Projekt

Senast ändrad: 01 juni 2016

Vårt arbete är fördelat över tre projektområden: FOMA-programmet Övergödning, SMED samt olika uppdragsprojekt. Därutöver arbetar vi med Östersjösamverkan inom t.ex. HarmoBalt och Baltic Compass. Det bedrivs också forskning med anknytning till SLU VattenNAV.

FOMA-program Övergödning

FOMA-medlen används främst till vidareutveckling och underhåll av beräkningsmodeller för näringsämnesläckage och -transport, inkluderande kostnadseffektivitet för olika åtgärder. Modellerna spänner från fältmodeller till den nationella skalan. 

Beräkningssystem för kväve- och fosforläckage från åkermark (NLeCCS)

Uppgiften är att med hjälp av matematiska modeller ta fram läckagedata för kväve och fosfor för den svenska åkermarken med jämna tidsintervall och med god geografisk upplösning. Ytterligare ett syfte är att kunna göra konsekvensanalyser och scenarioberäkningar av vad olika förändringar i odlingen skulle innebära för läckaget. Under de senaste åren har utvecklingen av NLeCCS haft ett stort fokus på att utveckla och förbättra beräkningarna av fosforläckage i ICEREAM.

Förbättring och vidareutveckling av FyrisNP och FyrisQ för källfördelnings- och avrinningsmodellering

Uppgiften är att fortsätta förbättra och vidareutveckla modellerna FyrisNP för källfördelningsmodellering av kväve och fosfor och FyrisQ för avrinningsmodellering. Aktuell utveckling av FyrisNP fokuserar på och säsongsvariation och tidsserier för typhalter för jordbruksmark. Osäkerhets- och känslighetsanalys av modellen och dess indata görs också. Förbättringar under de senare åren innefattar utveckling av retentionsekvationerna och kalibreringsrutinerna, stegvis kalibrering av ett avrinningsområde från uppströms till nerströms delområden och fler möjligheter att göra scenarioberäkningar för våtmarker och sedimentationsdammar.

Förbättring och vidareutveckling av FyrisCOST - ett beslutstödssystem för kostnadseffektiva åtgärdsprogram mot övergödning

Syftet med modellen är att möjliggöra utvecklingen av kostnadseffektiva åtgärdsprogram mot övergödningen av sjöar, vattendrag och hav genom att koppla kostnader för att genomföra olika åtgärder till deras miljöeffekter. FyrisCOST har bl.a. använts vid utvecklingen av skyddszonsdatabasen FyrisSKZ.

Uppbyggnad och utveckling av SWE-model

SWE-model (Soil-Water_Environment) är en processorienterad avrinningsområdesmodell anpassad för en tänkt åtgärdsskala med hög upplösning (1-50 km2). SWE-model är under utveckling och ska kunna identifiera riskområden för högt näringsläckage samt beskriva effekter av olika tillämpade åtgärder för att minska förluster av näringsämnen. Denna del har lagts på is p.g.a. nedskärningar.

Drift av SLU vattenNAV

Uppgiften innefattar att utveckla och sköta den fortlöpande driften av SLU vattenNAV genom administrativt stöd, marknadsföring, information (intern och extern), koordinering och projektledning av större projekt. Strategisk rekrytering av gemensam personal ingår också. Denna del har lagts på is p.g.a. nedskärningar.

SMED

Konsortiet SMED, Svenska MiljöEmissionsData består förutom SLU av IVL, SCB och SMHI. SMED arbetar på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket med bl.a. rapporteringar av Sveriges olika utsläpp till vatten och luft. SLU VattenNAV verkar främst inom SMED Vatten. 

Listan är inte uppdaterad med de mest aktuella SMED-projekten, men visar inom vilka intresseområden medarbetarna inom SLU VattenNAV arbetar med utvecklingen av bl.a. PLC-beräkningarna.

Utvecklingsprojekt

Förbättrad jordartskarta
Att identifiera, testa och verifiera lämpliga metoder för interpolering av punktdata gällande markegenskaper för att få tillförlitliga heltäckande skikt med jordartsfördelning. Dessutom ska betydelsen av erhållna resultat för beräkningar av näringsämnesbelastningen för PLC utvärderas genom tillämpning av ny jordartsfördelning i belastningsberäkningen och jämförelse mellan metoder och mätdata. Ansvarig: Faruk Djodjic.

