SLU-nyhet

Svältdöd hos renar hotar nomadisk kultur

Publicerad: 16 november 2016
Döda renkalvar i snö. Foto.

Ökande antal dödsfall hos renar i Arktis kopplas till förlust av havsis och extremt väder.

Forskare har intervjuat renskötare i Jamal i västra Sibirien, världens mest produktiva renskötselområde, för ta reda på hur den globala uppvärmningen påverkar deras sätt att leva. Det är väl känt att vinterbetet kan ”låsas” för renar när det först regnar på snön och temperaturen därefter sjunker under noll. Det bildas då en isskorpa, ofta flera centimeter tjock, som hindrar renarna från att komma åt lavbetet under snön. Två extrema väderhändelser under 2006 och 2013 orsakade massvält bland renhjordarna i Jamal. Dessa extrema väderhändelser i kustlandet i nordvästra Ryssland har nu för första gången kopplats till minskningen av havsis i Barents hav och Karahavet, som angränsar till regionen. Resultaten publiceras i tidskriften Biology Letters.

Den senaste extrema händelsen i november 2013 resulterade i att 61 000 renar dog, vilket motsvarar 22 % av 275 000 renar på Jamalhalvön. Forskarna varnar nu för att dessa väderhändelser kan komma att öka i svårighetsgrad. I artikeln har forskarna kopplat ihop empiriska data och modellering av extrema väderförhållanden under 2006 och 2013. De fann att den utlösande faktorn sannolikt var en minskning av havsisen på Barents hav och Karahavet under en kort period i början av november de två aktuella vintrarna.

Forskarna intervjuade 60 renskötare och administratörer i området mellan mars 2014 och april 2016. Vid intervjuerna framkom detaljerad kunskap om renskötarnas erfarenheter kring hur renskötseln har förändrats under flera decennier i samband med nedisning av betet. Renskötarnas historier beskriver att dessa extrema väderhändelser inträffar ungefär en gång var tionde år. De tjocka isskorporna som bildades efter regn på fastlandet har haft allvarliga och långsiktiga konsekvenser för den inhemska befolkningen som består av 6000 nenetser, som är bland de sista riktigt nomadiska renskötarna i Arktis.

 

Dr Anna Skarin vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, medförfattare till studien, menar att resultaten ger en viktig pusselbit för att både förklara och förutse hur extrema väderhändelser kopplade till klimatförändringar uppkommer. Studien ger också en bild av vilka möjligheter och begränsningar människorna har att anpassa sig, när man som nenetserna är beroende av renarna för sin överlevnad.

Forskningen ingår i projekten RISES och HUMANOR finansierade av Finlands Akademi och JPI Climate, och leds av Arktiska centret vid Lapplands universitet i Rovaniemi.

Fakta:

För mer information, kontakta Anna Skarin Institutionen för husdjurens utfodring och vård: telefonnummer 018-671954; e-post: anna.skarin@slu.se, alternativt professor Bruce Forbes, Lapplands universitet, Rovaniemi telefonnummer +358 40 847 9202; e-post: bforbes@ulapland.fi.

Forskargruppen var från Lapplands universitet, Oxford Universitet, Östra Finlands Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Seoul National University, University of Maryland, University of Colorado, University College London, och Wien Institute of Technology.


Kontaktinformation