Skogens skönhetsvärden växer i vikt

Naturskogar, här Norra Kvills nationalpark, har blivit alltmer uppskattade, även om de skötta pelarsalarna fortfarande samlar höga estetiska poäng. Foto Mats Hannerz.

Under de senaste åren har det moderna skogsbruket kritiserats i flera forum för att det förstör skogens upp­levelsevärden. Hur gör man för att skapa och/eller bevara estetiska värden i skogen och vilka redskap finns? Med utgångspunkt från den frågan har Future Forests studerat området närmare.

Diskussionen om skogens estetiska värden är inte ny och den är vanlig i länder där skogen används för såväl industriell virkesproduktion som rekreation. I exempelvis USA, Storbritannien och Kanada har det sedan 1960-talet utarbetats metoder för hur estetisk hänsyn ska tas vid avverkningar och skogsplanteringar, framför allt i områden där många människor rör sig.

Missnöje med landskapsomvandlingen

Historiskt går intresset för att bevara och förädla skogens skönhet tillbaka till antiken och redan på 1700-talet skrevs läroböcker i ämnet. Under 1800-talet, när nationalromantiken blomstrade som en reaktion på industrisamhällets framväxt, ökade intresset för det vilda, storslagna och orörda landskapet. Filosofer, konstnärer, författare och vetenskapsmän engagerade sig i politiken och ideella föreningar. Vid 1900-talets början resulterade detta i Sveriges, tillika Europas, nio första nationalparker på statlig mark.

I skiftet mellan 1960-tal och 1970-tal exploderade int­resset för skogens estetiska och sociala värden. Bakgrunden var missnöje med den landskapsomvandling som tagit fart efter 1950 med det moderna skogsbrukets metoder och jordbrukens nedläggning. Samtidigt ökade efterfrågan på lämpliga skogsområden för rekreation.

Samhället svarade på kritiken. Skogshögskolan skapade en avdelning för landskapsvård, politikerna tillsatte utredningar om skogsbrukets påverkan på landskap och miljö, skogsbruket skapade en informationsgrupp och Skogsstyrelsen gav 1973 ut handboken ”Natur- och landskapsvård”. Skogsvetenskapen började producera undersökningar om hur skogsbruket kunde bemöta människors intresse för skogslandskapet genom att modifiera sin skogsskötsel och samtidigt hålla virkesproduktionen på en hög nivå.

Omväxling, tystnad och mystik

Den här sortens undersökningar görs fortfarande och resultaten liknar varandra genom åren. En sammanställning av forskningsresultat om skogens estetiska värden mellan 1968 och 2004 visar att ett nyckelvärde som återkommer är ”omväxling” – mellan olika skogs­typer och beståndsåldrar samt mellan olika sorters terräng. På senare tid har värden som tystnad, dofter och känslor av mystik tillkommit.

Från pelarsalar till urskogar

De olika undersökningarna pekar också på flera kon-flikter och värderingsförskjutningar genom åren. Ett exempel är synen på urskog kontra natursköna pelarsalar av träd i välgallrade produktionsskogar. På 1970-talet var allmänhetens förkärlek för pelar-salarna tydlig. Under de senaste två decennierna har uppskattningen av urskogsliknande mark vunnit terräng, även om pelarsalarna fortfarande vinner estetiska poäng. Samtidigt har uppskattningen av sank- och våtmarker ökat, liksom områden där skogsbränder härjat. Detta ses som tecken på att kunskapen om ekologiska värden har ökat hos allmänheten.

Synen på vem som ska ta ansvar för skogens estetiska värden har också förändrats genom åren. Under 1960- och 1970-talen var skogsägarnas budskap tydligt: ansvaret låg på staten och kommunerna, och markägarna skulle ersättas. Idag har en del större skogsbolag insett att skogsestetik kan förstärka ett företags anseende. Besöksnäringens tillväxt har också skapat möjligheter att tjäna pengar på ett modifierat skogsbruk, kanske speciellt för de mindre skogsägarna.

Småföretagare och upplevelsevärden

En tredje viktig förändring i synen på skogens estetiska och sociala värden är att fokus inte längre ligger bara på de tätortsnära skogarna, utan också på landsbygdens skogar och befolkning – som kan vara både producenter och konsumenter av skogens upplevelsevärden. Exempelvis ger regeringens satsning Skogsriket stöd till småföretagare som vill arbeta med upplevelsevärden och rekreation.

Idag uppmuntrar alltså myndigheterna aktiviteter som förädlar skogen som upplevelsemiljö och flera undersökningar visar att mindre skogsägare ofta är positiva till sådant bruk av skogen. Trenden befästs i den europeiska landskapskonventionen från 2011, vilken förordar ett helhetstänkande kring landskapets olika funktioner.

Sammantaget pekar mycket på att skogens estetiska värden kommer att tillåtas spela en allt större roll i framtiden, både politiskt och ekonomiskt.

Referens

Sténs, A. 2014. Skogens estetiska värden. I: Susanna Lundqvist och Lena Johnson (red.) Skogens sociala värden: forskningen visar vägen. Sveriges Lantbruksuniversitet: Alnarp,  sid 73-77.

/ Text Anna Sténs

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2014:3