Många olösta frågor om vattendirektivet
Vattendirektivet (the Water Framework Directive) är ett av de viktigaste och mest ambitiösa ramverken i den europeiska miljölagstiftningen. Vattendirektivet slår fast målet att alla sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten i Europa ska ha “god ekologisk status” år 2015. Ett annat mål är att allmänhetens synpunkter ska beaktas i förvaltningen av vatten (public participation).
Det är långtifrån klart vilka konsekvenser direktivet får för de svenska skogarna och den svenska skogsnäringen. Trots att de svenska skogarna är så rika på sjöar och vattendrag, och att skogsbruk kan ha stora effekter på vattenkvaliteten, nämns skogar bara på ett ställe i vattendirektivet. Skogsbruk nämns inte alls!
Vattendirektivet reser mängder med frågor som hur man ska mäta vattenkvaliteten, vem som ska göra mätningarna och vem som är ansvarig för att kvaliteten upprätthålls.
Seminarium
Några av dessa frågor har belysts inom Future Forests. Vid ett seminarium samlades företrädare för skogsbruket och forskare från både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga discipliner för att diskutera direktivet (Futter et al. 2011a). Deltagarna blev förvånade över hur samstämmiga deras reaktioner på direktivet var. Några huvudfrågor som kom upp var: (i) vad menas med god ekologisk status och hur mäts den?; (ii) det finns en upplevd brist på tydlighet i direktivet; (iii) processen för miljökonsekvensbedömning är otillräcklig; (iv) det är oklart hur mätprogrammen ska utformas. Deltagarna var också oroade över att de positiva effekter som skogarna har på vattnet inte uppmärksammades i vattendirektivet.
Vad är god ekologisk status?
Alla de frågor som kom upp under seminariet har bidragit till fortsatt forskning inom Future Forests. Frågan om vad som är god ekologisk status är särskilt viktig. I direktivet är det definierat som en avvikelse från ett godtyckligt “referenstillstånd”, som ska motsvara ett “minimalt stört utgångsläge”. Frågan är om detta är samma läge som i naturskogen, och om referenstillståndet motsvarar den vattenkvalitet som önskas av invånare som bor och arbetar nära svenska skogsvatten. En viktig åtgärd för att möta direktivets mål är därför att ta hänsyn till den allmänna opinionen för att fastställa hur god ekologisk status ska tolkas (Valinia et al. 2012).
Under fas 2 av Future Forests kommer forskare att fördjupa kunskapen om de ekosystemtjänster som brukade skogar bidrar med. Målet är att hitta metoder som minimerar de negativa effekterna på vattenkvaliteten och att hitta planeringsinstrument som värnar vattnen.
Referenser
Futter, M.N., Keskitalo, E.C.H., Ellison, D., Pettersson, M., Strom, A., Andersson, E., Nordin, J., Löfgren, S., Bishop, K. & Laudon, H. (2011a) Forests, Forestry and the Water Framework Directive in Sweden: A Trans-Disciplinary Commentary. Forests 2011, 2, 261-282; doi:10.3390/f2010261.
Valinia, S., Hansen, H.-P. Futter, M.N., Bishop, K., Sriskandarajah, N. & Fölster, J., (2012). Problems with the reconciliation of good ecological status and public participation in the Water Framework Directive. Science of the Total Environment. 433:482–490.
/ Text Martyn Futter
Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:3