Jordbruket står inför stora utmaningar för att kunna möta en ökad efterfrågan på mat, foder, fibrer och bränsle och samtidigt hantera den globaliserade livsmedelsmarknaden, en mer begränsad tillgång på resurser och ett förändrat klimat. Hur möter lantbrukaren dessa utmaningar? Det har Iman Raj Chongtham vid Institutionen för växtproduktionsekologi på SLU undersökt i sin avhandling ”Links to farm characteristics, productivity, biodiversity, marketing channels and perceptions of climate change”
För att förstå hur lantbrukarens val av grödor samt odlingsåtgärder påverkades av gårdens produktionsförutsättningar i relation till biologisk mångfald, marknadskanaler och ett förändrat klimat, undersökte Raj totalt 31 gårdar varav nio konventionella och 22 ekologiska i Uppland. Raj ville med hjälp av intervjuer, insamling av data om gården samt dess biologiska mångfald samt provtagning för bestämning av kornskörd identifiera faktorer som påverkade lantbrukarens val av gröda och växtföljd. Han undersökte lantbrukarens uppfattningar om klimatförändringar och eventuella strategier för att anpassa sina odlingsåtgärder samt utforskade sambanden mellan marknadskanaler, gårdens produktionsförutsättningar och biodiversitet.
Lantbrukarnas val av gröda och växtföljd påverkades huvudsakligen av kostnader för foder, vilka odlingstraditioner gården hade, markbördighet och lokalt väder samt om lantbrukaren upplevde att det var klimatförändringar. Lantbrukarna som odlade spannmål för avsalu ville ha hög skörd och satsade på en intensiv växtodling. Kornskörden var betydligt högre på konventionella gårdar jämfört med ekologiska. Flera lantbrukare, som var äldre än femtio år, uppfattade en förändring av klimatet i form av längre växtodlingssäsonger, extremare väder, fler skadedjur och mer ogräs. Lantbrukarna hanterade vädervariationer och klimatförändringar olika. De ekologiska lantbrukarna tenderade att använda förebyggande metoder såsom växelbruk och mer diversifierad odling, medan de konventionella ändrade tiden för sådd och skörd samt använde mer bekämpningsmedel. Lantbrukarna som sålde sina produkter lokalt tenderade att ha mindre gårdar, mer diversifierad produktion och högre biologisk mångfald än lantbrukare som använde centrala marknadskanaler.
Slutsatsen är att lantbrukarens sätt att sköta och förvalta gården ofta påverkades av hens mål, erfarenheter och gårdens unika egenskaper. Värdet av detta tvärvetenskapliga arbete där såväl kvalitativa som kvantitativa metoder använts är att resultaten ger en bredare förståelse för vad som påverkar lantbrukarens beslut om vilken växtodling som ska bedrivas på företaget. Detta ger kunskap om bland annat hur företagarens drivkrafter samspelar med olika marknadskanaler som i sin tur kan påverka den biologiska mångfalden på gården samt om lantbrukaren väljer att ta till sig hotet om ett förändrat klimat.
Eva Salomon
Doctoral thesis No. 2016:77 ”Links to farm characteristics, productivity, biodiversity, marketing channels and perceptions of climate change” av Iman Raj Chongtham vid Institutionen för växtproduktionsekologi Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala.