Sveriges kontaktpunkt för slakt

Senast ändrad: 30 mars 2017
DSCN4544x.jpg

Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW), SLU, är Sveriges kontaktpunkt för slakt och annan avlivning.

 

 

Bakgrund och SCAWs uppgifter

Den 1 januari 2013 trädde EU:s nya förordning om djurskydd vid slakt och avlivning i kraft. I och med detta krävs att samtliga medlemsstater utser en så kallad ”kontaktpunkt” som ska fungera som ett oberoende vetenskapligt stöd, ett expertnätverk, kring frågor om djurskydd på slakterier och vid andra former av avlivning. Regeringen har beslutat att Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) vid SLU ska vara Sveriges kontaktpunkt i enlighet med artikel 20.2 i Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning.

Av förordningen framgår att de företag som är involverade i slakt eller avlivning av djur för produktion av kött eller päls ska följa ett standardförfarande för att upprätthålla god djurvälfärd. De ska kunna utvärdera effektiviteten vid olika bedövningsmetoder, bland annat genom att kontrollera att bedövade djur inte återfår medvetandet innan avblodning. Tillverkare av bedövningsutrustning ska bifoga instruktioner om användning, skötsel och effektutvärdering. Vidare behöver alla slakterier över en viss storlek utse en djurskyddsansvarig som har ett övergripande ansvar för att djurskyddsbestämmelser följs samt att relevanta åtgärder vidtas om så inte är fallet. Det införs även strikta definitioner av godkända fixerings‐, bedövnings‐ och avlivningsmetoder. Kommissionen ges befogenheter att anta gemensamma riktlinjer för byggnation, utformning och utrustning av slakterier för att upprätthålla en god djurvälfärd och säkerställa lika villkor för företagarna. Det läggs också stor vikt på djurskydd vid besättningsavlivningar och avlivningsmetoder som är oacceptabla ur djurvälfärdssynpunkt tillåts inte, med undantag för exceptionella situationer då humant eller veterinärt smittskydd hotas.

I och med att det är en förordning så gäller den direkt i alla medlemsstater och i stort vid slakterier i andra länder som exporterar kött till EU. Enskilda medlemsstater får behålla striktare regelverk på området, vilket innebär att Sverige behåller det generella kravet på bedövning före slakt, som gäller även vid religiös slakt.

Kontaktpunkt skydd av djur vid tidpunkten för avlivning

Vad är då SCAW:s uppgifter och åtaganden enligt förordningen, i egenskap av kontaktpunkt, på slakt- och avlivningsområdet?

SCAW ska fungera som ett oberoende vetenskapligt stöd, ett stöd som riktas till behöriga myndigheter, näringen och organisationer. Arbetsuppgifterna är tämligen tydligt beskrivna och handlar till exempel om att genom sina experter ta fram, samt bistå, med vetenskaplig och teknisk sakkunskap för godkännande av nya slakterier och vid nya bedövningsmetoder. Kontaktpunkten ska även svara för att utbyte sker med andra länders motsvarighet och med kommissionen beträffande teknisk som vetenskaplig information och bästa praxis. Således ska SCAW vara tillgänglig för näringen och myndigheter, som Jordbruksverket och Livsmedelsverket, ta fram och tillhandahålla vetenskapliga resultat och avge yttranden.

Livsmedelsverket är den myndighet i Sverige som godkänner nya slakterier, vilket innebär att Livsmedelsverket kan vända sig till SCAW för råd och vetenskapligt stöd i frågor som uppkommer. Detsamma gäller vid utvecklande av nya bedövningsmetoder, om sådana blir aktuella. Likaledes ska SCAW kunna ge vetenskapliga yttranden om de manualer som slakterierna till exempel använder för underhåll av fixerings- och bedövningsutrustning. Dessa bruksanvisningar ska tillhandahållas av tillverkarna när ett slakteri eller motsvarande införskaffar ny utrustning samt vara skrivna på ett språk som mottagaren förstår och finnas tillgängliga över internet. Granskningen av dessa anvisningar ska göras för att se till att de i praktiken överensstämmer med lagstiftarens krav, som att bedövningsutrustning som används leder till fullgod bedövning (figur 1). Kontaktpunkten förväntas också skriva vetenskapliga yttranden om de vägledningar för god praxis som slaktbranschen tar fram beträffande djurhantering, fixering, bedövning och avblodning.

SCAW ska bistå och stötta kontrollmyndigheterna, det vill säga länsstyrelserna och Livsmedelsverket i tillämpningen av förordningen, vad avser inspektioner, revisioner och i hur man lägger upp kontrollarbetet – utan att SCAW närvarar vid själva kontrollen, som är en myndighetsuppgift. SCAW har för avsikt att anställa en expert för dessa arbetsuppgifter.

Enligt förordningen ska slakteripersonal genomgå en utbildning i varierande omfattning utifrån den uppgift de har och därefter erhålla ett kompetensbevis. Jordbruksverket, den myndighet som ansvarar för hur slutprovet ska se ut för kompetensbeviset, kan ge kontaktpunkten i uppdrag att granska de organisationer som önskar tillhandahålla utbildning och examinationstjänsten. Detta för att se om organisationerna är lämpliga, har tillräcklig sakkompetens, ger utbildningen på ett bra sätt och om de i övrigt står fria från intressekonflikter.

