CV-sida

Mari Jönsson

Mari Jönsson
Maris forskning fokuserar på mönster och processer för biologisk mångfald, främst i skogsmiljöer. Forskningen behandlar skogsbrukets inverkan på biologisk mångfald och betydelsen av olika naturvårdsåtgärder. För närvarande samordnar hon projekt om (1) naturvårdsnyttan med hänsynsytor och (2) dynamik och funktionell diversitet för vedlevande svampar i fragmenterade landskap.

Presentation

Docent Mari Jönsson har ett speciellt intresse för ekologin och bevarandet av trädlevande lavar och vedlevande svampar. Hon skrev sin avhandling vid Mittuniversitetet om hur naturliga och människoskapade störningar påverkar skogsstruktur och processer, med särskild tonvikt på nyckelbiotoper och dynamiken hos död ved och vedsvampar. Under sin postdoc vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU studerade hon den biologiska mångfalden av trädlevande lavar i förhållande till trädepidemier och miljöfaktorer i traditionellt hävdade, betade och igenväxande lövängar på Gotland. I sin nuvarande forskning vid ArtDatabanken har hon fortsatt att forska kring bevarandet av skoglig biologisk mångfald och betydelsen av olika skogliga naturvårdsåtgärder (t.ex. skogsskydd och restaurering). Mari är också involverad i forskning baserad på medborgardata (citizen science) från bland annat Artportalen. Hon ingår i en forskargrupp som utvecklar och utvärderar modeller baserade på dessa data för flera olika skogslevande artgrupper.

Forskning

Naturvårdsnyttan med skogliga hänsynsytor: från mönster till processer. Att spara grupper av träd på avverkade ytor är nu en utbredd och accepterad naturvårdspraxis i de nordiska länderna och runtom i världen. Här finns en potential att gynna den biologiska mångfalden och naturvärdena lokalt och globalt. I detta projekt undersöks betydelsen av hänsynsytornas storlek och placering för biologisk mångfald och andra naturvärden i produktiv, boreal skog, genom experimentella och empiriska studier.

Metapopulationsdynamik och funktionell diversitet för vedlevande svampar i fragmenterade landskap med kontrasterande markanvändning. Ändrad markanvändning anses vara en kritisk faktor för den långsiktiga överlevnaden av många arter. Ett framgångsrikt bevarande av dessa arter kommer att vara beroende av vår förmåga att förutsäga interaktioner mellan storskaliga faktorer för markanvändning och småskaliga effekter från lokal habitatvariation och populations­egenskaper. I detta projekt kommer vi att använda långsiktiga demografiska data för att modellera vedlevande svampars metapopulationsdynamik i kontrasterande brukade och naturliga fragmenterade boreala skogslandskap, för att undersöka effekten av markanvändning, lokal habitatvariation och populations­egenskaper för rödlistade och naturvårdsintressanta arter. Vi kommer att undersöka hur mångfalden av arter och arternas funktionella egenskaper skiljer sig åt och förändras över tiden i förhållande till markanvändning samt analysera vilka övriga miljövariabler och funktionella egenskaper som orsakar dessa skillnader och förändringar. Postdoc Samantha Dawson arbetar inom projektet.

Medborgarforskning för att främja kreativitet, naturvetenskap och innovationskraft i Europa. Mari deltar i en arbetsgrupp inom det internationella projektet ”EU COST Action” som utvärderar den vetenskapliga kvaliteten i medborgarprojekt (”citizen science”) och är medlem i projektets svenska kommitté.

Hur användbara är medborgarnas data i Artportalen för att förstå skogslevande arters utbredning och förekomst? Mari ingår i en forskargrupp som utvecklar och utvärderar modeller baserade på dessa data för flera olika skogslevande artgrupper.

Forskningen stöds bland annat av Formas.


Kontaktinformation

Forskare vid SLU Artdatabanken; SLU Artdatabanken Terrestra ekosystem 1
Telefon: 018-672583

Publikationslista: