Vad händer med tipsen till Lök- och knöluppropet?

Senast ändrad: 26 november 2016

Alla brev och tips som kommer in läses igenom noggrant och sedan tar vi kontakt med brevskrivaren. Då går vi igenom växtens historia, växtplats och utseende. Om växten går att spåra tillbaka till före 1940 kommer den att registreras i POM:s databas som finns på NordGen (tidigare Nordiska genbanken) i Alnarp. Där förs alla uppgifter om växten in.

Till uppropet finns en referensgrupp knutet. I denna grupp finns det representanter från de botaniska trädgårdarna, frilufsmuseerna och POM. När gruppen träffas går man igenom de tips som har kommit in och bedömer om växten är så intressant att vi ska ta in den för provodling.

Sommaren 2008 anlades de första lökbäddarna i Alnarp för provodling av de mest intressantaste lökarna och knölarna. 2014 finns det närmare 800 kollekter av lökar och knölar i 11 bäddar. Här jämförs växter från hela landet sida vid sida för att se om de är lika eller olika. Det är framförallt narcisser, cirka 250 styckena, tulpaner ca 200, liljor ca 130 och dahlior ca 100. Men det finns även hundtandliljor, kaphyacinter, myskhyacinter och höstkrokusar som provodlas.

Under 2014 och 2105 tas beslut i referensgruppen om vilka växter på provodling som är så intressanta att de ska bevaras i den nationella genbanken. Vilka egenskaper ska en växt ha för att gå vidare?  Det kan vara en växt som har en mycket spännande kulturhistoria eller är  den är morfologiskt eller genetiskt annorlunda. Men alla växter som bevaras måste gå och spåra tillbaka till före 1940. Under hösten 2015 kommer de första lökarna och knölarna att planteras i den nationella genbanken.


Kontaktinformation

Karin Persson, verksamhetsledare för Nationella genbanken, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU
karin.persson@slu.se, 040-41 55 46, 0702-64 63 56

Sidansvarig: linnea.oskarsson@slu.se