CV-sida

Åke Berg

Professor vid Centrum för biologisk mångfald.

Presentation

Åke har under en längre tid bedrivit forskning kring fågelfaunan i jordbrukslandskapet. Detta har inkluderat inventeringar av fågelfaunan på åkermark, i gårdsmiljöer, i energiskogar, skogsbryn och en rad andra miljöer. Studier av storspov, tofsvipa, kornknarr, sånglärka, gulärla och ortolansparv har genomförts inom ramen för dessa projekt. På senare år har forskningen också inriktats mot fjärilar, t.ex. förekomst av fjärilar i kraftledningsgator och betesmarker och gräsmarkernas gröna infrastruktur. Studier av våtmarksfåglar och användande av "Citizen science data" från Artportalen är centrala delar i ett stort forskningsprojekt om restaurerade våtmarker. Flera av studierna har skett i samarbete med Institutionen för Ekologi på SLU, och inkluderar handledning av doktorander.

Forskning

Åkes forskningsarbete har också inkluderat studier av rödlistade och sällsynta arter i Sverige. Åke har även jobbat med habitatmodeller och prediktiva modeller som förutsäger förekomst av mollusker, rödlistade kryptogamer och fjällfåglar.

Samverkan med myndigheter och organisationer (i utredningar och utvärderingar av miljöstöd, miljöövervakning mm) är ett viktigt inslag i arbetet. Arbetet inom fortlöpande miljöanalys är en annan central del i arbetet och Åke har arbetat som koordinator för programområdet Jordbrukslandskap på SLU. Samarbete med den regionala miljöövervakningen och Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Analyser av miljöövervakningsdata från Artportalen pågår.

Publikationer i urval

Vetenskapliga publikationer (se även https://www.researchgate.net/profile/Ake_Berg)

1. Berg, Å. 1992. Factors affecting nest site choice and reproductive success of Curlews Numenius arquata on farmland. Ibis 134:44-51.

2. Berg, Å., Nilsson, S. G. and Boström, U. 1992. Predation on artificial wader nests on large and small bogs along a south-north gradient. Ornis Scandinavica 23: 13-16.

3. Berg, Å., Lindberg, T. and Källebrink, K. 1992. Hatching success of lapwings on farmland: differences between habitats and colonies of different sizes. Journal of Animal Ecology 61:469-476.

4. Berg, Å. 1992. Habitat selection by breeding Curlews Numenius arquata on mosaic farmland. Ibis 134:355-360.

5. Robertson, J. R. and Berg, Å. 1992. Status and population changes of farmland birds in southern Sweden. Ornis Svecica 2: 119-130.

6. Berg, Å. 1993. Food availability and foraging success of Curlews Numenius arquata in different farmland habitats. Ornis Fennica 70:22-31.

7. Berg, Å. 1993. Habitat selection by monogamous and polygamous lapwings on farmland - the importance of foraging habitats and suitable nest sites. Ardea 81:99-105.

8. Berg, Å. 1994. Maintenance of populations and causes of population changes of Curlews Numenius arquata on farmland. Biological Conservation 67:233-238.

9. Berg, Å, Ehnström, B., Gustafsson, L., Hallingbäck, T., Jonsell, M. and Weslien, J. 1994. Threatened forest plant, animal and fungi species in Sweden - distribution and habitat preferences. Conservation Biology 8:718-731.

10. Berg, Å. and Pärt, T. 1994. Abundance of farmland birds on arable and set-aside fields at forest edges. Ecography 17:147-152.

11. Amcoff, M., Tjernberg, M. och Berg, Å. 1994. Bivråkens (Pernis apivoris) boplatsval i Uppland. Ornis Svecica 4:145-158.

12. Berg, Å., Lindberg, T. and Källebrink, K.1994. Åkerhäckande tofsvipor - kan bonden rädda häckningarna? Ornis Svecica 4:183-185.

13. Berg, Å., Ehnström, B., Gustafsson, L., Hallingbäck, T., Jonsell, M. and Weslien, J. 1995. Threat levels and threats to Red-listed species in Swedish forests. Conservation Biology 9:1629-1633.

14. Berg, Å. and Tjernberg, M. 1996. Commonness and rarity in Swedish vertebrates - distribution and habitat preferences. Biodiversity and Conservation 5:101-128.

