SLU-nyhet

Fördelar och utmaningar med ekologisk produktion i ny översiktsartikel

Publicerad: 02 maj 2017

I en ny vetenskaplig översiktsartikel pekar författarna på flera fördelar med ekologisk produktion såsom mer biologisk mångfald, förbättrad vatten- och jordkvalitet per ytenhet, förbättrad lönsamhet för producenten och bättre näringsinnehåll i ekologiska produkter. Lägre skördenivåer och högre konsumentpriser lyfts fram som utmaningar. Författarna pekar också på flera områden där kunskapsläget är oklart när det gäller hur väl ekologisk produktion presterar när det gäller bland annat stabilitet i skördenivåer, jorderosion, vattenanvändning och arbetsförhållanden. EPOK-anknutna Elin Röös från SLU sammanfattar här de huvudsakliga slutsatserna.

Det är de kanadensiska forskarna Verena Seufert och Navin Ramankutty som har publicerat översiktsartikeln i tidskriften Science Advances. Utgångspunkten i artikeln var att svara på frågeställningen: Inom vilka områden presterar ekologiskt lantbruk bra respektive dåligt? Utvärderingen inkluderar följande dimensioner: i) produktion, ii) miljöpåverkan, iii) producenter och iv) konsumenter. Artikeln utgår från en gedigen genomgång av den vetenskapliga litteraturen och har ett globalt perspektiv. Den är dock begränsad till växtodling och inkluderar således inte t.ex. djurvälfärd.

De huvudsakliga slutsatserna i artikeln är:

Skördarna inom ekologisk produktion är i genomsnitt 19–25 procent lägre än inom konventionell produktion. Variationen är stor mellan olika grödor och mellan olika typer av odlingssystem.
Det finns få studier som studerat stabilitet i skördenivåer över tid. Faktorer som användning av mer organiska gödselmedel och därmed högre mullhalter samt mer diversifierade växtföljder kan potentiellt leda till förbättrad stabilitet. Men ekologisk växtodling kan också vara mer känsligt för angrepp av växtsjukdomar, ogräs och brist på kväve.
Fördelarna med ekologisk odling för biologisk mångfald är tydlig med 40–50 procent fler organismer på jordbruksmarken än i konventionell produktion. När det kommer till artrikedom är skillnaden inte lika tydlig med (1–34 procent fler). Det omgivande landskapet är viktigt, med större fördelar med ekologisk produktion i för övrigt monotona landskap.
Flera metaanalyser visar att jordar i ekologisk produktion har en högre mullhalt. Markfaunan är dock inte mer artrik, men mer omfångsrik.
Utsläpp av växthusgaser i ekologisk produktion är lägre än konventionell per ytenhet (med undantag för ris där det finns indikation på att utsläppen per ytenhet är större i ekologisk produktion), men ofta större per kg producerad produkt på grund av lägre skördar även om variationen är mycket stor.
Kväveutlakning per ytenhet är i allmänhet mindre omfattande i ekologisk odling jämfört med konventionell, men med stor variation. Utlakningen per kg produkt kan dock vara större i ekologisk produktion. Osäkerheten är här mycket stor.
För vattenanvändning finns inte tillräckligt med forskning för att kunna dra några slutsatser. Ekologisk produktion skulle kunna innebära minskad vattenanvändning, bland annat på grund av jordarnas bättre vattenhållande förmåga och mer betesbaserad produktion.
Ekologisk produktion innebär ofta bättre lönsamhet för lantbrukare och kan innebära större ekonomisk resiliens då produktionen ofta är diversifierad.
Exponeringen av hälsofarliga kemiska bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) innebär en riskfaktor för lantbrukare, speciellt i regioner med svag lagstiftning och speciellt i trädgårdsgrödor där användningen av bekämpningsmedel är stor. Det är mycket sannolikt att exponeringen är lägre för lantbrukare på ekologiska gårdar på grund av den låga användningen av bekämpningsmedel.
Studier över näringsinnehåll i ekologiska respektive konventionella produkter visar på spretiga resultat men i genomsnitt har ekologiska produkter större innehåll av mikro- och makronäringsämnen – det är dock oklart vilken hälsoeffekt denna skillnad innebär.
Ekologiska produkter är generellt dyrare för konsumenten. Variationen är stor.