DISA - ett utbildningsprojekt

DISA (Djurvälfärd I samband med Slakt och annan Avlivning)

Förordningen kräver kompetens för dem som arbetar med slakt eller annan avlivning av produktionsdjur (livsmedel, skinn, ull eller päls) och för dem som hanterar levande djur på slakteri. Personalen ska vara välutbildad och ha insikt i djurvälfärd då djur slaktas eller avlivas kommersiellt och då djuren utsätts för risker ur djurskyddssynpunkt samt för att begränsa stress, rädsla, smärta och lidande. Personalen erhåller kompetensbevis efter utbildning och examination och myndigheterna är skyldiga att se till att en sådan utbildning finns att tillgå. Jordbruksverket har därför finansierat en utbildning som är tillgänglig från och med 2013. SLU har arbetat fram faktainnehållet i ett internetbaserat utbildningsmaterial om slakt och avlivning (DISA), som omfattar 800 webbsidor med ca 700 fotografier och 150 videoklipp (figur 2). Projektgruppen har bestått av Anne Algers, som initierat projektet och varit ansvarig för koordinering av arbetet, samt sakkunniga från SLU, SCAW, SLV, SVA, Jordbruksverket och externa experter.

DISA tar exempelvis upp vad som sker när djur utsätts för hantering i högt tempo med åtföljande stress, buller och möten med okända artfränder och människor samt ger information om vilka effekter felaktig hantering av djur och redskap får för djurvälfärden samt lär ut korrekt djurhantering. SCAW är den enhet på SLU som kommer att ansvara för uppdatering och handläggningen av DISA-materialet i nära samarbete med Jordbruksverket.

Förordningen erbjuder, under en övergångstid som upphör 2015, att slakteripersonal kan ansöka hos Jordbruksverket om kompetensbevis baserat på yrkeserfarenhet, utan genomgången kurs eller examination. DISA erbjuder en uppdatering av senare rön om till exempel djurs förmåga att uppleva smärta samt nya bedövningsmetoder, som även slakteripersonal med lång yrkeserfarenhet och andra yrkeskategorier kan ha nytta av.

DISA är ett öppet material och tillgänligt för alla

DISA finns tillgänglig som en ”open educational resource” och nås via disa.slu.se. Materialet finns tillgängligt för den instans eller organisation som vill ordna kurser, för yrkesverksamma som vill stärka sin kompetens och för andra som är intresserade av djurvälfärd vid slakt.

En beskrivning av DISA-materialet finner du här.

 

EFSA-rapporter med anknytning till djurskydd vid slakt och avlivning

EFSA-rapporter med anknytning till djurskydd vid slakt och avlivning:

Mer material med anknytning till slakt och avlivning

SCAW´s rapport med anknytning till djurskydd vid slakt och avlivning:

Sveriges nationella kontaktpunkt enligt artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning. 

Mer material:

DISA - Utbildning i Djurvälfärd I samband med Slakt och annan Avlivning.

Beskrivning av DISA.

Bättre stöd för djurskyddsarbetet på slakterier. Artikel publicerad i Svensk Veterinärtidning, nummer 6, 2013.

Djurskyddsansvariga på slakterier. Broschyr, EU-kommissionen, 2012.

Avlivning av sport- och sällskapsdjur.

Stöddokument för hantering av djur vid trafikolyckor.

Hur man i samband med slakt genomför kontroller av att djuret är dött. Yttrande.

Workshop på HSA International Symposium, Kroatien

Den 15 juli 2015 arrangerade Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) en workshop på HSA International Symposium i Zagreb, Kroatien.

Deltagare i workshopen var de nationella kontaktpunkterna* för EUs slakt- och avlivningsförordning 1099/2009 och det här var första gången de träffades för att utbyta erfarenheter och diskutera gemensamma frågor kring djurskydd vid slakt.

HSA (Humane Slaughter Association) International Symposium pågick den 16-17 juli 2015 och temat var djurvälfärd för livsmedelsproducerande djur under transport, försäljning och slakt.

*Alla EUs medlemsstater är sedan den 1 januari 2013 skyldiga att utse en kontaktpunkt för djurskydd vid slakt och annan avlivning. För Sveriges del innehar SCAW denna funktion.

Här hittar du material från workshopen:

Presentation Andrea Gervelmyer

Presentation Michael Marahrens

Presentation Antonio Velarde

Kursmaterial från Träff för djurskyddsansvariga vid slakterier

Material från träffarna för djurskyddsansvariga vid slakterier för fjäderfä samt för nöt, gris och lamm.

Lotta Berg, SCAW:

Introduktion

Standardrutiner och kompetensbevis fjäderfä

Standardrutiner och kompetensbevis röda köttet

Bedömning av bedövningskvaliteten fjäderfä

Bedömning av bedövningskvaliteten röda köttet

Paula Quintana Fernandez, KRAV:

Presentation av KRAV

Mattias Gårdlund, Länsstyrelsen Skåne:

Omvärldsspaning

Naser Arzoomand, Livsmedelsverket:

Köttbesiktningsanmärkningar och slakterier som en källa till kunskap om djurhälsoläget.

Sidansvarig: maria.lonn@slu.se