SLU-nyhet

Kan vara kostnadseffektivt med hydrologiskt anpassade kantzoner

Publicerad: 16 december 2016
särkån.jpg

Resultat från ForWaterprojektet visar att hydrologiskt anpassade kantzoner, d.v.s. gränsen för kantzonen går där marken mot vattendragen blir blötare och därför känsligare för störning, kan vara billigare än att använda sig av kantzoner med en fast bredd. Detta eftersom att i de hydrologiskt anpassade kantzonerna ingår en större andel våtmarker och lågproduktiva skogsområden jämfört med när man använder sig av fasta bredder på kantzonerna.

ForWaters övergripande syfte är att skapa en fördjupad kunskap kring hur förändringar i klimat och skogsbruk kan komma att ha en negativ påverkan på vattenkvalitén i rinnande vatten. I projektet har man bland annat undersökt hur hänsyn till vattenkvaliteten kan införas i långsiktig skoglig planering genom att använda sig av kantzoner kring vattendrag. Baserat på tidigare resultat från projektet där hydrologiskt anpassade kantzoner visat sig fånga in särskilt skyddsvärda områden, visar fortsatta analyser att hydrologiskt anpassade kantzoner också kan vara billigare än att använda sig av än kantzoner med en fast bredd. Detta beror på att det i de hydrologiskt anpassade kantzonerna ingår en större andel våtmarker och lågproduktiva skogsområden jämfört med när man använder sig av fasta bredder.

Tack vare projektet har även ett GIS-verktyg implementerats i Heurekasystemet som kan användas i RegWise och PlanWise för att enkelt kunna skapa kantzoner vid t ex vattendrag, rekreationsområden, nyckelbiotoper eller andra hänsynsområden. Verktyget utgår utifrån ett beståndsregister, en skogskarta och ett eller flera GIS-skikt som kantzonerna ska skapas kring, exempelvis ett skikt med landskapets vattendrag. Verktyget delar på bestånd som ligger inom kantzonerna och skapar huvudbestånd och kantzonsbestånd, samt skapar ett nytt uppdaterat beståndsregister. Kantzonerna kan lämnas för fri utveckling eller skötas med kontinuitetsskogsbruk, men endast om någon typ av avverkningsåtgärd görs i huvudbeståndet. Alternativt skötas med valfri skötsel, oberoende av vad som sker i huvudbeståndet.

Ovan är ett exempel av det femtontal projekt som använt sig av Heurekasystemet 2016. Antalet forskningsprojekt som använt systemet pekar på att Heurekasystemet numer är ett etablerat och mångfasetterat system för både planering av skogsbruk och för skogliga analyser. Nedan följer fler exempel på projekt som använt Heureka.

Sustainable utilization of forest resources in Norway

VALKMAN, VALue and Knowledge based scenarios for sustainable MANagement of forest landscapes

INTEGRAL. (INTEGRAted Landscapes) Future-oriented integrated management of European forest landscapes

Sustainable future use of European forests for developing the bioeconomy

Risk for invasion? The case of lodgepole pine (Pinus contorta) in Sweden

Wood fuel harvesting impacts on forest ecosystem services

Optimering för att nå mål för skogen som är i konflikt med varandra

Planering för en dynamisk stads-landsbygdsrelation, PLURAL - Planering för att leva och verka på flera platser.


Kontaktinformation

Karin Öhman, Docent/Biträdande programchef
Institution för skoglig resurshushållning/SHa, SLU
karin.ohman@slu.se, 090-786 85 88

Sidansvarig: mona.bonta.bergman@slu.se