Sammetsgetingen är en invasiv främmande art i Europa, som kan ställa till stor skada för biodlarnäringen samt frukt- och bärodlingen. Den lever nämligen av honungsbin och andra pollinatörer. I dag sprider den sig i Centraleuropa, och den skulle kunna ta sig till Sverige och rota sig här. Läs om sammetsgetingen och om ämnet oönskad biologisk mångfald i senaste numret av Biodiverse från SLU.
Sammetsgetingen Vespa velutina hör hemma i sydöstra Asien och påträffade första gången i Europa i Frankrike år 2004. Den är en av 37 arter på listan bland invasiva främmande arter av betydelse inom EU.
Getingen introducerades oavsiktligt i Europa genom att en befruktad drottning fanns i lergods som importerades från Kina. Spridningstakten för sammetsgetingen i Frankrike har varit ca 100 kilometer per år och den har också påvisats i Spanien, Portugal, Belgien, Italien och Tyskland.
Sammetsgetingen kan ta sig till Sverige på egna vingar, men det är mer sannolikt att vi människor hjälper getingen hit när vi handlar varor från områden där den finns.
Biodlare, entomologer och andra intresserade kan hjälpa till att hålla utkik efter sammetsgetingen genom att spana efter deras stora bon i träd nära hamnar och liknande platser där många varor importeras till Sverige.
Mer i ämnet "oönskad biologisk mångfald" i senaste Biodiverse
Finns det biologisk mångfald som är oönskad? Vad avgör om en art klassas som invasiv i ett land eller inte? Hur jobbar vi med frågorna i Sverige och EU? Svaren får du i senaste numret av Biodiverse från CBM.
Ur innehållet:
Sammetsgetingen – vacker men oönskad. Läs om hur sammetsgetingen kom till Europa, hur den lever och att den bygger badbollsstora (!) bon i träd. Håll utkik!
Rödlistorna, arternas historia och övervakning av naturen. Vad är det som styr om en art ska få finnas i ett land eller inte? Idéer, men också historien är något som formar tankar om vad som är önskad natur i en nation – och vad som inte är det.
Hur hanterar EU hotet mot den biologiska mångfalden? Hur vasst är egentligen verktyget som EU tagit fram mot invasiva främmande arter? Med vilka bevekelsegrunder har listans 37 arter tagits fram?
