Medlemmar i Referensgruppen för odlad mångfald

Senast ändrad: 30 maj 2017

Nyfiken på medlemmarna i Referensgruppen för odlad mångfald? Varför antog de uppdraget? Hur menar de att man bäst bevarar och nyttjar odlad mångfald och vilket anser de vara det största hotet mot den? Har de någon speciell fråga som de vill driva i referensgruppen? Här presenterar sju av medlemmarna sig själva:

Bo Gertsson, Lantmännen Lantbruk

Jag heter Bo Gertsson och är gruppchef inom växtförädlingen på Lantmännen Lantbruk i Svalöv. Jag har arbetat med växtförädling under hela mitt yrkesverksamma liv, och ansvarar nu bland annat för Salixförädling, vår produktportfölj i höstraps och har ett övergripande ansvar för förädlingsstationerna i Lännäs, Ångermanland och Emmeloord, Nederländerna.

Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Lantmännen ägs gemensamt av 25 000 svenska lantbrukare, har 10 000 anställda, verksamhet i ett 20-tal länder och omsätter 37 miljarder kronor. Vi är både en affärspartner för lantbruket och en del av matkonsumentens vardag. Inom växtförädling har vi ett ansvar att förse det svenska lantbruket med de bästa sorterna. Vi har egen förädling av höst- och vårvete, havre, rågvete, tidigt vårkorn, vårraps, vallväxter, potatis och Salix.

Förädlingsmaterialet av Salix, korgvide, är idag inriktat på produktion av biomassa till värmeverk, men innehåller en stor variation i olika egenskaper. Lantmännen upprätthåller klonarkivet i Salix på två lokaler, Svalöv och Lännäs. Det är ett privatägt klonmaterial, men kompletterar Sveriges nationella genbank med Salixkloner.

I växtförädling är en genetisk variation en förutsättning, och det är därför viktigt att den odlade mångfalden kan dokumenteras och bevaras för framtiden. Med denna bakgrund är det naturligt att det framförallt är den odlade mångfalden av kulturväxter som är av särskilt intresse för mig. Jag vill också gärna se att mer resurser kan användas till att beskriva och dokumentera det insamlade materialet.

Inom växtförädlingen har vi mycket kontakt med NordGen och deltar i referensgrupper och olika projekt. NordGen har hjälpt till med att förse våra förädlingsprogram med genetisk variation både från den egna samlingen och genom kontakter med andra genbanker. Lantmännen å andra sidan har kompetens och resurser för att hjälpa till med förökning av bevarade accessioner. Våra vallfröexperter i Lännäs hjälper för närvarande till med förökningar åt NordGen.

 

Kontaktuppgifter:

Lantmännen Lantbruk
Växtförädling

Telefon: +46 10 55 61 638
Mobil: +46 70 201 30 31
E-mail: bo.gertsson@lantmannen.com

Besöksadress: Onsjövägen 13
Postadress: Lantmännen Lantbruk 268 81 Svalöv

Web: lantmannen.com

Eva Grönwall, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation

Eva Grönwall Svenska kyrkans arbetsgivarorganisationJag heter Eva Grönwall och arbetar som kyrkogårdskonsulent på Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, vilket innebär rådgivning till de församlingar/pastorat som är huvudmän för begravningsverksamheten.

Begravningsplatser står för en försvarlig del av det gröna kulturarvet i offentliga miljöer. Genom att jag deltar i programrådet representeras kyrkogårdarna där och jag ges möjlighet att förmedla aktuell information om POM:s verksamhet till kyrkogårdsförvaltningar.

Vi samarbetar med POM/SLU i Alnarp eller andra aktörer i referensgruppen främst med begravningsplatser som kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Olika typer av projekt pågår ständigt i någon form.

Bevarande och nyttjande av odlad mångfald sker bäst genom att se till att det befintliga som är i bruk bevaras och genom att skapa en efterfrågan på det som borde komma i bruk eller användas mera.

Det största hotet mot odlad mångfald är enligt min mening ointresse.

Lennart Nilsson, Riksantikvarieämbetet

Lennart Nilsson, RiksantikvarieämbetetJag heter Lennart Nilsson och är ekolog. Jag är uppvuxen på en bondgård på mellersta Öland. Och har även sysslat en del med skogsbruk. Så vid sidan av min naturvetenskapliga utbildning har jag en del erfarenheter av de areella näringarna.

