Om våra modeller

Senast ändrad: 13 september 2016
_V8F6665web.jpg

Man kan dela in modellerna som används inom VattenNAV i två typer: Dels modeller för beräkning av läckage av kväve och fosfor från jordbruksmark. Dels modeller för beräkning av vattenbalanser samt transport och omsättning av näringsämnen i vattendrag och sjöar. Modellerna används idag inom fortlöpande miljöanalys på nationell och regional nivå.

Vilken eller vilka frågor är det som ska besvaras? Vilka data finns att tillgå? Rör det en liten skala (del av fält), nationellt, eller något däremellan? Olika modeller lämpar sig olika väl för olika tillämpningar och därför jobbar vi med många olika modeller.

De modeller som idag ingår i SLU:s verktygslåda för modellering av näringsämnen i avrinningsområden kan grovt indelas i två typer – dels modeller för beräkning av läckage av kväve och fosfor från jordbruksmark, dels modeller för beräkning av vattenbalanser samt transport och omsättning av näringsämnen i vattendrag och sjöar. Till den förra kategorin hör modellerna SOILNDB och ICECREAMDB och till den senare FyrisNP, FyrisQ och FyrisCOST. Dessa modeller har helt eller delvis utvecklats på SLU inom olika forskningsprojekt och tillämpas inom ramen för SLU:s verksamhetsområde Fortlöpande miljöanalys.

SOILNDB och ICECREAMDB ingår i ett beräkningssystem för läckage av näringsämnen från åkermark benämnt NLeCCS (Nutrient leaching coefficient calculation system). Beräkningssystemet används i uppdrag för att göra beräkningar på nationell nivå till Naturvårdsverket och Jordbruksverket samt på regional nivå till Länsstyrelser, vattenvårdsförbund m.fl. En tillämpning är skyddszonsdatabasen FyrisSKZ. FyrisNP och FyrisQ har hittills i första hand använts i olika uppdrag på regional nivå.

Inom ramen för konsortiet SMED deltar SLU i utvecklingen av Tekniskt Beräkningssystem Vatten (TBV). Systemet inkluderar lagring av bakgrundsdata och resultat rörande kväve- och fosforbelastning på vatten och transport till havet. Systemet nyttjas för rapportering till HELCOM och OSPAR, miljömålsuppföljning och i framtiden även för Vattenmyndigheternas verksamhet.

Förutom modellerna som redan beskrivits ovan arbetar vi även med INCA, PERSiST, SWE-model, SWAT och USPED.

Tillämpningsområden

Nedan några exempel på beräkningar och tillämpningsområden:

  • Beräkna Sveriges utsläpp av kväve och fosfor till omgivande hav. Används för rapportering till internationella kommissioner som OSPAR och HELCOM.  Utförs inom ramen för SMED-konsortiet.
  • Uppföljning av miljömålet "ingen övergödning" på uppdrag av Naturvårdsverket. Analys av belastningen av näringsämnen från land till hav 1995-2005.
  • Beräkna kväveutlakningen från Sveriges åkermark och utvärdera orsaker till förändringen.
  • Uppdrag från jordbruksverket för att följa upp effekten av CAP (Common Agriculture Policy) och genomförda åtgärdsprogram för minskad kväveutlakning.
  • Källfördelning av kväve- och fosforbelastning inom olika avrinningsområden på uppdrag av länsstyrelser, vattenvårdsförbund och kommuner. Syftet är att ge underlag för kostnadseffektiva åtgärder genom scenarioberäkningar.
  • Beräkna effekter av klimatpåverkan på läckage, retention och transport av näringsämnen från land till hav. Fallstudier på  utvalda avrinningsområden  inom ramen för klimat- och sårbarhetsutredningen.
  • Kunskapsöverföring till Ryssland och Baltstaterna inom ramen för SIDA-projektet HarmoBalt.

Kontaktinformation

Karin Blombäck, föreståndare för VattenNAV, 
Institution för mark och miljö, SLU
karin.blomback@slu.se, 018-67 12 63