Skogen klarar sig utan gallring, men...

Senast ändrad: 07 juli 2015

Gallring är en naturlig och viktig komponent i den svenska modellen för skogsskötsel. Vi gallrar skogen bland annat för att snabba på dimensionsutvecklingen, föregripa självgallring, reglera trädslagsblandning, reglera trädens rumsliga fördelning, ta bort skadade träd och träd av dålig kvalitet samt för att få en tidig inkomst. Den övergripande idén är helt enkelt att det efter gallring ska finnas ett bestånd som består av grövre, friskare träd som har en jämnare storleksfördelning och är jämnare spridda på arealen. Det är också meningen att träden som får vara kvar efter gallring ska växa fortare i och med att konkurrensen minskar och man når därför en slutdimension tidigare. Gallring beskrivs därför ofta som skogsvård även om ingreppet i de allra flesta fallen ger ett positivt netto.

GG-försök 932 försöksled F

GG-försök 932, försöksled F med låggallring och kvävegödsling. Foto Mats Wilhelm.

Vi har undersökt gallringseffekter i trädslagsrena bestånd av tall och gran i ett av världens största gallringsförsök. Gallringsförsöket brukar benämnas GG-försöken och började läggas ut i mitten av 1960-talet. Det finns idag på 48 lokaler i tall och 23 lokaler i gran. Tall­ytorna är spridda över hela Sverige från Skåne till norra Norrbotten medan granlokalerna är koncentrerade till Götaland och Svealand. Ett viktigt påpekande är dock att försöken enbart behandlar trädslagsrena bestånd av tall eller gran. Gallring i blandskog och gallring i he­terogena bestånd ingår alltså inte.

Väntade och oväntade resultat

Bearbetningen av data från gallringsförsöken har bekräftat tidigare kunskap om gallring, men den gav också en del oväntade resultat (Nilsson et al. 2010). Till de väntade resultaten hör att gallring inte ökar den totala volymproduktionen men att det i vissa fall är möjligt att öka nettoproduktionen med gallring, det vill säga den del av produktionen som kan tas om hand i gallring och slutavverkning. Försöken har också visat att tidpunkten för första gallring har liten betydelse för den totala volymproduktionen, men vi vet från andra studier att förstagallringstidpunkten har stor betydelse för risken för stormskador.

Till de mer uppseendeväckande resultaten hör att dimensionsutvecklingen för dominerande träd i tall har påverkats mycket lite av gallringen (Agestam 2010). Det innebär att ogallrade parceller har lika mycket volym i grova träd som de som har utsatts för normala gallringsuttag. För att snabba på dimensionsutvecklingen för de största träden så mycket att det får en rejäl effekt för slut­avverkningstidpunkt eller slutdimension måste gallringsuttagen vara mycket högre än vad som praktiseras idag.

Ett oväntat resultat var också att höggallring i tall inte har påverkat tillväxten negativt (Nilsson et al. 2010). I försöken har höggallring utförts tre gånger och produktionen har jämförts med låggallring ner till samma grundyta efter gallring. Det visar sig då att produktionsnivån efter gallring är mer beroende av hur mycket grundyta som lämnas kvar än vilka individer som man valt att spara.

Att försöken visar att en del av de gamla sanningarna som vi tidigare har lärt oss om gallring kanske inte stämmer helt och hållet innebär inte att man bör avstå från gallring. Men försöksresultaten visar att det kan finnas många olika gallringsprogram som kan vara rätt beroende på vilket mål man har med skogsbruket och ett av de möjliga gallringsprogrammen är ibland att inte alls gallra.

Referens

Nilsson, U.,Agestam, E., Ekö, P. M., Elfving, B., Fahlvik, N., Johansson, U., Karlsson, K., Lundmark,T. & Wallentin, C. 2010.Thinning of Scots pine and Norway spruce monocultures in Sweden: effects of different thinning programmes on stand level gross- and net stem volume. Studia Forestalia Suecica 219: 1-46.

/ Text Urban Nilsson

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:1


Kontaktinformation