Här på Riksantikvarieämbetet jobbar jag med olika frågor som rör natur och landskap. Vi brukar säga att vi jobbar med frågor som rör det biologiska kulturarvet. Det vill säga all den natur, i stort som smått, som är präglad av människan och alla hennes aktiviteter. Från hela odlingslandskap, den välbetade björkhagen och ner till den lokala rågsorten. Vi jobbar ofta tillsammans med Naturvårdsverket och kulturmiljöenheterna på landets länsstyrelser.

Jag vill att kunskapen och medvetenheten ska öka om hur viktig den odlade mångfalden är. Och att den kunskapen ska spridas ytterligare. Mångfalden är en viktig livförsäkring, särskilt i vår tid när förändringen av klimatet kommer att kräva nya anpassningar. När man pratar om biologisk mångfald så är det ofta som många personer som med det bara menar vilda arter. Det är ett felaktigt synsätt tycker jag. Och som jag gärna vill bidra till att ändra på.

Odlad mångfald bör till exempel bli en naturlig del i förvaltningen av våra natur- och kulturreservat. In situ-bevarande, av till exempel gamla sorter av spannmål, i skyddade områden kan vara ett viktigt bidrag till att de kan bevaras på lång sikt. Samtidigt som det bidrar till att öka områdenas attraktion.

Vi har haft många samarbeten med SLU/CBM om biologiskt kulturarv och nu också kring satsningen "Skötsel av kulturpräglad natur". Referensgruppen är ganska stor och vi har kontinuerliga samarbeten med flera av de ingående aktörerna: Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Statens fastighetsverk och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. 

Samarbetet med CBM fungerar bra som det är. Men vi skulle absolut kunna samarbeta mer med POM/SLU kring kulturreservat. Ännu bättre vore det att även involvera Naturvårdsverket. Vi skulle kunna starta upp ett projekt för att arbeta med den odlade mångfalden i natur- och kulturreservat, t.ex. utsäde av särskilda sorter.

Bevarandet sker bäst i form av en kombination av genbanker och in-situ-bevarande (odlande av växter m.m.). Ett kommersiellt nyttjande är väl ofta mycket önskvärt, då det kan fungera som ett naturligt incitament för ett fortsatt bevarande.

Som jag ser det är bevarandet av mångfalden i sin växande och levande form av största vikt. Och att det finns människor runt om i landet som ser till att detta arbete kan fortsätta. Det här inbegriper alla, från bonden som har några Vänerkorn vid sidan av till hembygdsföreningen som sköter om de gamla kulturväxterna vid hembygdsgården.

Genom mitt arbete i referensgruppen skulle jag vilja driva frågor som rör de kulturreservat som finns runt om i hela landet. De skulle kunna vara en bra resurs för till exempel odlandet av gamla spannmålsorter. Och kanske även för hållande av lantraser av betande kreatur. Även många av landets alla friluftsmuseer skulle säkert kunna fungera som "levande genbanker".

Ulf Nilsson, Fritidsodlingens Riksorganisation

Ulf Nilsson, FORJag heter Ulf Nilsson och är utbildad hortonom med stort intresse för trädgårdsodling och natur. Uppvuxen på landsbygden i södra Sverige och började tidigt jobba i familjens handelsträdgård. Bor nu med familj i norra Stockholm.

Den ena halvan av min arbetstid är vigd åt att vara sekreterare på Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR)*. I mina arbetsuppgifter ingår bland medverkan i olika referensgrupper och lyfta frågor som är av intresse för Sveriges fritidsodlare. Vi på FOR jobbar också mycket med samla och förmedla information och nya forskningsrön till våra medlemmar och allmänheten.

Jag är även trädgårdsrådgivare på Koloniträdgårdsförbundet där jag ger råd till våra medlemmar och ansvarar för miljödiplomering av koloniområde. 

*FOR är en partipolitiskt obunden paraplyorganisation för ideella organisationer med huvudsaklig inriktning mot fritidsodling. Organisationen bildades 1989 och består i dag av 18 medlemsorganisationer som tillsammans har över 75 000 medlemmar.