15. Berg, Å. 1996. Predation rates on artificial, solitary and colonial wader nests on farmland. Oecologia 107:343-346.

16. Berg, Å. 1997. Diversity and abundance of birds in relation to forest fragmentation, habitat quality and heterogeneity. Bird Study 44:355-366.

17. Berg, L. and Berg, Å. 1998. Nest site selection of the dormouse Muscardinus avellanarius in two different landscapes. Annales Zoologici Fennici 35:115-122.

18. Berg, L. and Berg, Å. 1999. Spatial distribution and survival of hazel dormouse Muscardinus avellanarius in a Swedish forest habitat. Annales Zoologici Fennici 36:159-165.

19. Currie, D., Valkama, J., Berg, Å., Boschert, M., Norrdahl, K., Hänninen, M., Korpimäki, E., Pöyri, V. and Hemminki, O. 2001. Sex roles, parental effort and offspring desertion in the monogamous Eurasian Curlew Numenius arquata. Ibis 143:642-650.

20. Hellström, M. and Berg, Å. 2001. Effects of restoration and management regime on the avifaunal composition on Swedish wet meadows. Ornis Svecica 11: 235-252.

21. Berg, Å., Jonsson, M., Lindberg, K. and Källebrink, K. 2002. Population dynamics and reproduction of Northern Lapwings Vanellus vanellus in a meadow restoration area in central Sweden. Ibis 144:E131-143.

22. Berg, Å. 2002. Composition and diversity of bird communities in Swedish forest-farmland mosaic landscapes. Bird Study 49:153-165.

23. Berg, Å. 2002. Breeding birds in short rotation coppices on farmland in central Sweden ­ the importance of Salix height and adjacent habitats. Agriculture, Ecosystems & Environment 90:265-276.

24. Berg, Å., Gärdenfors, U., Hallingbäck, T. and Norén, M. 2002. Habitat preferences of red-listed cryptogams in woodland key habitats in southern Sweden ­ analyses of a national survey. Biodiversity and Conservation 11:1479-1503.

25. Berg, Å., Gärdenfors, U. and von Proschwitz, T. 2004. Logistic regression models for predicting occurrence of terrestrial molluscs in southern Sweden ­ importance of environmental data quality and model complexity. Ecography 27:83-93.

26. Berg, Å. och Kvarnbäck, O. 2005. Preferenser för olika fälttyper hos häckande jordbruksfåglar – en litteraturstudie. Ornis Svecica 15:31-41.

27. Berg, Å. And Gustafson, T. 2007. Meadow management and occurrence of corncrake Crex crex. Agriculture, Ecosystems & Environment 120:139-144.

28. Berg, Å. 2008. Habitat selection and reproductive success of Ortolan buntings (Emberiza hortulana) on farmland in central Sweden - the importance of habitat heterogeneity. Ibis 150:565-573.

29. Lindborg, R., Bengtsson, J., Berg, Å., Cousins, S., Eriksson, O,. Gustafson, T., Hasund, K.-P. Lenoir, L., Pihlgren, A., Sjödin, E. and Stenseke, M. 2008. A landscape perspective on conservation of semi-natural grasslands. Agriculture, Ecosystems & Environment 125:213-222.

30. Wissman, J., Lennartsson, T. and Berg, Å. 2008. Semi-natural grassland management and biodiversity in a north-European perspective: the reproduction and population structure of Primula veris L. (Primulaceae) an example of a management perspective. Grassland Science in Europe 13:27-38.

31. Ahnström, J., Berg, Å. and Söderlund, H. 2008. Birds in farmsteads - effect of landscape and farm structure. Ornis Fennica 85:98-108.

32. Berg, Å. and Kvarnbäck, O. 2009. Breeding skylarks Alauda arvensis on organic set-asides - effects of time of cutting, landscape composition and vegetation structure. Ornis Svecica 19:32-40.

33. Lindborg, R., Stenseke, M., Cousins, S. A. O., Bengtsson, J., Berg, Å., Eriksson, O., Gustafsson, T., and Sjödin, N. E. 2009. Investigating biodiversity trajectories using land-use scenarios and a participatory users approach - lessons from two contrasting agricultural landscapes. Journal of Environmental Management 91:499-508.

34. Aryal, K. P., Berg, Å. (corresponding author) and Ogle B. 2009. Uncultivated Plants and Livelihood Support – a case study from the Chepang people of Nepal - Etnobotany Research & Applications 7: 409-422.

