Att identifera och beskriva ett rosfynd

Senast ändrad: 13 februari 2017

Att beskriva en "hitteros" enbart genom blommans färg och form är ofta inte alls tillräckligt. Det är viktigt att hela rosen studeras och dokumenteras i detalj.

Taggarnas utseende, förekomst av hår eller inte på bladskaften, nyponens färg och så vidare är exempel på enskilda delar och egenskaper hos växten man tittar närmare på. En särskilt viktig del av själva blomman är den så kallade blombotten, den del som på en vildros utvecklas till nypon senare på säsongen. Två rosor som vid första anblicken kan tyckas vara väldigt lika kan ofta ha blombottnar av helt olika form och storlek.

Så här olika ser blombotten ut på två mycket gamla och allmänt förekommande rosor i Alba-Gruppen.  'Alba Maxima' till vänster repektive 'Maiden's Blush' till höger. 

För att beskriva en okänd ros morfologiskt (dvs växtens byggnad och utseende) finns många fler enskilda detaljer som man kan titta närmare på. För rosorna finns fler än 150 sådan "deskriptorer". Rosens doft är ett exempel på en sådan egenskap. Utöver de rent morfologoska egenskaperna är det också viktigt att titta på sådant som odlingsegenskaper, mottaglighet för sjukdomar, geografisk spridning och mycket annat.

Systematisk fotodokumentation 

Som ett led i dokumentationen av de insamlade rosorna sker en systematisk fotografering av rosens olika delar. Här följer ett exempel på hur en hitteros av "Aimable-Ami-typ" (Gallica-Gruppen) dokumenteras i en bildserie. Just den här rostypen har kommit in till Rosuppropet från ett flertal äldre trädgårdar i Syd- och Mellansverige.

Först en översiktsbild

 

Blommande skott

 

Blommor

 

Foderbladens utseende

 

Koppens utvecklingsstadier

 

Skottens utseende. Här ser man borsttaggar istället för taggar - en typiskt egenskap hos många rosor i Gallica-Gruppen 

 

Blad

 

Bladovansida

 

Bladundersida

 

Bladkantens glandelhår

 

Slutligen en översiktsbild av blad, skott, knoppar, blommor och kronblad

 


 

 

Som ett komplement till moderna tekniker är pressning fortfarande ett viktigt sätt att dokumentera växterna för framtiden.


Kontaktinformation

Lars-Åke Gustavsson, projektledare för Rosuppropet, Programmet för odlad mångfald, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU lars-ake.gustavsson@slu.se

Henrik Morin, konsulent, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU henrik.morin@slu.se, 070-313 29 82

Sidansvarig: henrik.morin@slu.se