Deltagande planering - att få fler aktiva i besluten

Deltagandestegen med exempel på lämpliga arbetsmetoder för deltagande planering. Från International Association for Public Participation, www.iap2.org.

Begreppet är relativt nytt i det svenska skogsbruket. Olika former av deltagande planering förekommer dock i exempelvis statligt ägd skog i Finland och USA. Givetvis finns situationer med deltagande planering i den svenska skogen, även om man inte använder just det begreppet. Det sker dock inte regelmässigt idag. De samråd med rennäringen som är obligatoriska för storskogsbruket enligt skogsvårdslagen är kanske det närmaste man kommer reglerad deltagande planering i skogsbruket.

Varför involvera intressenter?

Individer och organisationer som påverkas av eller kan påverka planeringen kan sägas vara intressenter. I skogsbruksplanering kan intressenterna exempelvis vara närboende, intresseföreningar som oriente­ringsklubbar eller naturskyddsföreningen samt olika myndigheter som Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen.

Det finns flera olika anledningar till att involvera intressenter i planeringen. Med tanke på trycket som finns på den svenska skogen att leverera virke och andra ekosystemtjänster samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras finns det i många situationer motstridiga intressen. Det är i sig inte är negativt, men kan leda till infekterade konflikter om de inte hanteras på ett konstruktivt sätt.

Förebygga konflikter

Deltagande planering kan öka förståelsen för skogsbruk och förbättra relationerna mellan de olika parterna och därmed minska risken för destruktiva konflikter. Intressenterna kan också bidra med information om hur de nyttjar skogen och hur nyttjandet påverkas av skogsbruksåtgärder, vilket ökar möjligheterna att planera så att flera intressen tas tillvara.

Hänsyn till skogens sociala värden, som har lyfts fram i debatten kring skogsbruk på senare tid, skulle exempelvis kunna förbättras med deltagande planering. Det finns även ett djupare moraliskt motiv för deltagande planering, nämligen att människor bör få möjlighet att påverka planering av skogsbruk som kan påverka dem. Ett sådant resonemang är dock främst tillämpbart för skog ägd av kommuner eller andra allmänna ägare snarare än för privata skogsägare. Däremot skulle även skogsbolag och privata skogsägare kunna använda deltagande planering för att förebygga konflikter, förbättra relationerna med intressenter och i vissa fall även förbättra sina planer.

Hur kan deltagande planering genomföras?

Hur en deltagandeprocess bör läggas upp beror till stor del på planeringssituationen och faktorer som skogs­områdets karaktär, hur många och vilken typ av intres­senter det gäller samt vem skogsägaren är och vad dennes målsättning med skogsbruket är.

En grundläggande fråga är hur mycket intressenterna involveras i planeringen och hur mycket de kan påverka den plan som tas fram. Ett vanligt sätt att beskriva det är som olika nivåer av deltagande på en stege där graden av deltagande ökar ju högre upp på stegen man tänker sig att processen ska ligga.

Graden av deltagande bestämmer delvis också vilka metoder som är lämpliga för att involvera intressenterna. Handlar det om att man vill få in åsikter från ett stort antal intressenter kan enkäter vara lämpliga men om man vill att intressenterna ska delta mer aktivt i utvecklingen av planer behövs återkommande möten och workshops.

Kombinera hårda och mjuka data

Deltagande skoglig planering handlar om att skapa planer för skogsbruket utifrån dels objektiva skogsdata, dels skogsägarens och intressenternas subjektiva värderingar av skogsbrukets mål. Var och när vilka åtgärder ska utföras bestäms inte enbart av vad som är ekonomiskt optimalt, utan beror också på vad som gynnar ­exempelvis biologisk mångfald eller rekreationsvärden.

Skoglig planering är en informationskrävande process som också skapar mycket ny information när man skriver fram skogens utveckling under olika skötsel­alternativ.  I dag finns avancerade beslutsstödssystem som kan användas för att skapa långsiktiga planer för skogsbruket. Problemet är snarare att definiera vilken typ av planer som är intressanta och ta fram dem i samspel med skogsägaren och intressenter.

Metoder som kan användas för att stödja utvärdering av alternativa planer finns nu implementerade i besluts­stödssystemet Heureka som utvecklats vid SLU. Utmaningen består i att utforma en planeringsprocess som kombinerar ”hårda” tekniska beslutsstödsmetoder med ”mjuka” ansatser som främjar kreativ diskussion där intressenter kan föra fram sina åsikter och förslag.

Referens

Menzel S., Nordström E.-M., Buchecker M., Marques A., Saarikoski H. & Kangas A. (2012). Decision support systems in forest management - requirements from a participatory planning perspective. European Journal of Forest Research 131(5): 1367-1379.

/ Text Eva-Maria Nordström

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2014:1