Konsekvensanalys av förbättrad markanvändningsdata
Projektet syftar till att utreda konsekvenserna av att använda markanvändningsdata med högre spatial och tematisk upplösning än nuvarande använd data i framtida PLC-beräkningar. Projektet ska också utreda följden av en lägre upplösning av grödostatistiken om block/IAKS inte fortsätter att uppdateras. Syftet är också att få en samlad beskrivning över de geografiska indata som används inom SMED vatten samt på vilket sätt (i vilka modeller) dessa data används. Samarbete med IVL, SMHI och SCB. Ansvarig: Mikael Olshammar, IVL.

Bruttobelastning på vatten av metaller från punktkällor och diffusa källor
Syftet med uppdraget är att ta fram förnyad beräkningsmetodik och data för bruttobelastningen på vatten av metallerna Cd, Hg, Pb och Ni. As, Cu och Zn tas fram om det är möjligt. Redovisningen sker aggregerade på vattendistriktsnivå. Projektet genomförs i samarbete med IVL och SCB. SLU ansvarar för belsatning från jordbruksmark, skog och övrig mark. Ansvarig: Helene Ejhed: IVL.

Kalibrering och validering av jordbruksläckagekoefficienter
Projektet syftar till att  förbättra kalibrering och validering av läckagekoefficienter för jordbruksmark genom tillämpning i små, sjölösa områden som domineras av jordbruk (typområden). Projektet innebär också en beräkning av retentionen mellan fältkanten/rotzonen och bäcken där mätningarna utförs. Därmed erhålls även en beräkning av den s.k. markretentionen av både N och P innan näringsämnena når sjöar och större vattendrag. Ansvarig: Faruk Djodjic.

Utveckling av P-kemin i ICECREAMDB 
Projektet syftar till en anpassning av ICECCREAMDB till svenska förhållanden; främst geom utveckling av P-kemin (mineral-P). Ansvarig: Karin Blombäck.

Förbättrade skattningar av N&P-förlusterna från skog, myr och fjäll
Det övergripande syftet med detta projekt är att förbättra skattningarna av N&P-typhalterna för skog, myr och övriga impediment i södra och mellersta Sverige. Detta skall uppnås genom att med Probabilistic classifier metoden klassificera skog, myr och övriga impediment baserat på satellitdata, skoglig information från Rikskogstaxeringens provytor, avverkningsdata från Skogsstyrelsen och insamlade vattenkemiska kalibreringsdata. Ansvarig: Stefan Löfgren.

Mer information bl.a.: http://www.smed.se/vatten/projekt-och-utredningar/pagaende-projekt/1236

Kontaktperson: Stefan Löfgren (projektledare)

Automatisering av beräkningsrutiner i NLeCCS
Automatisering av hittills manuella moment och förbättring av beräkningsrutiner för läckagekoefficienter för N & P från åkermark. Målet är en betydande kostnadsbesparing och tidsvinst samt stabilare beräkningsprocedur. Detta är en förutsättning för att beräkningarna skall kunna utföras med tätare tidsintervall. Ansvarig: Holger Johnsson.

Framtagande av underlag till internationell rapportering av vattendragsbelastning
Belastningen på havsområden via vattendrag görs tillgänglig för internationell rapportering till Helcom, OSPAR och Eionet samt för uppföljning av miljömålen. Ansvarig: Lars Sonesten.

Förbättrade beräkningar av belastningen på havet
Syftet är förbättrade beräkningar av belastningen på havet genom nyttjande av data från samordnad recipientkontroll och andra regionala program i områden som inte täcks av flodmynningsnätet samt genom tätare provtagning under flödestoppar. Ansvarig: Lars Sonesten. 

Osäkerhetsanalys av nettobelastning för kväve i PLC5-rapporteringen

Projektet är en uppföljning av två tidigare projekt om osäkerheten i bruttobelastning och retentionsberäkningar för kväve i PLC5-rapporteringen. I detta nya projekt sker en uppskalning till den nationella nivån och osäkerheterna vägs samman.

Mer information: http://www.smed.se/vatten/projekt-och-utredningar/pagaende-projekt/2689

Kontaktperson: Elin Widén Nilsson (projektledare)

Indatakvalitet och delning av produktionsområde 6

Projektet är initierat av Havs- och vattenmyndigheten och skall visa på möjligheter och risker med att använda den högupplösta vattenförekomstskalan i den kommande PLC6-rapporteringen. Projektet inkluderar också en uppdelning av produktionsområde 6 (Mälardalen) i två områden i beräkningarna av jordbrukets näringsläckgage.

