SLU-nyhet

Det kan löna sig med enbart vallfoder och spannmål till mjölkkor

Publicerad: 15 mars 2017

Enligt KRAVs regler ska man sträva efter hög självförsörjning av foder på gården och det kan vara svårt och dyrt att få tag på proteinfoder. I en studie vid Lövsta forskningscentrum jämfördes mjölkkor som antingen fick vallfoder och spannmål eller vallfoder, spannmål och proteinkoncentrat. Rolf Spörndly som ansvarade för försöket menar att med de priser som gäller för ekologisk produktion så blir nettot för mjölkintäkt minus foderkostnad positivt när man utfodrar med bara vallfoder och spannmål trots en lägre avkastning på cirka 7 procent.

I studien ingick raserna svensk holstein och svensk rödbrokig boskap och under en hel laktation studeras 23 kor första året och ytterligare 28 kor studerades andra året. Korna var fördelade på två grupper. Både grupperna fick foderstater enligt KRAVs regler och en spannmålsblandning bestående av korn/vete/havre. En av grupperna fick dessutom ett proteinkoncentrat innehållande sojakaka/rapskaka/rapsfrö/havre. Under sommaren hade korna en riklig betestillgång.

Kraftfodret gavs efter kornas avkastningsnivå med hjälp av Växa Sveriges utfodringsrådgivning. Foderstaternas totalinnehåll av protein var 13,8 procent för gruppen utan proteinkoncentrat och 16,1 procent för gruppen med proteinkoncentrat. Rolf menar att andra studier har visat att gränsen för hur liten proteinhalten i totalfoderstaten kan vara för att undvika en avkastningssänkning är någonstans mellan 12 och 14 procent.

I medeltal, sett över båda åren hade korna som fick proteinkoncentrat en signifikant högre mjölkavkastning än de andra korna, 32,4 kg energikorrigerad mjölk (ECM) per dag respektive 30, 2 kg ECM per dag. Den totala laktationsavkastningen blev därmed 9882 kg ECM för korna som fick proteinkoncentrat och 9211 för de som bara fick spannmål.

I och med att försöket var uppdelat på två år kunde man se skillnad mellan åren. Första året höll ensilaget 11,4 MJ oms energi och 148 g råprotein per kg ts medan det andra året höll 11,2 MJ och 126 g råprotein. Det var sannolikt anledningen till att effekten på mjölkavkastningen var tydligare andra året medan det första året inte gav någon avkastningsskillnad. I försöket studerades även annat än mjölkavkastningen och det kunde konstateras att korna som bara fick spannmål hade en lägre viktökning under laktationen och de visade även en tendens till att visa brunst senare efter kalvningen.

Birgitta Johansson