SLU-nyhet

Kan man få mer naturvårdsnytta för samma pengar?

Publicerad: 21 oktober 2016

Avsättningar av gammal skog i olika former av reservat är en av de vanligaste metoderna för att säkra överlevnaden för skogens biologiska mångfald. Men är enbart reservat med gammal skog det mest kostnadseffektiva sättet att bedriva naturvård i skogen? Ett innovativt tvärvetenskapligt projekt inom Future Forests tog sig an frågan.

Givet att man har tillgång till en fast summa pengar för naturvård i skogen – hur gör pengarna störst nytta? Ekologen Thomas Ranius och en tvärvetenskapligt sammansatt grupp av forskare tog sig an frågan genom att kombinera företagsekonomisk kostnadsanalys med en ekologisk populationsmodell.

Spara ungskog?

Två olika alternativa strategier prövades. Dels att för en del av den tänkta naturvårdsbudgeten avsätta en andel yngre skog, dels att till samma kostnad förlänga omloppstiderna, det vill säga att låta träden stå kvar längre innan avverkning, vilket ökar tillgången på gammal skog i landskapet.

- Det kostar mer att spara gammal skog än ungskog eftersom det finns högre virkesvärden i den gamla. I debatten har det framförts att avsättningar av ungskog skulle kunna vara ett sätt att spara större arealer skog än idag, skog som kan få ett ökande värde ur naturvårdssynpunkt i och med att den åldras, säger Thomas Ranius. Vi ville testa hur en sådan strategi skulle påverka arternas långsiktiga överlevnad och samtidigt det framtida virkesuttaget.

Forskarna valde en exempelart – violettbandad knäppare – och simulerade hur skogen utvecklades under 200 år beroende på vilken strategi som tillämpades. De analyserade hur den violettbandade knäpparens möjligheter att överleva långsiktigt förändrades och hur mycket virke som togs ut.  Simuleringarna gjordes med hjälp av simuleringsverktyget Heureka och ett speciellt program för att förutsäga populationers utveckling.

Tidsperspektivet avgör

Vad är då det mest kostnadseffektiva skyddet av skog sett till den violettbandade knäpparens behov? Det beror på vilket tidsperspektiv man väljer.

- De första hundra åren är det en bra lösning att avsätta gamla skogar. Men tänker vi bortom de första hundra åren är det bättre att avsätta huvuddelen av sin budget åt att skydda gammal skog, men att också avsätta en del unga skogar, säger Thomas Ranius.

Forskningsresultaten visar att förlängda omloppstider är bra för den biologiska mångfalden men inte lika kostnadseffektivt som att kombinera avsättningar av gammal och ung skog. Det behöver ändå inte betyda att det är en dålig idé för en skogsägare att låta skogen stå längre, menar Thomas Ranius.

- Vi tycker att vi har tagit med många faktorer när vi studerar vilka volymer som produceras, de företagsekonomiska aspekterna och en vedlevande skalbagges framtida överlevnad. Men en skogsägare har så klart ännu fler aspekter att ta hänsyn till, till exempel rekreationsvärden, privatekonomiska förhållanden och mycket annat, säger Thomas Ranius.

Låt forskningen inspirera

Även om studien handlar om en enda art, så är det en art som valts med stor omsorg av forskarna, en art vars behov är representativa för många andra skogslevande arter. Thomas Ranius tycker att de som förvaltar skogar gärna kan låta forskningsresultaten inspirera till nya tankar om skydd av skog.

Att kombinera företagsekonomiska och populationsekologiska analyser är en hittills ovanlig tvärvetenskaplig ansats. Avgörande för projektet var ett givande samarbete med de finska kollegorna ekonomen Artti Juutinen vid Uleåborgs universitet och ekologen Mikko Mönkkönen vid universitetet i Jyväskylä.

Fakta:

Artikeln ”Cost-efficient strategies to preserve dead wood-dependent species in a managed forest landscape” går att läsa i tidskriften Biological Conservation. http://dx.doi.org/10.1016/j.biocon.2016.10.017

Thomas Ranius som är professor i ekologi vid SLU har tagit med sig lärdomarna av att jobba tvärvetenskapligt inom Future Forests vidare in i nya projekt. I samarbete med kollegor med skilda ämnesbakgrund, t ex Anna Sténs (historia), Johanna Johansson (statsvetenskap) och Kevin Bishop (tungmetaller i miljön) studerar han nu de miljömässiga konsekvenserna av uttag av skogsbiobränslen i ett projekt som finansieras av Formas.

Thomas Ranius nås på thomas.ranius@slu.se


Kontaktinformation