SLU-nyhet

Fakta om Future Forests styrning och finansiering

Publicerad: 14 september 2017

Forskningsprogrammet Future Forests har bedrivits inom tydligt definierade ramar som beskrivs i två övergripande programplaner (Programplan 2009-2012, samt programplan 2013-2016) och med finansiering från forskningsstiftelsen Mistra, de forskande organisationerna och från svenskt skogsbruk. En grundläggande idé har hela tiden varit att interaktion mellan forskarna och representanter för olika intressen bidragit till att öka forskningsresultatens relevans.

Future Forests har under de åtta år som forskningsprogrammet pågått varit medfinansierat av privata skogsbolag, privata skogsägarföreningar, privat stiftelse (Skogssällskapet), det statliga skogsbolaget Sveaskog samt av stift inom Svenska kyrkan. Den samlade finansieringen från dessa medfinansiärer har varit ungefär 25 % av den totala finansieringen. Anledningen var att stiftelsen för miljöstrategisk forsning, Mistra, som startade programmet, ställde krav på medfinansiering från den svenska skogssektorn. Mistra stod för huvuddelen av medlen, 42 %. Återstående 33 % finansierades av forsknings­utförarna själva, det vill säga SLU, Skogforsk och Umeå universitet.

Future Forests' forskning bedrevs inom en tydligt definierad ram som inte lämnade utrymme för kortsiktigt direktinflytande från medfinansiärerna. Kravet på medfinansiering var utformat så att finansiärernas avsiktsförklaringar gällde programmet som helhet. Det man tog ställning till var om man ville stödja den forskning som fanns beskriven i den programplan Mistras styrelse hade godkänt efter utvärdering av en internationell forskarpanel.

Medfinansieringen medgav insyn i programmet från finansiärerna vilket säkerställdes genom programmets styrelse där fyra ledamöter representerade finansiärerna. Styrelsen bestod totalt av åtta ledamöter med en oberoende ordförande som var landshövding, en vice ordförande som var professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, två ledamöter som representerade NGOs inom miljö- respektive friluftslivsområdena, samt fyra representanter från finansiärerna. I den styrelse som fanns när programmet avslutades under 2017 representerade dessa fyra ledamöter Sveaskog, LRF Skogsägarna, Skogssällskapet och Stora Enso Skog.

Styrelsens huvudsakliga uppgift var att övervaka att programmet följde den övergripande programplanen samt planerna för varje verksamhetsår. Dessa planer togs fram av forskarna och fastställdes inför varje nytt år av Mistras styrelse. De två övergripande programplanerna, för första respektive andra fyra-årsperioden, utvärderades av internationella forskarpaneler innan de fastställdes.

Detta tydliga ramverk för forskningen medgav inget direktinflytande från finansiärerna. Det fanns inget utrymme att under programmets gång beställa ny forskning eller på något sätt påverka resultaten från forskningen. Naturligtvis förekom resonerande diskussioner om resultaten. Alla intressenter var inte alltid lika nöjda, beroende på hur resultaten passade in i deras olika värdegrunder och deras orgranisationers verksamhetsplaner. Diskussioner som kunde uppstå mellan intressenter med olika uppfattningar bidrog dock starkt till att forskarna kunde verklighetsförankra forskningen.

Den ständiga interaktionen mellan forskarna och representanter för olika samhällsintressen krävde särskild förberedelse och organisation. Future Forests målsättning att forska tvärvetenskapligt innebar att naturvetare, samhällsvetare och humanister både forskade och mötte intressenterna tillsammans. För att detta skulle fungera ordnade Future Forests interna workshops där olika discipliners olika förhållningssätt till intressenterna diskuterades. Det visade sig nämligen tidigt att medan många naturvetare gärna involverade sig i nära samarbete med intressenter både från miljörörelsen och från affärsdrivande skogsföretag, så ville särskilt humanister hålla en rejäl distans till samtliga intressenter för att på så sätt undvika det man såg som möjlighet till otillbörlig påverkan. Inom ramen för Future Forests utformades kompromisser mellan dessa olika förhållningssätt som i förlängningen bedöms som berikande för samtliga.

Frågan om forskning med bidrag från näringslivet kan vara oberoende och fri är viktig och det finns inget enkelt svar. Exemplet ovan kommer från den skogliga forskningen, men i Sverige finns mycket forskning även inom andra områden som på olika sätt medfinansieras från industri och näringsliv. Future Forests är ett exempel på hur sådan forskning kan ramas in på ett sätt som värnar den akademiska friheten. Organisatoriska ramverk är en viktig förutsättning, men kan inte helt och hållet ersätta en väl utvecklad etik hos de medverkande forskarna. Akademiska värden som frihet, kvalitet, integritet och hederlighet måste ledsaga de forskare som samverkar med intressenter. Likaledes krävs att intressenterna respekterar vår lojalitet till dessa värden.

Future Forests går nu in i en tredje fas där verksamheten helt och hållet finansieras via universitetets statsanslag.

Sidansvarig: linda.gruffman@slu.se