Sveriges vanligaste kulturrosor – vilka är de?

Senast ändrad: 11 mars 2017

Under åren har Rosuppropets inventerare registrerat tusentals rosor med en lång, dokumenterad odlingshistoria. Tips har kommit in från landets alla delar om långlivade rosor, ovanliga rosor, rosor med fantastiska historier, rosor som rest långväga mellan länder, rosor som gått i arv samma släkt under många generationer och rosor som kanske varit det allra finaste och värdefullaste man har haft i sin trädgård. Vissa rosor är unika med kanske en enda känd växtplats, andra rosor har haft en lite större spridning men inom ett begränsat, geografiskt område.

Tack vare den stora mängden insamlad data kan vi idag ge många besked om hur den svenska roskulturen sett ut, vi kan också berätta mycket om enskilda rosors särart och egenskaper. Många av dessa speciella rosor kommer vi att fortsätta presentera här i Veckans Växt.

När man hanterar ett tillräckligt stort datamaterial finns också goda möjligheter att se vilka rosor som varit särskilt vanliga, som haft en riktigt stor spridning och under lång tid odlats i stora delar av landet. Många gånger är det just dessa rosor ligger människor extra varmt om hjärtat. De har överlevt trots kärva klimat- och odlingsförhållanden, de har klarat igenväxning, de har tittat upp igen efter att röjsågar och slaghackar haft sin framfart, de har överlevt som uppgrävda rostskott i ryggsäckar och flyttlass.  Det här är också rosor som har många lokala namn vilka berättar om varifrån de kommer, vem som ägt dem, om en stor händelse i någons liv eller helt enkelt berättar om en uppskattad egenskap hos rosen själv. Namn som ”Berghultsrosen”, ”Stinas ros”, ”Bröllopsrosen”, ”Doftrosen” och ”Tusenbladsrosen” har sin självklara betydelse för sina ägare.

Det finns en handfull rosor som återkommit i inventeringen oftare än några andra och som hittats över stora delar landet. Det är rosor som har sin givna plats i äldre bebyggelsemiljöer, både på landet och i staden. Inventeringen har visat att några av dessa rosor kan ha en betydligt äldre odlingshistoria än vad som hittills varit känt – det finns det anledning att återkomma till.

Sveriges sex vanligaste rosor representanter flera olika rosgrupper. Det finns ytterligare ett antal kandidater med stor förekomst men följande rosor utgör en särskilt påtaglig del av det svenska roskulturarvet:

’Agatha’ (Francofurtana-Gruppen)
’Minette’ (Alba-Gruppen)
’Plena’ (Spinosissima-Gruppen)
’Alba Maxima’ (Alba-Gruppen)
’Blush Damask’ (Damascena-Gruppen)
’Foecundissima’ (Majalis-Gruppen)

 

Text och foto: Henrik Morin


Kontaktinformation

Henrik Morin, konsulent, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU, henrik.morin@slu.se, 070-313 29 82

Sidansvarig: henrik.morin@slu.se