & Drakenberg, B. 1991.
Atlas över skogsmarksväxters förekomst i Sverige. Grundat på Ståndortskarteringens material 1983-87.
Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära. 64, Institutionen för skoglig marklära, SLU, Uppsala, 216pp.

Rasmussen K., Sippola J., Urvas L., Låg J., Troedsson T., Wiberg M. 1991.
Soil Map of Denmark, Finland, Norway and Sweden, Scale 1:2 000 000.
Lantbruksforlaget, Oslo.

Rosén K. 1991.
Kritiska belastningsgränser för kväve i skogsmark.
SLU. Skogsfakta nr. 17 1991.

1990

-

1989

Lundmark J-E. 1989.
Marktillstånd och markförändringar.
SLU. Skogsfakta Konferens, nr. 12:11-19.

Schulze, E.D., Vries, W., Hauhs, M., Rosen, K., Rasmussen, L., Tamm, C.O. & Nilsson, J. 1989.
Critical loads for nitrogen deposition on forest ecosystems.
Water, Air, and Soil Pollution 48, 451-456.

1988

Nilsson, S.I. 1988.
Acidity properties in Swedish forest soils - regional patterns and implications for liming.
Scandinavian Journal of Forestry Research 3, 417-424.

1987

-

1986

Troedsson, T. & Wiberg, M. 1986.
Den svenska jordmånskartan.
Institutionen för skoglig marklära, SLU; 1986.

1985

Troedsson, T. 1985.
Sensitivity of Swedish forest soils to acidification related to site characteristics.
Report. 3001, Swedish Environmental Protection Board, Solna, Sweden, 51pp.

1984

Troedsson, T. Nilsson, Å. 1984.
pH in Swedish Forest Soils.
Report 1853. Markkarteringsmaterial 1963-72. National Swedish Environment Protection Board, Solna, Sweden, 24 pp.

1980

Troedsson, T. & Nilsson, Å. 1980.
Sensitivity of forest soils to acidification in relation to the siting of coal-fired power plants.
SNV pm 1366, Solna.

Troedsson, T. Nilsson, Å. 1980.
Den geografiska utbredningen av rotröta och dess samband med några markfaktorer.
Markkarteringsmaterial 1963-72. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift 3-80.

1977

Lundmark J-E. 1977.
Förslag till fältinstruktion för beskrivning av busk- och markvegetation. (Komplettering av det klassificeringssystem som tillämpas vid riksskogstaxeringen).
Skogshögskolan, avd. f. skoglig marklära. 19 pp.

Lundmark J-E., Utbult K. 1977.
Kartera mera. Instruktion för mark och vegettationsklassificering vid Skogshögskolan.
Avdelningen för skoglig marklära, Skogshögskolan. 58 pp.

1974

Björkhem, U., Lundmark, J-E., Utbult, K. 1974.
Kompendium i markkartering.
Skogshögskolan. Stockholm. 78pp.

Fältinstruktioner m.m.

MarkInfo

MarkInfo är ett översiktligt informationssystem om markegenskaper och markvegetation i Sverige. Se MarkInfo!

Sidansvarig: Gunnar.Odell@slu.se