V. 42 Ros Rosa (Damascena-Gruppen) ”Osbecks damascena”

Senast ändrad: 11 mars 2017
Osbeckdamascena_webb_epi.jpg

Redan tidigt POM:s rosinventering stod det klart att en ros ur Damascena-Gruppen troligen var en de mest frekventa rosorna över huvud taget. Det var välkända ’Blush Damask’, vilken kom in på flertalet av våra kom-och-visa-dagar i framför allt södra och mellersta Sverige - alltid under olika lokala namn. Nu ser vi också att ytterligare en damascenaros (utan känt, etablerat namn) också visat sig ha påfallande stor spridning i några av våra landskap.

Rosen har för närvarande arbetsnamnet ”Osbecks damascena” efter Linnelärljungen Pehr Osbeck (1723-1805). Osbeck reste 1750 med Ostindiska kompaniet till Kina som skeppspräst, stannade ett par år och gjorde insamlingar och observationer för Linnes räkning. Under den här tiden sänder han bl.a. den första kinarosen (Chinensis-Gruppen) till Europa, vilken anländer till Uppsala 1752. Kinarosorna har därefter varit avgörande för tillkomsten av våra moderna, remonterande rabattrosor. Men det är en helt annan historia...

Pehr Osbeck kom senare i livet att verka som präst i Halland där han också fortsatte att botanisera i landskapet. Det finns herbarierark bevarade från den tiden och ett av dessa visar en kulturros som uppvisar stora likheter med just den ros som i inventeringen kommit att kallas ”Osbecks damascena”. 

”Osbecks damascena” har två distinkta fyndområden i landet; dels i ett stråk genom hela Halland, via Norra Skåne ner till Blekinge och dels i ett område runt Mälaren och norrut i Uppland.

Trots rätt stora morfologiska variationer mellan plantor från olika växtplatser, visar DNA-analyser och fältstudier att rosen hittats på ett 50-tal lokaler. 

”Osbecks damascena” har flera tydliga damascena-karaktärer. Iögonfallande är bl.a. de många olikstora taggarna och borsttaggarna - vilka finns långt upp på skotten. Den rosa blomman är ofta löst fylld, något tillplattad och ibland med de inre kronbladen krökta inåt.

I POM:s provodling finns exemplar med en historia tillbaka till mitten av 1800-talet. I inventeringen har rosen registrerats under namn som ”Marsjörosen”, ”Glänningerosen”, ”Huldas ros”, ”Värnstarosen” m.fl.


Kontaktinformation

Henrik Morin, konsulent, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU, henrik.morin@slu.se, 070-313 29 82

Sidansvarig: henrik.morin@slu.se