SLU-nyhet

Snabbare och effektivare analyser av fotröta hos får

Publicerad: 06 december 2016

Fotröta hos får är en smittsam och smärtsam sjukdom som orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Genom nya metoder är det idag enklare att upptäcka sjukdomen och att bestämma hur sjukdomsframkallande bakterien är. Dessutom har laboratorieanalyserna effektiviserats. Om detta berättar Sara Frosth i en ny avhandling. Arbetet har gjorts i ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt.

Fotröta angriper klövarna och drabbade djur blir ofta halta. Sjukdomen varierar från att vara lindrig, då den känsliga huden mellan klövarna inflammerats, till att vara allvarlig med en inflammation som trängt in under själva sulan så att köttklöven blottas. I särskilt allvarliga fall så separeras klövväggen från de underliggande vävnaderna. Sjukdomen medför betydande kostnader för fårnäringen; dels direkta produktionsförluster, dels kostnader för behandling och förebyggande åtgärder.

Sara Frosth har analyserat bakterier i en stor mängd prover från fårklövar, och de flesta visade sig vara godartade bakterier som oftast ger lindriga infektioner. För att upptäcka och särskilja de mer sjukdomsframkallande (virulenta) från de mer godartade bakteriestammarna utvecklades känsliga molekylärbiologiska metoder i form av så kallade realtids-pcr:er. Metoderna kortade analystiden från flera veckor till en dag, jämfört med tidigare odling av bakterier och gelatin-gel-test, som analyserades utomlands till hög kostnad.

– Genom att dessutom utveckla en så kallad poolningsmetod, där fem klövprover analyseras samtidigt istället för var för sig, kunde vi effektivisera analysen ytterligare. Efter utvärdering av poolningsmetoden samt realtids-pcr:erna används dessa metoder sedan 2014 regelmässigt i det svenska kontrollprogrammet, Klövkontrollen, säger Sara Frosth.

– Även om de flesta svenska D. nodosus-stammar är godartade så förekommer allvarliga fall av fotröta vilka behöver studeras vidare. Samtidig infektion med andra bakteriearter som Fusobacterium necrophorum och Treponema har rapporterats. Den förra är omdebatterad, men vi har visat att den bakterien kommer in senare i infektionen och förvärrar skadorna.

D. nodosus-bakterien är anpassad för klövarna och lever inte fritt i naturen. Det faktum att de flesta av de tio beskrivna serotyperna finns hos svenska får visar att bakterien troligen funnits länge i Sverige. Arbetet med avhandlingen har skett i nära samarbete med Gård & Djurhälsan, och finansierats av Stiftelsen lantbruksforskning.

(Denna text bygger på ett pressmeddelande från SVA)

----------------------

Doktorand Sara Frosth, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, försvarar sin doktorsavhandling Dichelobacter nodosus and footrot in Swedish sheep. Increased knowledge and improved laboratory diagnostics vid SLU i Uppsala.

Tid: Fredagen den 9 december 2016, kl 13:15
Plats: Sal Audhumbla, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum, SLU Uppsala.
Opponent: Professor Joachim Frey, University of Bern, Schweiz