Sly – förbisedd energiresurs med oväntad potential

Det svenska landskapet har förbuskats, men det sly som ofta ses som endast bekymmer är en energiresurs med stor potential. Vilka mängder biomassa det rör sig om, och de potentiella vinsterna med storskalig skörd av sly i landet, visar ett forskningssamarbete som nu finns tillgängligt i den sammanfattande rapporten Landsomfattande slytäkt – potential, hinder och möjligheter. Publikationen bygger på resultatet av ett projekt genomfört på uppdrag av Energimyndigheten.

Vinsterna av slytäkt handlar inte bara om ekonomiskt netto från en förnyelsebar energikälla, utan också om vinster för biologisk mångfald och kulturmiljö, vinster ur rekreationssynpunkt, nya arbetstillfällen och kunskapsexport.

Det handlar om slyvegetation som finns i kraftledningsgator, längs vägar och järnvägar, i övergivna åkrar och på betesmarker samt i skogsbryn. Projektet har analyserat hela hanteringskedjan från avverkning till leverans av slyflis till värmeverk. Man har identifierat kritiska frågor för att mer omfattande slyskörd ska kunna bli verklighet. Projektgruppen har relativt detaljerat utrett när slytäkt är positiv eller negativ för flora och fauna. Skördetekniken behöver utvecklas för att uppnå större avverkningskapacitet i klena bestånd.

Projektets huvudmål var att belysa och kvantifiera den biomassa som finns i det svenska landskapet i form av sly som skulle kunna användas som energiråvara.

Projektet har tagit fram rekommendationer som beskriver när, var och hur slytäkt bör bedrivas för att minimera de negativa miljöeffekterna och i stället realisera de stora fördelar för biologisk mångfald som är möjliga.

Projektets frågeställning är i hög grad tvärvetenskaplig med flera kompetensområden involverade. Med pengar från Energimyndigheten har projektet genomförts som ett samarbete mellan forskare med olika kompetenser. Skogforsk i Uppsala har svarat för skördeteknik och skördesystem. Juridiska institutionen vid Uppsala universitet har identifierat aktuell lagstiftning och analyserat möjliga juridiska hinder och villkor vid slytäkt i olika miljöer. SLU har bidragit med kompetens inom områdena entreprenörskap och arbetstillfällen, energianalys och energinetto, lönsam- hetsanalys samt konsekvenser för biologisk mångfald och landskapets kulturarv. Forskare från SLU har också kvantifierat de totala slyvolymerna.

- Slytillgången i landet måste ses som intressant att tillgodogöra sig i omställningen till ett fossilfritt samhälle, säger Urban Emanuelsson, professor vid CBM och projektledare, och fortsätter:

- I dag råder det stor enighet internationellt om att ökad mat- och biomassaproduktion måste ske utan ytterligare förluster av biologisk mångfald. Tvärtom ska nya brukningsmetoder helst leda till att den biologiska mångfalden restaureras, eftersom den är en grundförutsättning för långvarigt hållbar mat- och biomassaproduktion.

Tre fakta om slytäkt

• Energiinnehållet i sly där skörd är möjlig
 är mellan 86 och 275 TWh. De största tillgångarna finns i södra och mellersta Sverige. Det är ekonomiskt och praktiskt realistiskt att skörda 5–10 TWh per år under de närmaste 10–20 åren.

• Sly ger stort energinetto. Räknat från skörd till värmeverk får man ut 28 gånger den insatta energin.

• Storskalig slyskörd kan troligen ge mellan 1 000 och 1 500 årsarbeten.

BAKGRUND:

Sverige och övriga världen håller på att ställa om energiförsörjningen från fossilbaserad till förnybar energiråvara. Sverige har en realistisk möjlighet att bli helt fossilenergifritt. Men nya råvaror och tekniker behöver utvecklas för att vi ska kunna tillvarata olika värden, såsom biologisk mångfald, kulturmiljövärden och rekreationsvärden. Vidare behöver vi utveckla möjligheterna till lokala arbetstillfällen på landsbygden.

Sveriges totala energitillförsel år 2012 uppgick till 578 TWh. Konkurrensen om marken hårdnar, dels därför att möjligheten att odla upp nya markområden 
i stort sett är uttömd, dels därför att marken behöver användas till flera ändamål. Biomassa hämtad ur skogen eller odlad på åkermark konkurrerar med mat- och virkesproduktion.

Rapporten är resultatet av ett forskningsprojekt med medel från Energimyndigheten. Detta forskningsprojekt färdigställdes under 2014. Projektet ingick i den satsning som Energimyndigheten gör på förnybara bränslen.

Med sly menas i rapporten unga träd och buskar, ofta av lövtyp, när de spontant etablerar sig på till exempel kalavverkningsytor, längs vägar, i kraftledningsgator, i åkerkanter, i och runt tätorter och i igenväxande naturbetesmarker.

Under projektets gång har man identifierat en rad delproblem och områden som behöver utredas närmare, till exempel studier av totallösningar för bioenergiproduktion baserad på slytäkt, samt vidareutveckling av dels ekonomiska modeller för lönsamhets- studier av slyskörd i olika typer av landskap.

Länkar och fakta:

Läs kortrapporten ”Landsomfattande slytäkt – potential, hinder och möjligheter” på www.slu.se/slytakt Den vetenskapliga studien som kortrapporten baserar sig på finns också på denna webbsida. Här kan man också beställa den tryckta rapporten.

Kontakt:

Urban Emanuelsson, CBM vidSLU och Uppsala universitet, Projektledare: 070-620 43 41, Urban.Emanuelsson@slu.se

Rune Andersson, SLU, Projektkoordinator: 070-3147070,  rune.e.andersson@telia.com

Dessa forskare har haft huvudansvaret för olika delfrågor:

Göran Ståhl och Torgny Lind, SLU, Slytillgångar; Rune Andersson, SLU, Grönområden i och runt tätorter; Oscar Hultåker, SLU, Entreprenörskap och arbetstillfällen; Maria Iwarsson Wide, Skogforsk, Skördeteknik och skördesystem; 
Lennart Eriksson, SLU, Ekonomi och lönsamhet; Per-Anders Hansson och Daniel Nilsson, SLU, Energianalys och energinetto; Torbjörn Ebenhard, CBM, Biologisk mångfald; Urban Emanuelsson, CBM, Kulturmiljöaspekter; Maria Forsberg, CBM samtUppsala universitet, Legala frågor.