35. Wretenberg, J. Pärt, T, and Berg, Å. (corresponding author) 2010. Changes in local species richness of farmland birds in relation to land-use changes and landscape structure. Biological Conservation 143:375-381.

36. Jotikapukkana, S., Berg, Å. (corresponding author) and Pattanavibool, A. 2010. Wildlife and human use of buffer zone areas in a wildlife sanctuary. Wildlife Research 37: 466-474.

37. Berg, Å. and Kvarnbäck, O. 2011. Density and reproductive success of skylarks Alauda arvensis on organic farms – an experiment with unsown skylark plots on autumn sown cereals. Ornis Svecica 21:3-10.

38. Berg, Å. and Hiron, M. 2011. Occurrence of corncrakes (Crex crex) in mosaic farmland – effects of habitat and landscape structure. Bird Conservation International. Doi: 10.1017/S0959270911000116

39. Berg, Å., Ahrné, K., Öckinger, E., Svensson, R. and Söderström, B. 2011. Habitat-specific butterfly communities in Swedish forest farmland mosaics – implications for conservation. Biological Conservation 144: 2819-2831.

40. Hiron, M., Pärt, T. and Berg, Å. 2012.Temporal changes in land use specific Skylark abundance during the breeding season. Agriculture, Ecosystems & Environment 150:82-90.

41. Berg, Å., Ahrné, K., Öckinger, E., Svensson, R. and Wissman, J. 2013. Butterflies in semi-natural pastures and power-line corridors – effects of flower-richness, management and structural vegetation characteristicsInsect Conservation and Diversity .doi: 10.1111/icad.12019

42. Hiron, M., Berg, Å., Eggers, S. and Pärt, T. 2013. Are farmsteads over-looked biodiversity hot spots in intensive agricultural ecosystems? Biological Conservation 159: 332-342.

43. Hiron, M., Berg, Å., Eggers, S. Josefsson, J. and Pärt, T. 2013. Bird diversity relates to agri-environment schemes at local and landscape level in intensive farmland. Agriculture, Ecosystems & Environment 176:9-16.

44. Ahnström,, J., Bengtsson, J., Berg, Å., Hallgren, L. Boonstra, W.J. and Björklund, J. 2013. Farmers´interest in nature and farmland biodiversity. International Journal of Ecology http://dx.doi.org/10.1155/2013/617352.

45. Berg, Å., Ahrné, K., Öckinger, E., Svensson, R. and Wissman, J. 2013. Butterflies in semi-natural pastures and power-line corridors – effects of flower-richness, management and structural vegetation characteristics Insect Conservation and Diversity.

46. Josefsson, J., Berg, Å., Hiron, M., Pärt, T. and Eggers, S. 2013. Grass buffer strips benefit invertebrate and breeding skylark numbers in a heterogeneous agricultural landscape. Agriculture, Ecosystems & Environment 181:101-107.

47. Hudson, L.N., Newbold, T., Contu, S., Hill, S.L.L., …..Berg, Å. et al. 2014. The PREDICTS database: A global database of how local terrestrial biodiversity responds to human impacts. Ecology and Evolution 4: 4701-4735.

48. Berg, Å., Wretenberg, J., Zmihorski, M., Hiron, M., Pärt, T. 2015. Linking occurrence and changes in local abundance of farmland bird species to landscape composition and land-use changes. Agriculture, Ecosystems and Environment 204: 1-7.

49. Hiron, M., Berg, Å., Eggers, S., Berggren, Å., Josefsson, J. and Pärt T. 2015. The relationship of bird diversity to crop and non-crop heterogeneity in agricultural landscapes. Landscape Ecology 30: 2001-20013.

50. Zmihorski, M., Pärt, T., Gustavsson, T. and Berg, Å. 2016. Effects of water level and grassland management on alfpha and beta diversity of birds in restored grasslands. Journal of Applied Ecology 53:587-595.

51. Zmihorski, M., Kotowska, D., Berg, Å. and Pärt, T. 2016. Evaluationg conservation tools in Polish grasslands: the occurrence of birds in relation to agri-environmental schemes and natura 2000 areas. Biological Conservation 194:150-157.

52. Berg, Å., Bergman, K.-O., Wissman, J, Zmihorski, M. and Öckinger, E. 2016. Power-line corridors as source habitat for butterflies in forest landscapes. Biological Conservation 201:320-326.

