Skogsbränsleuttag påverkar skog och mark
Senast ändrad: 06 augusti 2015
I det inledande arbetet i Future Forests lyftes den ökade användningen av skog för energiändamål fram som en av de viktigaste påverkansfaktorerna. Energianvändningen har en stor potential att påverka skogsekosystemet och omgivande ekosystem i framtidens skogar (Laudon et al. 2011b). Samtidigt konstaterade vi att den svenska skogsresursen är begränsad i jämförelse med de behov som energiomställningen i landet och Europa indikerar (Egnell et al. 2011). Det finns därför anledning att ha rimliga förväntningar på hur mycket skogen kan bidra med.
Är skogsbränsle bra eller dåligt för klimatet? Det beror bland annat på tidsperspektivet. Foto Gustaf Egnell.
Fortfarande finns emellertid utrymme för att ta tillvara mer av energipotentialen i skogsråvaran. Det kan ske genom en effektivare användning av råvaran i alla steg och genom att förbättra industriprocesser och logistikkedjor (Egnell & Björheden 2012).
Rimlig tillväxtsänkning
När groten skördas följer också näringsämnen (främst kväve) med ut ur skogen. Det riskerar att sänka produktionen i nästa skogsgeneration - något som också har visats i fältförsök. Skogsägaren kan alltså ha anledning att hysa viss tveksamhet mot att leverera skogsbränsle i form av grot. En viktig fråga har varit om tillväxteffekterna är tillfälliga eller permanenta. En studie av Egnell (2011) tyder på att de är det senare – nämligen att det rör sig om en tillfällig tillväxtnedsättning som varar under ett antal år.
Tillväxtnedsättningen är därmed ofta rimlig i förhållande till den vinst skogsägaren gör genom att leverera skogsbränsle. Dessutom underlättas föryngringsarbetet avsevärt när avverkningsresterna tagits bort. Det finns också goda möjligheter att komma igång med föryngringsarbetet tidigare om avverkningsresterna tas ut – något som helt eller delvis kan kompensera för produktionsförlusten.
Osäkra balansberäkningar
Tillväxtnedsättningarna är i första hand kopplade till det extra kväveuttaget. Studier visar dock att det på sikt kan bli underskott också på andra näringsämnen om de näringsrika delarna av träden skördas. Sådana studier landar gärna i rekommendationen att återföra vedaska efter förbränning för att trygga näringstillgången på sikt.
Dessa studier bygger ofta på enkla balansberäkningar där uttagen (skördad) och utlakad näring ställs mot näringstillskott genom vittring och nedfall. Storleken på dessa bidrag är svår att skatta, vilket gör att balansberäkningarna blir mycket osäkra. Klaminder et al. (2011b) visade hur mycket skattningar av vittringsnivåerna för samma skogsmarksområde kan variera när de utgår från olika antaganden och beräkningsmetoder. Slutsatsen var att det krävs bättre underlag för att kunna göra säkra bedömningar av effekten av en ökad skördeintensitet.
Kolskuld
Skogsbränslets och framför allt stubbarnas klimatneutralitet har också studerats genom att jämföra koldioxidutsläpp från skogsbränslen med fossila alternativ (Melin et al. 2010). Jämförelsen vägde också in det faktum att grot och framför allt stubbar bryts ner långsamt om de lämnas (och fossila bränslen används istället), medan de avger sin koldioxid direkt om de skördas och förbränns i ett värmeverk.
Detta skapar ett tidsfönster när skogsbränslen inte är fullt ut klimatneutrala – något som skapat en debatt om den så kallade kolskulden (”carbon debt”). Frågan kommer att fortsätta att vara brinnande. Den är också kopplad till frågan om skogen och skogsråvaran ska användas för att substituera fossila bränslen och material som skapar mycket växthusgaser då de tas fram, eller om skogen och skogsmarken ska användas för att lagra så mycket kol som möjligt.
Referenser
Egnell G, (2011). Is the productivity decline in Norway spruce following whole-tree harvesting in the final felling in boreal Sweden permanent or temporary? Forest Ecology and Management 261: 148-153.
Egnell G. & Björheden R. (2012) Options for increasing biomass output from long-rotation forestry. WIREs Energy Environ 2012. doi: 10.1002/wene.25.
Klaminder, J., Lucas, R.W., Futter, M.N., Bishop, K., Köhler, S.J., Egnell, G. & Laudon, H. (2011b). Silicate mineral weathering rate estimates: Are they precise enough to be useful when predicting the recovery of nutrient pools after harvesting? Forest Ecology and Management, 261, 1–9.
Laudon, H., Sponseller, R.A., Lucas, R.W., Futter, M.N., Egnell, G., Bishop, K., Ågren, A., Ring, E., & Högberg, P. (2011b). Consequences of More Intensive Forestry for the Sustainable Management of Forest Soils and Waters, Forests, 2, 243-260; doi:10.3390/f2010243.
Melin Y, Petersson H & Egnell G, 2010. Assessing carbon balance trade-offs between bioenergy and carbon sequestration of stumps at varying time scales and harvest intensities. Forest Ecology and Management 260: 536-542.
/ Text Gustaf Egnell
Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:3