Begränsad effekt på mångfalden av grotuttag
Senast ändrad: 06 augusti 2015
Grenar och toppar (grot) tas numera ut vid drygt hälften av alla slutavverkningar. Uttaget har ökat snabbt under det senaste decenniet. År 2001 skördades grot på 27 000 hektar, 2009 hade siffran ökat till 115 000 hektar. Samtidigt är många skogslevande arter beroende av död ved. I Sverige uppskattas att 6 500-7 000 arter lever i och på ved och bark. Hälften av dessa är insekter och ungefär en tredjedel är svampar.
Uttag av klen granved har en liten påverkan på rödlistade arter så länge uttaget inte överstiger dagens omfattning. Men se upp med andra trädslag som på bilden! Foto Mats Hannerz.
I en modelleringsstudie analyserade vi hur grotskörden påverkar de 600 rödlistade arter svampar, skalbaggar och lavar som är knutna till död ved och bark av gran (Dahlberg et al. 2011).
Om man tar ut grot vid slutavverkning kommer mängden klen död ved på landskapsnivå att minska med ungefär 40 % på lång sikt. Vi beräknade att för omkring hälften av arterna leder grotskörd till en märkbar (> 20 %) minskning av mängden substrat som de är beroende av. Svampar och skalbaggar drabbas i högre grad än lavar av grotuttaget.
Klenved av gran har dock ökat i Sverige de senaste decennierna. Därför finns det idag inte någon art specialiserad till klen ved av gran som är rödlistad. Bedömningen är därför att grotuttag av gran i nuvarande omfattning inte nämnvärt ökar utdöenderisken för arter.
Däremot finns det risker med att ta ut klenved av andra, mer sällsynta trädslag. Dessutom är det ett problem att död ved av andra typer också kan minska, t ex genom stubbskörd, och genom att grövre död ved ofta följer med vid grotuttaget.
Referens:
Dahlberg, A., Thor, G., Allmér, J., Jonsell, M., Jonsson, M. & Ranius, T. 2011. Modelled impact of Norway spruce logging residue extraction on biodiversity in Sweden. Canadian Journal of Forest Research 41: 1220–1232.
/ Text Thomas Ranius
Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:2