Äldre trädgårdsväxter kan vara en viktig tillgång inför framtiden. För fritidsodlingen är det därför viktigt att äldre trädgårdsväxter inventeras, beskrivs och bevaras, men även att insamlat växtmaterial i framtiden kan förökas och saluföras med beaktande av både sorträttsfrågor och konsumentintressen. Vi hoppas att genom vår medverkan i referensgruppen aktivt kunna stödja POMs viktiga arbete.

Många av FOR:s medlemsföreningar (t ex Sesam, Svenska Rosensällskapet) har sen starten samarbetat med POM vid insamlingar och bestämning av växtmaterial. Ett samarbete som varit väldigt givande. 

Vi har också ett nära samarbete med POM gällande Nordiska Trädgårdar som är Nordens största trädgårdsmässa med 60 000 besökare. Här delar FOR och POM monteryta i ett väldigt framgångsrikt samarbete.

FOR samarbetar även med SLU i många andra frågor.

Vi ser gärna nya samarbeten framöver. Till exempel hur växtmaterial ska bli mer tillgängligt för konsumenter och ökad information om växterna i våra medlemstidningar. Det kan också röra sig om provodlingar av intressant växtmaterial på olika platser i landet

Bevarande och nyttjande av den odlade mångfalden görs bäst genom att gamla kulturväxterna odlas aktivt på många platser i landet. Därmed bibehålls både odlingskunskap, kultur och ett levande växtmaterial.

Ur ett större perspektiv är det den ständigt pågående rationaliseringen av lantbruket där ett fåtal högavkastande sorter dominerar i monokulturodling som utgör det största hotet mot den odlade mångfalden. Sorter som sällan är optimalt anpassade till det nordiska klimatet. Vi ser även att en fortsatt utveckling bland förädlingsföretag är att de blir färre och större, vilket påverkar utbudet av tillgängliga sorter. Samtidigt pågår en mindre rörelse med allt mer diversifierade småjordbruk som brinner för hög mångfald och förädling. En rörelse som glädjande nog tycks växa. Bevarandearbete förutsätter också att samhället står bakom och stöttar verksamheten ekonomiskt med ett långsiktigt perspektiv. Snabba politiska omställningar riskerar att spoliera många års systematiskt arbete med bevarande av kulturväxter.

FOR vill arbeta för att kulturväxtmaterial tillgängligt för fritidsodlare i hela landet. Och öka kunskapen om växtmaterialet.

Under året har vi för avsikt att starta ett forum för Odlad mångfald inom FOR där våra medlemsföreningar kan föreslå representanter. Detta gör vi för att öka utbytet mellan våra föreningar men även för att vår representant i POM:s referensgrupp ska bli mer uppdaterad i de frågor om odlad mångfald som är aktuella i föreningarna.

Maria Nyman-Nilsson, Fredriksdal museer och trädgårdar

Maria Nyman-Nilsson, FredriksdalJag heter Maria Nyman-Nilsson och arbetar på som landskapsarkitekt på Fredriksdal, museer och trädgårdar i Helsingborg. Jag ansvarar för planeringen av trädgårdarna och de historiska parkerna men arbetar också med mer utåtriktade aktiviteter som utställningar, arrangemang och visningar. Jag är landskapsarkitekt med ett stort kulturhistoriskt intresse, en kombination som nog är ett måste på ett friluftmuseum som Fredriksdal, där vi alltid arbetar med kultur och natur i ett helhetsperspektiv. På Fredriksdal jobbar vi med bevarandet av både de vilda och odlade växterna och de skånska lantraserna.

Fredriksdal är ett lokalt klonarkiv för sydsvenska fruktsorter sedan slutet av 1980-talet och vi har nu på senare tid även kunnat bereda platsen för den stora provodlingen av POM: s insamlade rosor från hela landet. Nu när Nationella genbanken på Alnarp är etablerad så är det dags för de lokala klonarkiven att utvecklas och nya att etableras. På Fredriksdal planerar vi nu för att utöka vårt lokala arkiv med rosor, perenner, lökar/knölar och köksväxter. Vi hoppas kunna både visa upp växterna för våra besökare i specialträdgårdar som rosariet och köksträdgården men också levandegöra våra kulturmiljöer med det material som kan passa där.  

