Olika rekreationsbehov behöver olika skogar
Senast ändrad: 07 augusti 2015
Om det fanns en sorts skog som passade för all rekreation skulle det vara enkelt att planera med sociala förtecken. Det finns dock flera studier som visar att önskemålen varierar beroende på om människor vill jaga, rasta hunden, plocka svamp eller bara göra en utflykt. Människors kunskaper och erfarenheter av skog och skogens processer kan också påverka vilken sorts skog som föredras.
Tre av de skogar som ingick, från vänster till höger: naturliknande barrskog med låg biodiversitet, spår av rekreation i barrskog med låg biodiversitet, kalyta. Foton från studien.
I vår studie gjorde vi en jämförelse mellan två grupper med olika erfarenheter av skog (Eriksson et al. 2012a). Två studentgrupper – en med skoglig och en med samhällsvetenskaplig utbildning – fick sätta betyg på ett antal skogliga miljöer utifrån fotografier. De fick dessutom svara på vilka aktiviteter de helst ville utföra i skogen. Totalt ingick 106 studenter i studien.
De 22 fotografierna visade naturliga skogsmiljöer, rekreationsmiljöer med spår av stigar, spänger och liknande, samt miljöer med spår av skogliga åtgärder (hyggen, plantskog, spår av maskiner). Miljöbilderna spände också över olika grad av biodiversitet – från den ensartade barrskogen till den rikare blandskogen.
Skogliga ingrepp lägst betyg
Båda studentgrupperna rankade bilderna med skogliga ingrepp lägst. Däremot skiljde de samhällsvetenskapliga studenterna ut sig genom att de föredrog rekreationsmiljöerna framför de naturliga. Skogsstudenterna rankade dessa som likvärdiga.
Störst lust att vandra hade alla studenter i rekreationsmiljöerna, följt av naturliga miljöer. Minst vandringslust hade de i miljöer med spår av skogsbruk. För bär- och svampplockning lockade dock de naturliga miljöerna mest. De skogliga studenterna hade överlag en högre ambition att utöva aktiviteterna än de samhällsvetenskapliga studenterna.
För den fysiska träningen var rekreationsmiljöerna bäst, och även här var skogsstudenterna mer villiga att utöva fysisk träning. Om syftet var att studera djur och växter så föredrog de skogliga studenterna de naturliga miljöerna. För de samhällsvetenskapliga studenterna var alla miljöer likvärdiga, men deras intresse för dessa aktiviteter var överlag lågt.
Miljöer som illustrerade en högre grad av biodiversitet (rikare, mera blandskog), lockade mer till att studera djur och växter, medan de mer ensartade miljöerna passade bättre för träning.
Potentiell konflikt
Studien pekar på en potentiell konflikt i den skogliga planeringen. Den utförs ju oftast av skogsutbildade tjänstemän, och det finns en risk att deras värderingar styr vilken sorts skog som skapas. En större förståelse för den breda allmänhetens önskemål, här representerat av de samhällsvetenskapliga studenterna, är nödvändig för att skapa skogar med sociala värden för alla.
Referens
Eriksson, L., Nordlund, A., Olsson, O. & Westin, K. (2012a) Recreation in different forest settings: A scene preference study. Forests, (3), 923-943
/ Text Louise Eriksson, Annika Nordlund, Olof Olsson och Kerstin Westin
Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:4