Växtnäring och bördighet

Senast ändrad: 15 december 2020

Ett typiskt fältförsök med till exempel gödslingsstrategier består av ett antal behandlingar, där effekter på gröda och mark jämförs, oftast med avseende på avkastning men också med avseende på kvalitet.

Ett typiskt fältförsök med till exempel gödslingsstrategier består av ett antal behandlingar, där effekter på gröda och mark jämförs, oftast med avseende på avkastning men också med avseende på kvalitet. Behandlingarna appliceras på noggrant inmätta försöksrutor enligt bestämda statistiska principer. Rutorna är i normalfallet cirka 50 kvadratmeter och rektangulära, men storleken varierar  beroende på vad som undersöks.

Årliga resultat bearbetas statistiskt i variansanalysmodeller anpassade efter försöksdesign. De kvalitetsgranskas och redovisas i resultatrapporter som finns samlade i en databas på Fältforsk .

Alla primärdata sparas också i försöksdatabasen. Dessa data är inte allmänt tillgängliga, men lämnas ut på begäran.

Det finns också två omfattande provarkiv med jordprover och växtprover. Samtliga prover har tagits i växtnäringsförsök och förvaras torkade och malda. Delprover för uppföljande eller nya analyser kan erhållas.

Data från de senaste årens försök

Växtföljder                                                        

Humusbalans i olika växtföljder, R3-0020 och R3-0021

Humusbalans-stråsäd: jämför odlingssystem där all halm bortförs med system där all halm återförs vid 4 olika kvävenivåer.  
Lokal och startår: Röbäcksdalen 1980, Säby 1970, Lanna 1981, Lönnstorp 1980
Försöksnummer: AC-13-1980 C-54-1970 R-620-1981 M-353-1980

Humusbalans-vall: jämför odlingssystem med tämligen ensidig vallodling vid olika kvävegödslingsnivåer.

Lokal och startår: Röbäcksdalen  1980, Säby 1970, Lanna 1981 och Lönnstorp  1980     
Försöksnummer: AC-14-1980 C-55-1970 R-621-1981 M-354-1980  

Jämförelse mellan odlingssystem, R3-0056

Fem olika växtföljder där olika odlingssystem jämförs. Jämförelserna baseras dels på odlingsinriktning, kreaturshållande jämfört med kreaturs lösdrift, dels på växtnäringstillförsel, intensiv i förhållande till extensiv odling. I vissa system baseras N-tillförseln på biologisk kvävefixering.    

Lokal och startår: Lanna   1978  
Försöksnr. R-516-1978

Kalk och fosfor            

Kalk och fosfor, R3-1001

Båda ligger på Lanna. Försöksserien, som omfattar de två äldsta fältförsöken i landet, belyser hur effekter av kalkning och fosforgödsling påverkar varandra. Engångsgivor av kalk tillfördes vid starten. I mitten på 1970-talet kalkades halva försöken om. Det finns därför moment utan kalk och med kalk från start och inget därefter.   

Lokal och startår: Lanna 1936 respektive 1941   
Försöksnr: R29-1936 R27-1941  

Permanenta kalkningsförsök, R3-1002

Kalkningen har tre nivåer, okalkat, kalkning till 70 % basmättnad respektive till 100 %. Detta kombineras med varianter där alla skörderester bortförs respektive där alla skörderester återförs. Alla varianter jämförs slutligen vid tre olika NPK-nivåer, låg, måttlig och hög.   
Lokal och startår: Röbäcksdalen 1962  
Försöksnr: AC-2-1962                

Bördighetsförsöken           

Markbördighetsförsök, R3-9001

Jämförelse mellan kreaturshållande och kreaturslösa växtföljder: 1. Odlingssystem med kreatur, stallgödsel tillförs och vallar ingår i cirkulationen. 2. Kreaturslöst odlingssystem. Till skillnad mot växtföljd I tillförs ingen stallgödsel och vallar ingår inte. Allt annat är lika: Olika N- och PK-nivåer, inklusive. ersättning av bortförsel.    Lokal och startår: Kungsängen 1963, Fors 1963, Klostergården 1966,  Högåsa  1966, Fjärdingslöv 1957, Orup 1957, Borgeby (f.d. Örja)2010, Edebo 1957, Bjertorp    1966    

Försöksnr: C-7-1963 C-8-1963 E-9-1966 E-10-1966 M-1-1957 M-2-1957 M-4-2010 M-6-1957 R-94-1966  

Bördighetsförsök i norra Sverige, R3-2037

Kväveintensitet - olika P och K.    
Lokal och startår: Offer 1969 och Röbäcksdalen   1969    
Försöksnummer: Y-7-1969 AC-410-1969  

Markbiologi           

Markbiologiska tillstånd, RAM 1956; R3-0130

Avser att följa uppbyggnaden i marken genom tillförsel av växtnäring och organisk substans. På Lanna är de organiska materialen som tillförs gräshö, stallgödsel, rötslam och sopkompost.  

Lokal och startår: Lanna 1996, Ultuna 1956


Kontaktinformation

gunnar.borjesson@slu.se, 018-672753