Uppföljning av förändringar i jordbrukslandskapet

Senast ändrad: 10 juni 2016
uppfoljning_ingress.png

NILS har sedan 2006 i uppdrag av Jordbruksverket att dels fältinventera fjärilar och humlor och betesgynnade kärlväxter i ängs- och betesmarker och dels genom flygbildstolkning följa småbiotoper i jordbrukslandskapet.

Ängs- och betesmarksuppföljningen

Jordbruksverket genomförde 2002-2004 en nationell inventering av Sveriges ängs- och betesmarker. Inventeringen utfördes i fält av personal från länsstyrelserna. Totalt inventerades 301 000 hektar ängs- och betesmark där resultaten från inventeringen finns samlade i databasen TUVA.

För att följa upp den nationella inventeringen har NILS sedan år 2006 i uppdrag att inventera naturvärden i ängs- och betesmarker från TUVA inom, eller i anslutning till, NILS-rutor i hela Sverige. Uppföljningen är ett led i Jordbruksverkets strategi för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och då särskilt delmålet om bevarande av ängs- och betesmarker.  

Urvalet av ängs- och betesmarksobjekt har i södra Sverige utförts inom NILS 5x5 km-rutor och i norra Sverige inom 15x15 km-rutor. Alla objekt i rutorna inventeras inte, utan ett urval har slumpats fram. Varje år inventeras omkring en femtedel av totalt 696 objekt och det tar således fem år att inventera hela stickprovet.

En del av inventeringen utförs av NILS ordinarie fältlag, som förutom ordinarie NILS-arter även inventerar cirka 50 ängs- och betesrelaterade kärlväxtarter i de utvalda objekten.

Den andra delen av inventeringen, den så kallade fjärilsinventeringen, utförs av särskilda inventerare. De gör transektinventeringar av fjärilar och humlor i varje ängs- och betesmarksobjekt. Under transektinventeringen noteras art och position för varje individ. Samtidigt bedöms blomrikedom och vegetationshöjd i objektet. Under en sommar inventeras fjärilar vid tre olika tillfällen och humlor vid ett tillfälle i varje objekt. 

Småbiotopsuppföljningen

Småbiotopsuppföljningen bidrar till delmålet om bevarande av småbiotoper i odlingslandskapet. Rapporteringen från NILS innefattar mängden, i viss mån kvaliteten, hos ett antal linjeobjekt, punktobjekt och kantzoner i eller i anslutning till åkermark.

Linjeobjekt av intresse är till exempel diken, alléer och stenmurar och till punktobjekten hör åkerholmar, bredkroniga träd och stensamlingar.

Datainsamlingen sker med flygbildstolkning av NILS 1x1 kilometersrutor enligt ordinarie NILS-metodik.


Kontaktinformation

Anders Glimskär, forskare, kontakt miljöanalys regional landskapsövervakning
Institutionen för ekologi, SLU
anders.glimskar@slu.se,  018-67 22 20, 076-821 96 70                                                       

Sidansvarig: erik.cronvall@slu.se