53. Josefsson, J., Berg, Å., Hiron. M.,Pärt, T. and Eggers, S. 2016. Does the CAP fit? Sensitivity of the farmland bird community to crop diversification in Sweden. Journal of Applied Ecology, doi: 10.1111/1365-2664.12779.

54. Zhmihorski, M., Berg, Å. And Pärt, T. 2016. Forest clear-cuts as additional habitat for breeding farmland birds in crisis. Agriculture, Ecosystems & Environment 233:291-297.

55. Josefsson, J. Lokhorst, A.M., Pärt, T., Berg, Å.  and Eggers, S. 2017. Effects of a coordinated farmland bird conservation project on farmers’ intentions to implement nature conservation practices – evidence from the Swedish Volunteer & Farmer Alliance. Journal of  Environmental Management 187:8-15.

56. Hudson, L.N., Newbold, T., Contu, S., Hill, L. L., Lysenko, I., De Palma, A.,….Berg, Å.,……. et al. 2017. The database of the PREDICTS (Projecting Responses of Ecological Diversity In Changing Terrestrial Systems) Project. Ecology and Evolution 7:145-188.

57. Ruete, A.,Pärt, T., Berg, Å. and Knape, J.  2017. Exploiting opportunistic observations to estimate changes in seasonal site use: an example with wetland birds. Ecology and Evolution 15: 5631-5644.

58. Żmihorski,, M., Krupiński, D., Kotowska, D., Knape, J., Pärt, T., Obłoza, P., Berg, Å. 2018. Habitat characteristics associated with occupancy of declining waders in Polish wet grasslands. Agriculture, Ecosystems & Environment 251: 236-243.

59. Josefsson, J., Pärt, T., Berg, Å., Lokhorst, A.-M. and Eggers, S. 2018. Landscape context and farm uptake constrain effects of bird conservation in the Swedish Volunteer & Farmer Alliance. Journal of Applied Ecology 55:2719–2730. DOI: 10.1111/1365-2664.13184

60. Knape, J., Arlt, D., Barraquand, F., Berg, Å., Chevalier, M., Pärt, T., Ruete, A., Zhmnihorski, M.  2018. Sensitivity of binomial N-mixture models to overdispersion: the importance of assessing model fit. Methods in Ecology and Evolution 9:2102-2114. DOI: 10.1111/2041-210X.13062

Rapporter

1. Berg, Å. 1983. Askövikens strandängar- vegetationskartering. Meddelande från Länsstyrelsen i Västmanlands Län: nr 7 1983.

2. Berg, Å. 1984. Vegetationen och floran vid Dragmansbosjön i Enköpings kommun. Uppdrag åt Enköpings kommun.

3. Berg, Å och Skoglund, T. 1985. Faunan i Ängsöarkipelagen. Meddelande från Länsstyrelsen i Västmanlands Län: nr 9 1985.

4. Berg, Å. 1985. Häckfågelfaunan på Trådarängarna. Meddelande från Länsstyrelsen i Västmanlands Län: nr 11 1985.

5. Berg, Å. 1986. Häckfågelfaunan på Nötmyran och intilliggande jordbruksmarker. Meddelande från Länsstyrelsen i Västmanlands Län: nr 9 1986.

6. Berg, Å. och Lundgren, C. 1988. Rastande tranor vid Hornborgasjön - Utnyttjande av jordbruksmarker våren och hösten 1988. Statens Naturvårdsverk rapport 3885, Solna 1991.

7. Berg, Å. and Sjöberg, K. 1993. The Swedish Curlew population. Proceedings from the 7th Nordic Ornithological Congress pp 53-60.

8. Berg, Å. 1994. The ecology of curlews Numenius arquata and lapwings Vanellus vanellus on farmland. In: Tucker, G.M., Davies, S. M. and Fuller, R. J. (editors). The ecology and conservation of lapwings Vanellus vanellus. UK Nature Conservation No 9 page 56. Joint Nature conservation Committee, Peterborough.

9. Gustafsson, L., Berg, Å, Ehnström, B., Hallingbäck, T., Jonsell, M. and Weslien, J. 1995. Sveriges rödlistade skogsarter i ett internationellt perspektiv. Svensk Botanisk Tidskrift 89:364-370.

10. Berg, Å. 1996. Storspov. I. Ahlen, I. och Tjernberg, M. 1996. Rödlistade ryggradsdjur i Sverige. Artdatabanken, SLU Uppsala (pp 167-168).

