SLU-nyhet
Betesmarkers förmåga att binda kol ska inte överskattas
Publicerad: 18 augusti 2017
Det skulle vara bättre för klimatet med fler betande köttdjur, hävdar debattörerna och författarna Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremen i en debattartikel i Svenska dagbladet.
Ny forskning visar att betesmarkerna har stor förmåga att binda kol, vilket vänder upp och ner på tidigare uppfattningar om matens klimatpåverkan. En satsning på fler idisslare och betesmarker är därför viktigt för det fortsatta klimatarbetet, skriver de.
Det finns inga studier, vare sig gamla eller nya, som stöder påståendet att svenska naturbetesmarker har så stor förmåga att binda kol att det kompenserar för idisslarnas metangasutsläpp. Idisslarnas växthusgasutsläpp måste vägas mot de fördelar som betesbaserad matproduktion innebär. Man bör inte ha orimliga förhoppningar kring markens förmåga att binda kol och man måste också beakta svårigheterna i att säkerställa att inlagringen verkligen sker och att kolet stannar i marken, skriver Elin Röös, forskare i matens klimatpåverkan vid SLU, och Maria Nordborg, tidigare doktorand inom hållbar biomassaproduktion vid Chalmers, i en replik.