Tillgången till tätortsnära skogar ökar

I takt med att tätortterna växer på ytan ökar också den linje av staden som gränsar mot skog. Det kan förklara varför den tätortsnära skogen har ökat med 9,5 hektar per 1000 invånare på 10 år. Foto Stefan Örtenbladh/Skogenbild.

Svensken tycker om att vistas i skogen, och skogen är nästan alltid den skog som finns i och omkring städerna. Det finns gott om studier som visar att människor vill ha nära, och helst gångavstånd, till den skog de besöker till vardags. Idag bor ungefär 85 % av svenska folket i större städer eller tätorter. De expanderande städerna har naturligtvis påverkat den omgivande naturmiljön. Sedan 1960-talet har ungefär 55 000 hektar skog påverkats av bebyggelse. Men trots den stora betydelsen av den tätortsnära skogen har det saknats studier som visar hur skogarna har påverkats av städernas tillväxt.

Sverige är ett skogklätt land, med 55 % av landarealen täckt med produktiv skog i någon form. Problemet ur rekreationssynpunkt är att den mesta skogen ligger långt från människorna. Den tätortsnära skogen har fått en allt viktigare roll för den vardagliga skogskontakten, särskilt som stadens egna grönområden försvinner i takt med en förtätad bebyggelse. Från statsmakternas sida lyfts skogens betydelse fram för rekreation och hälsa, och för förståelsen av naturen. Trots att de tätortsnära skogarna erkänns som viktiga saknar de flesta kommuner planer för förvaltningen av dem. En studie från Naturskyddsföreningen visade att 57 % saknade en policy för dem. En förklaring kan vara att huvuddelen av de tätortsnära skogarna är privatägda. Endast 16 % är kommunägda skogar.

Vill uppleva skogskänsla

En rekreationsvänlig skog ska vara visuellt tilltalande, innehålla gamla och stora träd och en blandning av olika trädslag. Den ska inte vara för tät utan erbjuda en viss sikt, vilket också minskar rädslan för fara och hot. Å andra sidan får skogen inte vara för gles, eftersom besökaren fortfarande vill uppleva en skogskänsla. I en finsk studie hade den optimala rekreationsskogen mellan 80 och 200 kubikmeter träd per hektar, där spannet berodde på syftet med rekreationen. En svampplockare, orienterare eller fältbiolog kan ha olika önskemål om den optimala skogen.

Studien omfattade alla svenska tätorter med mer än 2 000 invånare. Stockholm, Göteborg och Malmö ingick inte, då de avviker så kraftigt i invånarantal från andra tätorter i landet. GIS-analysen utgick från data i kNN-Sverige, en yttäckande information om Sveriges skogar som bygger på satellitbilder och data från Riksskogstaxeringen.

Högst 3 kilometers avstånd

För att räknas som rekreationsvänlig skulle skogen vara mer än 5 meter hög, över 15 år och innehålla ett virkesförråd på mellan 80 och 200 kubikmeter (för björk 20 till 200 kubikmeter) per hektar. Skogen skulle också vara minst 1 hektar stor och ligga högst 3 km från tätortens yttre gräns.

I jämförelsen mellan 2000 och 2010 hade tillgången till rekreationsvänlig skog ökat med i genomsnitt 9,5 hektar per 1000 invånare (medianvärde). Tillgången hade ökat mest för tätorter i skogsregioner, medan den bara hade ökat med 2 hektar per 1000 invånare i större städer. I tätorter med en snabb tillväxt har däremot tillgången i genomsnitt minskat, med undantag för tätorter i inlandets skogsbygder.

Studien ger sig inte in på att förklara varför tillgången på tätortsnära skog har ökat eller minskat. Den betonar också att tätortsnära skog i sig inte är en garanti för att skogen är tillgänglig för rekreation eftersom det finns många andra intressen som ska samsas i den ofta privatägda skogen. Det ställer samtidigt delikata krav på den kommunala planeringen, om kommunen har som mål att tillgodose invånarnas behov av rekreationsmiljöer.
Det finns många frågor att lösa för den fortsatta forskningen. En är att bättre kunna definiera vad som är en rekreationsvänlig skog. En annan är att undersöka olika befolkningsgruppers vanor och önskemål för att på så sätt kunna identifiera och planera de mest värdefulla tätortsnära skogarna.

Referens

Olsson, O. (2013) Changed availability of urban fringe forests in Sweden in 2000-2010. Scandinavian Journal of Forest Research, vol 28(4), 386-394.

/ Text Olof Olsson

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:4