11. Berg, Å. och Ström, R. 1998. Svartåområdet inför 2000-talet - en faktasammanställning. Länsstyrelsen i Västmanlands län. Nr 2 1998.

12. Berg, Å. 1998. Recension doktorsavhandling: Olof C Johansson. Habitat selection, reproductive success and population dynamics in Lapwings (Vanellus vanellus) and Dunlins (Calidris alpina). Zoologiska Institutionen, Göteborgs Universitet. ISBN 91-628-2974-2. Ornis Svecica 8:139-141.

13. Spörndly, E., Lifvendahl, Z., Berg, Å. and Gustafson, T. 2005. Herbage from wet semi-natural meadows. 2. Nutrient content of some dominating species during different parts of the season. In: Book of Abstracts of the 56th AnnuMeeting of the European Association for Animal Production (EAAP) p. 298, Eds. E. Strandberg, E. Cenkvári, E. von Borell, B. Kemp, C. Lazzoroni, M. Gauly, C. Wenk, W. Martin-Rosset, A. Bernués Jal and C. Thomas. Uppsala, Sweden, 5-8 June 2005.

14. Berg, Å and Gustafson, T. 2007. Meadow birds in Sweden – population trends, effects of restoration and management. Osnabrücker Naturwissenschaftlige Mitteilungen Band 32: 1-8.

15. Berg, Å. och Pettersson, T. 2007. Kornknarr. I. Tjernberg, M. och Svensson, M. (red) Artfakta. Rödlistade ryggradsdjur i Sverige (pp 242-245). Artdatabanken, SLU, Uppsala.

16. Berg, Å. och de Jong, A. 2007. Storspov. I. Tjernberg, M. och Svensson, M. (red) Artfakta. Rödlistade ryggradsdjur i Sverige (pp 271-274). Artdatabanken, SLU, Uppsala.

17. Berg, Å. 2007. Sånglärka. I. Tjernberg, M. och Svensson, M. (red) Artfakta. Rödlistade ryggradsdjur i Sverige (pp 354-356). Artdatabanken, SLU, Uppsala.

18. Berg, Å. 2007. Ortolansparv. I: Tjernberg, M. och Svensson, M. (red) Artfakta. Rödlistade ryggradsdjur i Sverige (pp 425-427). Artdatabanken, SLU, Uppsala.

19. Berg, Å. 2008. Standardiserade inventeringar av kornknarr i Uppsala och Västmanlands län 2006-2007. Länsstyrelsen i Västmanlands län, Västerås.

20. Pihlgren, A., Berg, Å., Glimskär, A. och Marklund, L. 2010. Kärlväxter och fjärilar i betesmarker och slåtterängar med och utan miljöersättning - utvärdering via NILS. Arbetsrapport 291. Inst. för Skoglig Resurshushållning, SLU, Umeå.

21. Ahrné, K., Berg, Å. och Svensson, R. 2011. Miljöövervakning av dagfjärilar – en jämförelse mellan betesmarker och tre typer av skogsbiotoper. CBMs skriftserie no 45.

22. Berg, Å. och Svensson, R. 2011. Fågelfaunan i kraftledningsgator – effekt av skötsel och omgivande landskap. CBM:s skriftserie nr 57. Centrum för Biologisk Mångfald, SLU, Uppsala.

23. Halden, P. och Berg, Å. 2011. Åtgärdsprogram för ortolansparv (Emberiza hortulana). Naturvårdsverket, Stockholm. Preliminär version.

24. Wissman, J., Berg, Å., Ahnström, J., och Wikström. J. och Hasund, K.P. 2011. Hur kan landsbygdsprogrammets miljöersättningar förbättras: Erfarenheter från andra länder. Rapport 2012:24. Jordbruksverket, Jönköping.

25. Wissman, J., Berg. Å. och Glimskär, A. 2012. Möjligheter till utvärdering av miljöersättningen till natur- och kulturvärden i odlingslandskapet via NILS. Jordbruksverket, Jönköping. Preliminär version.