Mer information: http://www.smed.se/vatten/projekt-och-utredningar/pagaende-projekt/2694

Kontaktpersoner: Karin Blombäck och Elin Widén Nilsson (projektledning vid IVL)

TBV - Drift och utveckling

Kontaktperson: Elin Widén Nilsson (projektledning vid SMHI)

Anpassning av HYPE

SMHIs nya hydrologiska modell skrivs om för att kunna ta emot läckagekoefficienter och typhalter och därmed kunna räkna på PLC-sätt.

Mer information: http://www.smed.se/vatten/projekt-och-utredningar/pagaende-projekt/2686

Kontaktperson: Karin Blombäck (projektledning vid SMHI)

Hela listan över årets utvecklingsprojekt inom SMED Vatten finns här:http://www.smed.se/vatten/projekt-och-utredningar/pagaende-projekt

Rapporteringsprojekt

HELCOM PLC6

Kontaktperson: Elin Widén Nilsson, projektledare Heléne Ejhed (IVL).

HELCOM PLC5.5

HELCOM PLC Annual

EEA WISE SoE TCM

Kontaktperson dessa rapporteringsprojekt är Lars Sonesten (projektledare)

Uppdragsprojekt

SLU VattenNAV genomför uppdragsprojekt åt bl.a. Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, kommuner, länsstyrelser och vattenmyndigheter. 

Exempel på genomförda uppdragsprojekt: 

Anpassad placering av skyddszoner i landskapet för att öka åtgärdens kostnadseffektivitet

På uppdrag av Jordbruksverket ska olika GIS-verktyg och modeller nyttjas för att identifiera lämpligaste placeringen av skyddszoner i landskapet. Ansvarig: Faruk Djodjic.

Mer information: De flesta rapporterade studier visar att skyddszoner kan reducera ungefär 50 % av inkommande suspenderat material och totalfosfor. Den viktigaste faktorn för skyddszonens effektivitet är således dess placering och bredd i förhållande till förekomsten av ytavrinningen. Ett område med stor ytavrinning kräver breda skyddszoner, men om ingen ytavrinning förekommer blir skyddszonen inte effektiv oavsett bredd, sammansättning eller skötsel. I användes ett antal olika GIS-verktyg och modeller för att identifiera lämpligast placering och utformning av skyddszoner i landskapet i syfte att förbättra deras kostnadseffektivitet. Riskkartorna i de studerade områdena stämmer mycket väl överens med lantbrukarnas egna observationer av erosion, ytavrinning och stående vatten. 

Källfördelningsmodellering av kväve- och fosforbelastningen på Inre Kungsbackafjorden, Stigfjorden och Kalvöfjorden jämte åtgärdsplanering

På uppdrag av Region Halland genomfördes källfördelningsmodellering med FyrisNP för Torpaån och Hovmanneån som mynnar i Kungsbackafjorden, samt för avrinningsområdet runt Stigfjorden mellan Orust och Tjörn. Resultat från FyrisSKZ redovisades också i anslutning till beräkningar av olika åtgärdsscenarier. Som avslutning hölls en två-dagarskurs om bl.a. källfördelningsmodellering, indata och osäkerheter för  tjänstemän från de berörda kommunerna och länsstyrelserna. Projektet genomfördes inom det EU-finansierade projektet Hav möter Land. Projektmedarbetare: Elin Widén Nilsson m.fl. 

Florsjön och Östersjön

De två små sjöarna Florsjön och Östesjönär belägna väster om Söderhamn inom Ljusnans avrinningsområde. Syftetmed projektet var att identifiera och kvantifiera olika källors bidrag till kväve- och fosforbelastningen på sjöarna som underlag för åtgärder för att förebygga framtida algblomningar. Projektet utfördes av SLU vattenNAV på uppdrag av Ljusnan- Voxnans vattenvårdsförbund under år 2009. 

Sjöarnas avrinningsområde ligger väster om Söderhamn och utgör ett delavrinningsområde till Ljusnan. Under 2008 samlade Söderhamns och Bollnäs kommuner in data på enskilda avlopp som användes som indata i källfördelningsmodellen FyrisNP. Den kalibrerade modellen levererades tillsammans med indatafiler och bakgrundsmaterial till uppdragsgivaren som ett verktyg för att analysera effekten av olika prioriterade åtgärder för att minska näringsbelastningen på sjöarna.

Östersjön och Florsjön har sina källflöden i Bollnäs kommun och de sammanbinds av Glössboån som vid gränsen till Söderhamns kommun byter namn till Färgeriån. Ån rinner genom ett småkuperat jordbrukslandskap. Omgivningen är värdefull för rekreation och friluftsliv. Kraftig blomning av giftproducerande alger drabbade Florsjön under sommaren 2007 vilket ledde till att Söderhamns kommun avrådde invånarna från att bada i sjön. Omfattande algblomningar förekom också i uppströms belägna Östersjön. 

