CV-sida

Tomas Roslin

Tomas Roslin
Allt flercelligt liv på jorden består – till en mycket god avrundning – av ryggradslösa djur. Det här gäller både antalet arter och mängden biomassa. Vill man förstå livet på jorden bör man kort och gott inrikta sig på insekter. Det är därför jag petat mig igenom ungefär tio ton kodynga på jakt efter småkryp, det är därför jag frusit femton somrar på Grönland, och det är därför jag har hängt i lyftkran över regnskogen.

Presentation

Jag föddes i Åbo, men flyttade som femåring till Helsingfors. Somrarna tillbringade jag i den finska skärgården på ön Wattkast i Korpo, där mina morföräldrar introducerade mig i fåglarnas och insekternas värld. Jag tog magistersexamen i zoologi vid Helsingfors universitet 1994, och disputerade år 1999 med en doktorsavhandling om dyngbaggarnas populations- och samhällsbiologi, och om hur drastiskt dessa skalbaggar har påverkats av förändringarna i det finska jordbruket. Efter disputationen följde en postdoktorsperiod vid University of Alberta i Kanada, varefter jag återvände till Forskningsgruppen för metapopulationsbiologi vid Helsingfors universitet, först som postdoktor, sedan som akademiforskare. År 2006 blev jag docent i ekologi, och tillträdde år 2009 en tjänst som universitetslektor i agroekologi vid institutionen för tillämpad biologi i Helsingfors. Professor i insektsekologi vid SLU blev jag i september 2015.

Forskning

Det som intresserar mig mest i min forskning är hur insekterna världen över bildar byggstenar i näringsvävar – och hur olika insektsbestånd egentligen fungerar när de knyts in i en myriad olika interaktioner med andra arter. Jag fascineras också av förhållandet mellan sådana ”interaktionsvävars" struktur och funktion; hur antalet av och styrkan på olika interaktioner mellan arterna återspeglar sig i de ekologiska processer som vi alla drar nytta av, såsom nedbrytning av dynga eller pollination av viktiga växter. 

I min forskning har jag anammat den snabba utvecklingen av molekylära metoder. Idag ökar vår kapacitet att sekvensbestämma arvsmassa hos organismer ännu snabbare än kraften i våra datorer, och vi har visat att övergången från ”traditionella” till molekylära metoder ställer det vi trodde oss veta om födovävarnas struktur på ända. Speciellt har vi inriktat oss på att bena oss igenom en arktisk interaktionsväv på nordöstra Grönland, där vi försökt förstå hur hela interaktionsväven kring insekter är strukturerad (inklusive vem som äter vem, vem som pollinerar vem och vem som bryter ner vem). Hittills har vi tagit oss an växelverkan mellan insekter, växter, däggdjur, fåglar och vissa svampar.

Samverkan

Ett tillvägagångssätt som jag inriktat mig på är att dra in allmänheten i insektstudier – inte bara som hobby, utan direkt i det att göra vetenskap. Det här greppet, som numera så populärt kallas ”medborgarforskning” är väl den bästa vinn-vinn-situation jag kan tänka mig. Genom att anlita mer eller mindre frivilliga deltagare världen över kan en forskare samla unika material. Och genom att dela själva forskningen med allmänheten bryter vi ner tröskeln mellan att först forska, och sedan försöka sprida våra insikter. Istället bidrar alla till att vi når dessa insikter – och tar del av dem under själva processen.

Publikationer i urval

Cirtwill, A. R., Kaartinen, R., Rasmussen, C., Redr. D., Wirta, H., Olesen, J. M., Tiusanen, M., Ballantyne, G., Cunnold, H., Stone, G. N., Schmidt, N. M. & Roslin, T. 2022. Stable pollination service in a generalist High Arctic community despite the warming climate. Ecological Monographs, https://doi.org/10.1002/ecm.1551.

van Klink, R., August, T., Bas, Y., Bodesheim, P., Bonn, A., Fossøy, F., Høye, T.T., Jongejans, E., Menz, M.H.M., Miraldo, A., Roslin, T., RoyI, H.E., Ruczyński, I., Schigel, D., Schäffler, L., Sheard, J.K., Svenningsen, C., Tschan, G.F., Wäldchen, J., Zizka, V.M.A., Åström, J. & Bowler, D. E. 2022. Emerging technologies revolutionise insect ecology and monitoring. Trends in Ecology & Evolution, https://doi.org/10.1016/j.tree.2022.06.001

Fraixedas, S., Roslin, T., Antão, L. H., Pöyry, J., & Laine, A. L. 2022. Nationally reported metrics can’t adequately guide transformative change in biodiversity policy. Proceedings of the National Academy of Sciences, 119(9), e2117299119, https://doi.org/10.1073/pnas.2117299119.

Antão, L.H., Weigel, B., Strona, G., Hällfors, M., Kaarlejärvi, E., Dallas, T., Opedal, Ø.H., Heliölä, J., Henttonen, H., Huitu, O., Korpimäki, E., Kuussaari, M., Lehikoinen, A., Leinonen, R., Lindén, A., Merilä, P., Pietiäinen, H., Pöyry, J., Salemaa, M., Tonteri, T., Vuorio, K., Ovaskainen, O., Saastamoinen, M., Vanhatalo, J., Roslin, T. & Laine, A-L. 2022. Climate change reshuffles northern species within their niches. Nature Climate Change, https://doi.org/10.1038/s41558-022-01381-x.

Koskinen, J.S., Abrego, N., Vesterinen, E.J., Schulz, T., Roslin, T. & Nyman, T. 2021. Imprints of latitude, host taxon and decay stage on fungus-associated arthropod communities. Ecological Monographs, https://doi.org/10.1002/ecm.1516.

Roslin, T., Somervuo, P., [94 coauthors] & Marko Mutanen. 2021. A molecular-based identification resource for the arthropods of Finland. Molecular Ecology Resources, https://doi.org/10.1111/1755-0998.13510


Kontaktinformation

Professor vid Institutionen för ekologi; NJ, Enheten för insektsekologi
Telefon: +4618672383
Postadress:
Inst för ekologi, Box 7044
756 51 UPPSALA
Besöksadress: Ulls Väg 16, Uppsala