27. Åsa Eriksson, Åke Berg, Karl-Olof Bergman, Erik Cronvall, Anders Glimskär, Anna Hedström Ringvall, Per Milberg, Richard Ottvall, Saskia Sandring, Johan Svensson, Lars Westerberg och Jörgen Wissman. 2012. Fördjupad utvärdering av uppföljning av ängs- och betesmarker och småbiotoper via NILS. Jordbruksverket, Jönköping. Preliminär version

28. Åsa Eriksson, Åke Berg, Karl-Olof Bergman, Erik Cronvall, Anders Glimskär, Anna Hedström Ringvall, Per Milberg, Richard Ottvall, Saskia Sandring, Johan Svensson, Lars Westerberg och Jörgen Wissman. 2012. Fördjupad utvärdering av uppföljning av ängs- och betesmarker och småbiotoper via NILS. Jordbruksverket, Jönköping. Preliminär version.

29. Svensson, R, Ahrné, K. och Berg, Å. 2012. Blommande växter och dagfjärilar i kraftledningsgator och naturbetesmarker. CBM:s skriftserie nr 71. Centrum för Biologisk Mångfald, SLU, Uppsala.

30. Berg, Å., Bergman, K.-O., Wissman, J., Zhmihorski, M. och Öckinger, E. 2015. betydelsen av kraftledningsgator, skogsbilvägar och naturbetesmarker för fjärilar i olika landskapstyper. CBMs skriftserie nr 97. Centrum för Biologsik Mångfald, SLU, Uppsala.

31. Svensson, R., Berg, Å. Hamring, L.  & Rätz, C. 2016. Biologisk mångfald i kraftledningsgator . CBMs skriftserie nr 99. Centrum för Biologisk Mångfald, SLU, Uppsala.

32. Svensson, R., Berg, Å., Hamring, L., Rätz C. och Zhmihorski, M. 2017. Slåtterhävd i kraftledningsgator – en 13-årig studie. svensk Botanisk Tidskrift 111: 16-28.

33. Haldén, P., Berg, Å. och Sallmén, N. 2017. Åtgärdsprogram för ortolansparv 2017-2021. Rapport 6871. Naturvårdsverket, Stockholm.

34. Glimskär, A., Berg, Å. Zhmihorski, M., Cronvall, E., Eriksson, Å. 2018. Kvalitetsförändringar i ängs- och betesmarker med och utan miljöersättning. Utvärderingsrapport 2017:4.Jordbruksverket, Jönköping.

Populärvetenskapliga artiklar

1. Skoglund, T. och Berg, Å. 1985. Invallning vid Asköviken - effekter på fågelfaunan. I: Våtmarkerna och fågelfaunan (Sjöberg, K. ed.), Vår Fågelvärld Suppl 10:41-46.

2. Berg, Å. 1985. Storspoven i Västmanland 1984. Fåglar i Västmanland 16:10-17.

3. Berg, Å. 1987. Storspov på åkermark i mellersta Sverige. Fåglar i Dalarna 20:91-95.

4. Berg, Å. 1991. Bland mistel, trolldruva, igelknopp och andra växter. I: Ett naturreservat i Mälarbygd pp 41-51. ICA bokförlag, Västerås. ISBN 91-534-1405-5.

5. Berg, Å. och Eriksson, B. 1992. Nötmyrans häckfåglar 1975-1989. Populationsförändringar i samband med igenväxning och återupptagen hävd av ängsmarker. Fåglar i Västmanland 23:60-69.

6. Gustafsson, L., Berg, Å, Ehnström, B., Hallingbäck, T., Jonsell, M. and Weslien, J. 1993. Flest hotade arter i söder. Skogen nr 4 1993: 36-38.

7. Gustafsson, L., Berg, Å, Ehnström, B., Hallingbäck, T., Jonsell, M. and Weslien, J. 1993. Hotade skogsarter i norra och inre Norrland. Skogen nr 5 1993: 62-63.

8. Gustafsson, L., Berg, Å, Ehnström, B., Hallingbäck, T., Jonsell, M. and Weslien, J. 1993. Hotade skogsarter i Norrlands kustland och nordvästra Svealand. Skogen nr 6 1993: 40-41.

9. Gustafsson, L., Berg, Å, Ehnström, B., Hallingbäck, T., Jonsell, M. and Weslien, J. 1993. Hotade skogsarter i östra Svealand och inre Götaland. Skogen nr 8 1993: 42-43.

10. Gustafsson, L., Berg, Å, Ehnström, B., Hallingbäck, T., Jonsell, M. and Weslien, J. 1993. Hotade skogsarter i sydvästra Sverige. Skogen nr 9 1993: 48-49.

