4,6 miljoner kronor till friskare hundar och katter

Nya beviljade SLU-forskningsprojekt

Effekt av prednisolonbehandling ur farmakologisk och klinisk kemisk synvinkel

Inger Lilliehöök, år 1 av 2

Kortisonpreparatet prednisolon är ett av de mest använda läkemedlen till hundar både i Sverige och i många andra länder. Trots det saknas studier om koncentration i blodet och effekt. Vi vill undersöka effekt av prednisolonbehandling hos hund både ut farmakologisk och klinisk kemisk synvinkel i normal behandlingsdos. Syftet är att optimera prednisolonterapi till hund och veta hur blodanalysvariabler påverkas vid normal dosering.

Dvärgväxt hos ragdoll

Jeanette Hanson, år 1 av 2

Dvärgväxt är ett kraftigt ökande problem inom kattrasen ragdoll. I dag är det omöjligt att identifiera anlagsbärare annat än genom testparning. Det finns därför stort behov av en genanalys. Sjukdomen nedärvs med ett recessivt mönster, vilket möjliggör genanalys. Ansökan avser medel för att bekosta så kallad sekvensanalys och validering, med förhoppningen att underliggande sjukdomsgen ska kunna identifieras.

Nordiska hundgenomprojektet

Tomas Bergström, år 1 av 3

Projektet är del av ett internationellt samarbete för att kartlägga den genetiska variationen hos hundar. Målsättningen i denna ansökan är att kartlägga arvsmassan från 100 hundar och bygga upp en allmänt tillgänglig katalog av hundens genetiska variation i syfte att förbättra förutsättningar för identifiering av genetiska förändringar som är kopplade till ärftliga sjukdomar.

Skadeprevention för den växande hundens rygg

Miriam Kjörk Granström, år 1 av 3

Hos barn ses en tillväxtperiod där viss belastning av ryggen ger tidig diskdegeneration, varför humanforskning fokuseras på primär skadeprevention. Många unghundar slås ut på grund av ryggproblem. Målet för studie är att förbättra rygghälsan genom identifiering av påverkbara faktorer och träning utifrån fysisk mognad för att främja en sund utveckling.

Autoimmun sjukdom hos hund: diagnostiska utmaningar

Bodil Ström Holst, år 1 av 2

Autoantikroppar vid autoimmuna sjukdomar kan orsaka problem genom att de stör vid tester med så kallade immuno-assay (undersökningsteknik). Större kunskap om störande antikroppar vid testning är viktigt för att på rätt sätt kunna tolka resultatet och kan bidra till en bättre kunskap om autoimmuna sjukdomar.

Pågående SLU-projekt som beviljats fortsättningsanslag

• Lena Pelander SLU, Association mellan olika biomarkörer och njurfunktion. År 2 av 2
• Sofia Mikko SLU, Genetisk bakgrund till plattbröst hos bengalkatt. År 2 av 3
• Helene Hamlin SLU Antinukleära antikroppar, CRP och IgA hos Nova Scotia Duck Tolling Retriever. År 2 av 3
• Cecilia Rohdin SLU, Progressiv icke smärtsam myelopati på mops. År2 av 3
• Eva Axnér SLU, Kan melatonin påverka tikens löpningscykel. År 2 av 2
• Eva Hellmén SLU, Utvärdering av diagnos och behandlingsmetoder vid juvertumörer. År 2 av 2