En eventuell intern fosforbelastning från sedimenten kvantifierades genom fosforanalys på sedimentprofiler. Emil Rydin vid Uppsala universitets Erkenlaboratoriet ansvarade för denna del av projektet. Internbelastning av fosfor från sedimenten hanterades som en egen källa i modellen och ingår i den slutliga modellkalibreringen.

Projektet finansierades med ett utbildningsstipendium från Ljusnan-Voxnans vvf kompletterat med bidrag från Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt. SLU bidrog med finansiering av sedimentundersökningarna. 

Kontaktperson: Caroline Orback  
Uppdragsgivare: Claes Ånell  Ljusnan - Voxnans vvf

Utlakning från jordbruksmark

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (genom SMED) och/eller Jordbruksverket har jordbruksläckaget för år 1995, 2000, 2005, 2007, 2009, 2011 och 2013 beräknats. Ansvarig: Holger Johnsson.

Åtgärdsscenarier jordbruk 

På uppdrag av Jordbruksverket har kväve- och fosforbelastning vid olika åtgärdssscenarier inom jordbruket (gödsling, vårbearbetning etc) beräknats.  Ansvarig: Holger Johnsson och Karin Blombäck.

FyrisSKZ

På uppdrag av Vattenmyndigheten för Norra Östersjön genomfördes beräkningar av kostnadseffektiviteten för skyddszoner på delavrinningsområdesnivå. Bl.a. användes modellen FyrisCOST och PLC5-data i beräkningarna. Resultaten redovisas i skyddszonsdatabasen FyrisSKZ. Utvecklingen av webbgränssnittet finansierades av SLU. Ansvarig: Holger Johnsson.

Underlag för revidering av nitratkänsliga områden

I anslutning till Jordbruksverket översyn över nitratkänsliga områden enligt EU:s nitratdirektiv levererade SLU underlag från miljöövervakningen av sjöar och vattendrag. 

Östersjösamverkan

HarmoBalt och RusNIP

I projektet Harmobalt samarbetade flera länder runt Östersjön för att harmonisera metoder för modellering av näringsämnen i avrinningsområden. SLU svarade för projektledning samt utbildning och annan kunskapsöverföring. 

Projektpartners i de Baltiska länderna och Ryssland svarade för insamling och kvalitetssäkring av indata till modeller samt modellkalibrering och körning av åtgärdsscenarier. Länderna använd SLU:s FyrisNP-modell för att beräkna flöden av kväve och fosfor i olika pilotområden. FyrisNP-modellen sattes upp för floden Luga, väster om S:t Petersburg i Ryssland, Instrutj i Kaliningrad, Berze i Lettland och Nevezis i Litauen. 

Projektet pågick 2007-2009 och finansierades av SIDA. HarmoBalt ingick som delprojekt i Baltic Sea Program in Leningrad Oblast.

Inom ett senare projekt, RusNIP samarbetar Sverige och Ryssland om ryska utsläpp av näringsämnen till Östersjön. På uppdrag av Naturvårdsverket genomförde SLU VattenNAV år 2012 en tredagarsutbildning i källfördelningsmodellering med FyrisNP-modellen för ryska kollegor. Dessutom gjordes en uppdatering av källfördelningsmodelleringen med FyrisNP för Luga i Ryssland. 

Läs mer:

Knowledge exchange on nutrient dynamics around the Baltic Sea

"Baltic Sea Day resolution", se Publikationer -> Konferensbidrag. 

Baltic Compass

EU-projektet Baltic Compass hade som mål att finna lösningar på hur jordbruket runt Östersjön skall kunna föda regionens 90 miljoner invånare samtidigt som Östersjön skyddas. Arbetet var uppdelat i flera olika delar där främsta arbetsuppgiften för SLU VattenNAV var modellering av framtida jordbruksåtgärder i Svärtaåns avrinningsområde. Urvalet av jordbruksåtgärder till modelleringen gjordes tillsammans med en avnämargrupp med representanter från länsstyrelsen i Sörmland genom Svärtaåprojektet, Vattenmyndigheten och Jordbruksverket. Vi arbetade även med kostnadseffektiviteten för de olika åtgärderna och högupplöst "hot-spot"-modellering. http://www.balticcompass.org/


Kontaktinformation

Karin Blombäck, föreståndare för VattenNAV, 
Institution för mark och miljö, SLU
karin.blomback@slu.se, 018-67 12 63

Sidansvarig: elin.widen@slu.se