11. Gustafsson, L., Berg, Å, Ehnström, B., Hallingbäck, T., Jonsell, M. and Weslien, J. 1993. Skogen nr 10 1993: 40-41.

12. Gustafsson, L., Berg, Å, Ehnström, B., Hallingbäck, T., Jonsell, M. and Weslien, J. 1995. Skogens rödlistade arter. Fakta Skog nr 2 1995. Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

13. Gustafsson, L., Berg, Å, Ehnström, B., Hallingbäck, T., Jonsell, M. and Weslien, J. 1995. Skogen nr 12 1995: 30-32.

14. Berg, Å. 1996. Storspovsundersökningar i Västmanland 1985-1994. Fåglar i Västmanland 27:19-23.

15. Berg, Å. och Tjernberg, M. 2000. Storspoven i Uppland. Fåglar i Uppland 27:24-28.

16. De Jong, A. och Berg, Å. 2001. Storspoven i Sverige. Resultat av riksinventeringen 1999. Vår Fågelvärld 2/2001:6-16.

17. Berg, Å., Hellström, M. och Gustafson, T. 2002. Fåglar på restaurerade våta slåtter- och betesmarker i Sverige. HagmarksMistras årsrapport 2001:18-20.

18. Berg, Å., Stenseke, M. och Sjödin, N.E. 2003. Naturbetesmarker i ett bygdeperspektiv. HagmarksMistras årsrapport 2002:15-20.

19. Berg, Å. 2004. HagmarksMistra- Resultat efter tre års forskning. Biodiverse nr 3 2004: 16-17.

20. Berg, Å. 2004. Får biter medan kor sliter – om betesdjurens betesvanor. Biodiverse nr 3 2004:7.

21. Berg, Å., Gustafson, T. och Smedberg, A. 2004. Kornknarr – en problemart som "faller mellan stolarna". HagmarksMistras årsrapport 2003:14-18.

22. Berg, Å. 2006. Ortolansparven i Uppland – utbredning, habitatval och populationsförändringar. Fåglar i Uppland 33:42-45.

23. Lifvendahl, Z, Berg, Å., Spörndly, E. och Gustafson, T. 2005. Fodervärde på fuktiga naturbetesmarker – analys av fem vegetationsbildande arter, HagmarksMistras årsrapport 2004:25-30.

24. Olsson. J. och Berg, Å. 2006. Fågelfaunan i anlagda småvatten – effekter av anläggningsteknik och omgivande landskap. HagmarksMistras årsrapport 2005:24-29.

25. Lindborg, R., Bengtsson, J., Berg, Å., Cousins, S., Eriksson, O,. Gustafson, T., Hasund, K.-P. Lenoir, L., Pihlgren, A., Sjödin, E. and Stenseke, M. 2006. Naturbetesmarker i ett landskapsperspektiv. En analys av värden på landskapsnivå. CBMs skrifteserie 12. Centrum för Biologisk Mångfald, Uppsala.

26. Stenseke, M. och Berg, Å. 2007. From pastureland to "preservation site". A knowledge journey in the spirit of Linnaeus. Stockholm: Formas, s. 51-55.

27. Olsson, R. (Red.). 2008. Mångfaldsmarker. Naturbetesmarker – en värdefull resurs. Centrum för Biologisk Mångfald, Uppsala. I was a member of project group, which planned and led the production of the book, and was responsible for the scientific content.

28. Emanuelsson, U. och Berg, Å. 2008. Naturbetesmarker i ett unikt helhetsperspektiv Biodiverse 13: 4-5.

29. Berg, Å. 2010. Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008. Fåglar i Uppland nr 1 2010:5-9.

30. Berg, Å. 2010. Biologisk mångfald – vidga vyerna till hela landskapet? I: Johansson, B (red.) Jordbruk som håller i längden. Formas, Stockholm.

31. Åke Berg, Jörgen Wissman och Oloph Demker. 2011 Forskningens gränsland – med stor potential för naturvården Biodiverse nr 4 2011.

32. Berg, Å. 2015. Lyft blicken till landskapsnivån Biodiverse 3-4 2015, sid. 26-27.

33. Berg, Å., Öckinger, E. och Wissman, J. 2017. ”Alternativa miljöer i skogslandskapet är viktiga för gräsmarkernas gröna infrastruktur” Biodiverse nr 2/17.


Kontaktinformation