Produktiv skogsmark

Senast ändrad: 18 maj 2017
ProdSkogsmark.jpg

Produktiv skogsmark är mark som är lämplig för skogsproduktion och som inte i någon större omfattning används för något annat ändamål. Idealproduktion är minst 1 m³sk per hektar och år. Det finns cirka 23,6 miljoner hektar produktiv skogsmark i Sverige, det vill säga 58 procent av landarealen, varav cirka 0,9 miljoner hektar finns inom nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden. Uppgifterna i följande avsnitt avser den produktiva skogsmarks­arealen som inte är undantagen från skogsbruk inom ovanstående skyddsformer.

Läs mer

Virkesförrådet på produktiv skogsmark har ökat stadigt sedan 1900-talets början och ligger idag på drygt 3100 miljoner m³skBarrskog dominerar men lövskog ökar 
Likt all skogsmark i Sverige är produktiv skogsmark dominerad av barrskog (82 procent) med tallskog som den vanligaste beståndstypen (39 procent). Värt att notera är att contortaskog totalt svarar för 2,3 procent av den produktiva skogens areal, och att andelen i södra Norrland är 4,8 procent. Sedan mitten av 1990-talet har arealen lövträdsdominerad skog ökat i alla landsdelar förutom i norra Norrland. För landet som helhet har andelen lövträdsdominerad skog ökat med 36 procent mellan 1985 och 2014.

Åldersfördelning
Åldersfördelningen för skogen inom den produktiva skogsmarken överensstämmar till stor del med den inom skogsmark. Andelen skog över 140 år är dock mindre, bland annat på grund av att bara produktiv skogsmark utanför skyddade områden ingår i det som här kategoriseras som produktiv skogmark.

Gallringsskog är vanligast 
Huggningsklassen anger skogens utvecklingsgrad. Den största andelen produktiv skogsmark utgörs av gallringsskog (40 procent) och cirka 33 procent har uppnått den lägsta tillåtna slutavverkningsåldern (Huggningsklass D1+D2). Ungefär 6,4 procent av den produktiva skogsmarksarealen är plantskog, av vilken 56 procent är skogsodlad och resterande självföryngrad.

Arealen plantskogar (hkl B1-B3) som har ett omedelbart röjningsbehov uppgår till drygt en miljon hektar. Detta kan jämföras med de drygt 200 000 hektar som årligen röjs i motsvarande huggningsklasser

Ökande virkesförråd 
Virkesförrådet på produktiv skogsmark har ökat stadigt sedan 1900-talets början och ligger idag på drygt 3100 miljoner m³sk, en ökning med cirka 54 procent sedan början av 1950-talet då det totala virkesförrådet uppgick till drygt 2000 miljoner m³sk. Bakom denna utveckling ligger framför allt en produktionsoch tillväxtbefrämjande skötsel av skogarna. Detta kan generellt beskrivas som att äldre glesa och lågproduktiva bestånd har avverkats och plantering med förädlat plantmaterial har gett upphov till välväxande nya skogar.

Den ändring som skett från 1970-talets syn på lövträd, inklusive de krav på främjande av lövträd och lövbestånd som framgår av såväl miljömål som dagens certifieringskriterier kan tydligt ses i hur virkesförrådet för lövträd har utvecklats. Sedan 1990 har det ökat med cirka 52 procent och utgör idag 18 procent av det totala virkesförrådet på produktiv skogsmark.

I och med det stadigt ökande virkesförrådet och den i stort sett oförändrade arealen produktiv skogsmark, ökar tätheten i landets skogar. Detta gäller inte enbart den yngre skogen, det vill säga ny skog som skapats av det moderna skogsbruket, utan även den äldre skogen. Virkesförrådet per hektar uppgår idag till 138 m³sk per hektar.

Grova träd är intressanta för den biologiska mångfalden. Dessa träd är dessutom ofta gamla, vilket ytterligare höjer det biologiska värdet. Grova träd är även intressanta som råvara till specialsortiment, särskilt om de har hög kvalitet. Volymen grova träd har ökat markant i Götaland och Svealand, men även i Norrland syns en ökning.

Markant ökning av stående hård död ved 
Sedan Riksskogstaxeringen började inventera all död ved i mitten av 1990-talet har mängden död ved ökat i alla landsdelar förutom i norra Norrland. Ökningen beror nästan uteslutande på en ökad mängd hård död ved. Den totala mängden död ved på produktiv skogsmark är 185 miljoner m³ eller 8,1 m³ per hektar.

Fortsatt ökning i både tillväxt och avgång samt tydlig påverkan av stormarna 
Liksom virkesförrådet har tillväxten ökat kraftig i landets skogar. Tillväxten på produktiv skogsmark är idag cirka 121 miljoner m³sk.

Den totala avgången, det vill säga avverkning plus naturlig avgång, var under en kort tid i början på 1970-talet på samma nivå som tillväxten. Därefter minskade avgången och skillnaden mellan tillväxt och avgång ökade till drygt 30 miljoner m³sk. Under 1990-talet minskade skillnaden något och låg kring 20 miljoner m³sk. Stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) hade en tydlig effekt med en ökad avgång och därmed en minskande tillväxt. Skillnaden mellan tillväxt och avgång var som lägst knappt 5 miljoner m³sk år 2005. Skillnaden mellan tillväxt och avgång är nu återigen på samma nivå som på 1980-talet d.v.s. cirka 30 miljoner m³sk.