I POM:s programråd sitter jag som representant för FRI, de svenska friluftsmuseernas samarbetsorganisation, med ett ca 30-tal medlemmar utspridda över hela landet. FRI är ett forum för samverkan och erfarenhetsutbyte.  Friluftsmuseerna är utomhusmuseer, mötesplatser, som kan förmedla kunskap för alla sinnen, som kan nå breda publikgrupper och bedriva folkbildning.

En del friluftsmuseer har förutom miljöer med byggnader och föremål även levande samlingar av kulturväxter och ett stort intresse för biologisk mångfald.  Inom FRI arbetar vi i olika arbetsgrupper och här finns bland annat en policy utarbetad för de levande samlingarna på friluftsmuseerna.

De gröna kulturarvsfrågorna är viktiga för friluftmuseerna som utgör en viktig arena för att odla, visa upp, inspirera.

Länkar:

Fredriksdal, museer och trädgårdar

FRI – de svenska friluftmuseernas samarbetsorganisation. 

Helena Persson, Botaniska trädgården vid Lunds universitet

Botaniska trädgården, Lunds universitetJag heter Helena Persson och arbetar som vetenskaplig intendent vid Botaniska trädgården vid Lunds universitet. Detta innebär att jag arbetar med växtsamlingarna samt med utåtriktad verksamhet.

I POM:s programråd sitter jag som representant för de botaniska trädgårdarna; Botaniska trädgården vid Uppsala universitet, Bergianska trädgården i Stockholms universitet, Göteborgs Botaniska trädgård samt Botaniska trädgården vid Lunds universitet. Uppdraget ger möjlighet till att ytterligare utveckla arbetet med det gröna kulturarvet, de odlade växterna, både prydnads- och köksväxter.

Jag vill gärna driva frågan om bevarandet av den biologiska mångfalden, såväl den odlade som den vilda, båda sidorna är viktiga.

Det bästa sättet att bevara den odlade mångfalden är att odla växterna samt berätta om dess kulturhistoria. Vi upplever att det finns ett stort odlingsintresse hos våra besökare och speciellt när det gäller gamla odlade växter. Många växter har en intressant historisk bakgrund och dessutom är växterna väl anpassade till vårt klimat. Vår uppgift är att berätta och entusiasmera intresserade odlare samt att odla POM:s material. Det största hotet mot den odlade mångfalden är att växterna inte odlas och att kunskapen om dem faller i glömska.

De botaniska trädgårdarna odlar redan en del av materialet som tagits fram via POM och det finns möjlighet att ta emot mer material. Trädgårdarna har en långsiktighet i sin organisation, har kunniga odlare och når många besökare varje år. Samarbetet mellan de botaniska trädgårdarna och POM skulle även kunna utvecklas genom aktiviteter som vandringsutställningar och olika evenemang.

Bland de ingående organisationerna i programrådet har Botaniska trädgården vid Lund universitet har startat ett samarbete med NordGen och Fredriksdals museer och trädgårdar rörande stråsäd respektive hotade arter. Vi skulle gärna samarbete med fler organisationer i programrådet.

 

Länkar:

Botaniska trädgården vid Uppsala universitet

Bergianska trädgården i Stockholms universitet

Göteborgs Botaniska trädgård

Botaniska trädgården vid Lunds universitet

Maja Persson, LRF Trädgård

Maja Persson, LRF TrädgårdJag heter Maja Persson är hortonom och arbetar som näringspolitisk expert och medlemshandläggare på LRF Trädgård.

Jag arbetar nära de plantskole- och prydnadsväxtföretag som finns inom organisationen. De ser ett värde av arbetet som utförs inom POM och därför har jag tagit mig an uppdraget som representant i POMs referensgrupp. Jag representerar näringen och genom det här uppdraget så får jag information och kan delge information om vad näringen tycker i olika frågor.

LRF Trädgård eller dess medlemmar finns representerade i olika delar av arbetet inom POM. Från referensgruppen för programmet till referensgrupper för de olika uppropen.

Man bevarar och nyttjar odlad mångfald bäst genom att nyttja materialet som samlats in.


Kontaktinformation

Eva Jansson, samordnare för Programmet för odlad mångfald
Pom, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU, eva.jansson@slu.se, 070-898 53 60

Sidansvarig: linnea.oskarsson@slu.se