Beatrix Alsanius

Mitt forsknings- och expertområde är mikrobiella samspel det hortikulturella produktionsnätverket, som bland annat innefattar livsmedelssäkerhet (food safety) och -kvalitet, tarm- och andra humansmittor på frukt och grönt, växthälsa och mikrobiologisk bekämpning av växtsjukdomar, mark-/substratbördighet samt betydelse av organiska ämnen.

Jag arbetar främst med kommersiella hortikulturella produktionsnätverk i växthus (t.ex. hydroponiska system, akvaponiska system) och på friland oberoende om de ligger på landsbygden eller i staden (urban horticulture/urban farming). Vattnets hygieniska och kemiska kvalitet löper som en röd tråd genom mitt arbete.

Jag undervisar främst inom trädgårdsutbildningarna (Trädgårdsingenjör, hortonom) bland annat på kurserna "Hydroponiska odlingssystem för produktion och offentlig miljö" (15 hp), hortikulturens "teknologiska och biologiska grunder för odling" (15 hp), "Urban agriculture and social interactions" (15 hp), "Sustainable production systems in a global perspective" (15 hp), "Horticultural crop physiology" (15 hp) samt "Ecology of production systems" (15 hp; Masterprogram i agroekologi). Utöver det ingår jag i olika lärarteam som anordnar internationella kurser såsom "Climate change and land use – US and European perspectives" (3 hp) och Erasmus Intensive Program "Potentials of using biodiversity for achieving a sustainable horticulture" (6 ECTS).

Inom forskarutbildningen har jag byggt upp forskarskolan "Microbial Horticulture" och är kursansvarig för modulerna "Microbial horticulture" (6 HEC), "Methods in microbial horticulture" (6 HEC), " Microbial pathogens and biocontrol in a changing climate: a horticultural perspective (4.5 HEC), "Industry project" (4.5 HEC).

Alla forskningsprojekt bygger på en tvärvetenskaplig ansats. De flesta genomförs i nära samarbete med industrin.

1. Safe Salad
   Hur sprider sig och överlever verotoxinproducerande E. coli som orsakar EHEC infektioner hos människor i produktionskedjan för frukt och grönt? Hur fästar bakterien vid bladytor? Hur färdas den i i växtvävnaden? Kan smittan motverkas genom "goda" bakterier? Kan vi förebygga genom förbättrad vattenhygien? Vilken roll spelar gödslingen? Är förekomsten av tarmsmittor högre i ekologiskt producerade bladsallader? Kan förekomst av verotoxinproducerande E. coli påverkas genom odlingsåtgärder? Vilken roll spelar växtens bioaktiva ämnen i detta sammanhang?
2. Urban odling
   Hur kan urban odling bidra till en säkrad tillgång (food security) till vegetabilier? Hur kan produktionssystem för frukter och grönsaker gestaltas i tätbebyggt område? Hur samspelar urbana odlingssystem med sin miljö ur ett biologiskt, teknologiskt och socialt perspektiv? Vilka fysikaliska, kemiska och mikrobiologiska risker finns? Hur kan de hanteras? Vad är möjligheterna och begränsningar för informella odlingar i tätbebyggt område i medelstora afrikanska städer?
3. Minskat CO2-fotavtryck från växthusodlingar
   Vad händer i växtbeståndet när vi ersätter dagens energikrävande genom uthålliga produktionssätt? På vilket sätt kommer det att påverka sjukdomsangrepp? Kommer biologiska bekämpningsmedel vara effektiva under de nya premisserna?
4. Växthälsa i hydroponiska odlingssystem
   Hur kan växternas rothälsa optimeras vid odling i slutna odlingssystem? Kan hälsostatusen förutspås? Kan den naturliga mikrobiotan i slutna odlingssystem användas för att förbättra växthälsan och i så fall, hur?
5. Biologisk bekämpning av gråmögel och mjöldagg vid ekologisk odling av jordgubbar
   Kan gråmögel och mjöldagg bekämpas effektivare genom cocktails som består av flera biologiska bekämpningsmedel vid ekologisk odling av jordgubbar? Hur reagerar den naturliga mikrobiotan? Hur inverkar väderleken på verkningsgraden av biologiska bekämpningsmedel?
6. Akvaponik
   Akvaponik betyder att fisk och grönsaker samodlas och är länkade genom ett gemensamt vattenkretslopp. Hur kan avkastning och kvalitet av grönsaker optimeras vid akvaponisk odling? Vilken mängd och form av växtnäring bidrar fiskarna med? Vilka sjukdomsalstrare av betydelse för växter, fiskar och människor förekommer?

Jag är ledamot i docentnämnden vid LTV-fakulteten, SLU Alnarp, och i styrgruppen för den fakultetsövergripande strategiska satsningen SLUMat och leder den Formas finansierade forskarskolan "Microbial Horticulture" och är ställföreträdande ordförande för COST action 1105 "BioGreenhouse" samt en av tre svenska representanter för det internationella sällskapet för hortikulturell forskning (International Society of Horticultural Sciences, ISHS). År 2011 blev jag utnämnd som ledamot i det kungliga fysiografiska sällskapet.

Jag har blivit anlitad av svenska nationella och internationella myndigheter samt industri som expert utredare för frågor om hydroponiska odlingssystem, urban odling, hygien i ytvatten och standarder för hygien i bevattningsvatten samt odlingssubstrat.

Yrkesvalet som forskare föll sig inte naturligt efter min grundexamen som civilingenjör vid universitet i tyska Bonn. Istället var det arbetet för nationella och internationella myndigheter som drog och som så småningom ledde till insikten att det just i sådant arbete inte skadar med fördjupade expertkunskaper. Intresset för växthälsa relaterat till komplexa problem i intensiva produktionssystem förde mig på forskarspåret. Mitt experimentella arbete genomförde jag delvis i Sverige. Efter doktorsexamen vid Bonns universitet ägnade jag mig inom ramen för en forskarassistenttjänst vid SLU i Alnarp åt mikrobiologisk stabilisering av slutna hydroponiska odlingssystem. Samtidigt gästforskade jag vid INRA i Angers, Frankrike, och USDA-ARS/Washington State University, USA, kring olika aspekter hos bakterier som motverkar rotsjukdomar. Docent i trädgårdsvetenskap blev jag år 1999 och sju år senare (2006) var det dags för en docentur i växtskyddsekologi. År 2007 fick jag ett lektorat i hortikulturella produktionssystem och befordrades till professor i samma ämne. År 2009 blev jag ordinarie professor i trädgårdsvetenskap vid SLU Alnarp samt år 2010 associerad professor i växtvetenskap (phytologie) vid Université Laval i Québec, Canada.

• Film från FORMAS - Säkra bladgrönsaker från jord till bord
• www.biogreenhouse.org
• www.ishs.org