Genom att kombinera mjuka och hårda metoder kan man mäta och jämföra skogens många olika värden och ekosystemtjänster i olika skalor. Den nyblivna docenten Eva-Maria Nordström berättar mer om sitt arbete med flermålsanalys i skoglig planering.
Eva-Maria började arbeta med flermålsanalys 2003 och den 10 oktober 2016 genomförde hon sin docentföreläsning som senare godkändes i slutet av oktober. Vi satte oss ner och pratade med Eva-Maria om hennes forskning kring skoglig planering i situationer med olika motstridiga mål där flera intressenter är inblandade. Centralt för skoglig planering är nyttan med skogen. Vilka är de önskvärda scenarierna? Det är möjligt att lista ut vad som kan hända och vad som troligtvis kommer att hända. Men det intressanta när man talar om skoglig planering är vart man vill komma, och hur man kommer dit. Vi måste med andra ord veta vilka mål som är aktuella. Är det hög produktion, biologisk mångfald eller en skog med ett stort estetiskt värde som önskas? Eller kanske allt detta? Det är först efter man fastställt detta som man ska börja fundera på hur man når dit. – För att kunna bedöma vilken skötsel som är fördelaktig i ett landskaps- eller fastighetsperspektiv krävs avancerade modeller som Heureka, säger Eva-Maria.
Många intressenter
Det finns ofta en rad olika intressenter i en skog som vill lyfta olika typer av ekosystemtjänster men inte många incitament att lyssna in alla synpunkter. - Vissa skogsägare kan få ut mycket av att lyssna till fler intressenter som exempelvis kommuner som planerar för invånarna och skogsbolag som är certifierade. De får en smidigare process och kan undvika situationer där maskinerna redan är i skogen och avverkningen ska påbörjas när det blir stopp. Det kan därför vara fördelaktigt att diskutera igenom skötselplanerna tidigare med fler intressenter och komma överens om en plan som fungerar för flera, menar Eva-Maria Nordström.
Framtiden är ingen rak linje
Flermålsanalys (MCDA – Multi Criteria Decision Analysis) är ett samlingsnamn för matematiska metoder som gör det möjligt att involvera flera intressenter och se till olika skogliga värden, åsikter, handlingsalternativ och konsekvenserna av dem. Den öppnar även för att jämföra mål som mäts på olika skalor det vill säga, jämföra äpplen och päron. Framtiden är knappast entydig som en rak linje utan bör snarare ses som en samling möjliga och önskvärda scenarier. Scenarier kan användas som kan en grund för diskussion om hur kompromisser mellan olika mål kan göras, om vilka konsekvenser detta får och även om vilka gränser skogens ekosystem sätter för vad som är möjligt. Flermålsanalys kan användas som ett verktyg i denna typ av diskussion för att tydliggöra olika intressenters åsikter och hur avvägningar mellan mål kan göras.
Heureka används för att göra de olika framtidsscenarierna eller planer som ska utvärderas från olika intressenter och är en central del av Eva-Marias forskning. - Eftersom man inte räknar på alla skogliga ekosystemtjänster i kronor och ören så måste vi kvantifiera effekter på annat vis och då behöves ett verktyg som kan räkna och det är Heureka. Utan Heureka finns det frågor man aldrig skulle kunna få svar på, menar Eva-Maria. I sitt arbete möter hon många andra forskare som skrivit om sina system eller bristen på desamma. - Då inser man begränsningarna som vissa projekt lider av, de får sluta långt tidigare i undersökningarna än vad vi skulle behöva, eller så kan de inte genomföra undersökningarna alls, berättar Eva-Maria.
Mycket potential med Heureka
Heureka är ett system under ständig utveckling och Eva-Maria hoppas att bland annat tillväxtfunktionerna ska utvecklas i framtiden för att öka möjligheterna att modellera alternativa skogsbruksmetoder. Men även att Heureka kan bli ett mer allsidigt system för att kunna modellera andra saker i skogen t ex buskskikt och markvegetation. - Vi kan delvis göra det idag genom att använda proxies, exempelvis är gammal skog en god indikator på olika ekologiska värden, men det skulle kunna utvecklas mycket mer. Heureka kan användas i fler situationer och dess potential behöver visualiseras och kommuniceras, menar Eva-Maria.