Från 1950-talet och framåt minskade gallringsvolymerna medan slutavverkningsvolymerna ökade markant. Slutavverkningarna kulminerade i början på 1970-talet för att minska under 80-talet. Gallringsandelen nådde en lägsta nivå under 80-talet och har därefter ökat. Av de volymer som nu årligen avverkas kommer merparten från slutavverkning. Dominansen är som störst i norra Norrland och som minst i Götaland. I ”Övrig avverkning” ingår bl.a. avverkning av fröträd och överståndare samt så kallad diverseavverkning vilket innebär avverkning av enstaka träd och vindfäl- 77 Prod. skogsmark len. Ökningen kring 2005 kan hänföras till omhändertagande av vindfällen efter de stora stormarna.

Den naturliga avgången kan utläsas som skillnaden mellan total avgång och total avverkning. Utvecklingen i den naturliga avgången har varit ganska jämn sedan 1950-talet med en ökning efter stormarna 1967 och 1969. Stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) påverkade också tydligt den naturliga avgången.

Skador
Lägst andel skador på barrträd finns hos gran (29 procent) i norra Sverige och högst hos tall i norra Sverige (52 procent). Andelen lövträd som har minst en skada ligger mellan 38 och 45 procent. På en tiondel av skogsmarksarealen är mer än tio procent av träden skadade. Den vanligaste skadorna är orsakade av vind/snö och vilt. Skador av svamp (exklusive röta) eller insekter är generellt små, men kan likväl lokalt vara stora.

Andelen utglesad (>20 % kronutglesning) tall har under de senaste sex åren ökat i hela landet och är nu klart högre än under större delen av mätperioden (1984-nu). Andelen utglesad gran har under de senaste tio åren minskat något i norr medan nivån under samma period i södra Sverige är relativt oförändrad.

Älgskador
Inventeringen görs i ungskogar i höjdintervallet 1-4 m med förekomst av tall eller björk.

Andelen unga tallar med färska skador från älgbetning har sedan 2003 legat inom intervallet 6-26 procent, redovisat som treårsmedelvärden inom landsdelar. Det är en skadeandel klart över skogsbrukets uppsatta mål på högst 2 procent. Skadeandelen för 2014-2016 är högst i Götaland (25 procent), följt av Svealand (16 procent), norra Norrland (15 procent) och södra Norrland (11 procent). Sedan 2008 har älgskadorna ökat inom samtliga landsdelar men ökningen har avstannat.

Fältskikts- och bottenskiktsvegetation
Såväl den totala täckningen av fältskiktsarter som av bottenskiktsarter minskar över tid. Denna effekt kommer sig troligt av att virkesförrådet per hektar av levande träd ökar i de svenska skogarna vilket leder till en högre konkurrens. Enskilda arter som ser ut att missgynnas är bland annat blåbär, renlav och väggmossa.

Tabeller

Utforska tabellerna genom att klicka på tabellnamn eller botanisera bland all statistik i vår statistikdatabas. Statistik kan laddas ned i flera format och även hämtas via API.

Arealer

Vegetations- och ståndortsförhållanden

Virkesförråd och trädbiomassa

Tillväxt

Skogsskador

Figurer / Kartor

Arealer
Andel (%) lövträdsdominerad skog
  
Areal gammal skog
  
Andel gammal skog (karta)
          
Areal äldre, lövrik skog
  
Andel äldre, lövrik skog (karta)
        

Vegetations- och ståndortsförhållanden
Vegetationstäckning för bottenskiktsarter
  
Vegetationstäckning för fältskiktsarter 
  
Fältskikts- och bottenskiktstäckning
  

Virkesförråd och trädbiomassa
Totalt virkesförråd fördelat på trädslag
  
Virkesförråd per hektar i äldre skog
  
Antal levande träd per hektar av träd med en diameter av minst 45 cm
  
Volym död ved fördelad på nedbrytningsgrad
  
Volym död ved per hektar inom landsdelar
  

Tillväxt
Årlig avsatt tillväxt, årlig total avgång och årlig avverkning
  

Skogsskador
Andel tallstammar med färska älgbetningsskador
  
Trädantalets procentuella fördelning på kronutglesningsklasser. Tall i gallrings- och slutavverkningsskog (hkl C1-D2)
  
Trädantalets procentuella fördelning på kronutglesningsklasser. Gran i gallrings- och slutavverkningsskog (hkl C1-D2)
  

Om officiell statistik

Om officiell statistik

SLU är utsedd av regeringen att vara ansvarig för den officiella statistiken inom området skogarnas tillstånd och förändring. Läs mer om SLU:s officiella statistik här. Som statistikansvarig myndighet har SLU bland annat ansvar för

  • att statistiken är objektiv
  • att statistiken dokumenteras
  • att statistiken kvalitetsdeklareras.

Den officiella statistiken ska utan avgift vara offentlig och finnas tillgänglig i elektronisk form.

All officiell statistik ska ha beteckningen Sveriges officiella statistik eller märkas med följande symbol:

Observera att beteckningen eller symbolen inte får användas vid egna bearbetningar av den officiella statistiken.

Nätverk av myndigheter

Det finns i dag 27 myndigheter i Sverige som är ansvariga för den officiella statistiken. Statistika centralbyrån (SCB) har ansvar för att samordna och stödja systemet för den officiella statistiken. Läs mer om vad officiell statistik är och vilka myndigheter som ingår i nätverket på SCB:s webbplats.

Publiceringsplan för officiell statistik

JO0801 - Skogsdata - aktuella uppgifter om de svenska skogarna
JO0802 - Arealförhållanden
JO0803 - Virkesförråd och trädbiomassa
JO0804 - Årlig tillväxt
JO0805 - Vegetations- och ståndortsförhållanden
JO0806 - Skogsskador

I SCB:s publiceringskalender kan du se aktuella publiceringsdatum. Välj Sveriges Lantbruksuniversitet under "Välj statistikansvarig myndighet".


Kontaktinformation

Per Nilsson, Redovisningsansvarig
Riksskogstaxeringen, SLU
per.nilsson@slu.se
090-786 8472