Kunskapsbanken Forskning https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ Risk för större problem med stormskador i ett förändrat klimat Trots älgar, granbarkborrar och rötsvampar är skador till följd av vind troligen den största enskilda förlustkällan för europeiskt skogsbruk. En lång rad färska artiklar undersöker hur sådana skador kan förväntas se ut under resten av 2000-talet, samt hur skogsbrukaren själv kan påverka riskerna genom aktiva beslut. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2024/risk-for-storre-problem-med-stormskador-i-ett-forandrat-klimat/ 714937 Thu, 28 Mar 2024 09:27:30 +0100 Erfarenheter av hyggesfri skogsskötsel och omföring till hyggesfritt Intresset för skogsskötsel och skogens brukande är stort. Många undrar över vilka alternativa skogsbrukssystem som finns och hur man kan gå från trakthyggesbruk till hyggesfritt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/erfarenheter-av-hyggesfri-skogsskotsel-och-omforing-till-hyggesfritt/ 713336 Fri, 15 Mar 2024 12:26:50 +0100 Markens kolförråd påverkas inte av markberedning Leder markberedning till ett minskat kolförråd i marken? Nej, inte enligt de åtskilliga studier som forskaren Monika Strömgren och hennes kollegor publicerat. Nu har även en metastudie bekräftat resultaten. – Jag har mötts av tveksamhet, egentligen samma misstro och förvåning som jag hade själv, säger Monika Strömgren om hennes forskningsresultat. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/markens-kolforrad-paverkas-inte-av-markberedning/ 712433 Wed, 28 Feb 2024 15:54:02 +0100 Många fördelar med en ökad användning av biogas Biogas är en viktig pusselbit i ett hållbart livsmedelssystem, för både energi, drivmedel och gödselproduktion. Sverige har stor potential att öka den inhemska produktionen av biogas utan att konkurrera med matproduktionen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/manga-fordelar-med-en-okad-anvandning-av-biogas/ 694753 Wed, 01 Nov 2023 09:54:59 +0100 Vattnet svämmar över - vad händer? När för mycket vatten hamnar på fel plats och vid fel tidpunkt, kallar vi det för översvämning. Allt oftare kan vi se i media hur folk som bor i översvämmade områden blir drabbade. Vattenexperter berättar om översvämningar ur sitt perspektiv. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/vattnet-svammar-over---vad-hander2/ 688208 Thu, 21 Dec 2023 12:34:06 +0100 Sillgrisslor värmeböljor Mer extrema och utdragna värmeböljor kan leda till att havsfåglar förlorar sina ägg och ungar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/aqua/sillgrisslor-varmeboljor/ 676534 Tue, 05 Mar 2024 14:28:38 +0100 Framtiden för kött Vi människor är de enda djuren i världen som medvetet väljer mellan om vi ska äta kött eller inte. Att kött är näringsrik föda som våra kroppar är väl anpassade för är bortom diskussion. Men en rad moraliska och etiska frågor har sedan länge sällskap av alltmer brännande frågor kring köttets miljö- och klimatpåverkan. Diskussionerna blir ofta och snabbt polariserade, i en mix av fakta och värderingar. Ligger köttet kvar på våra tallrikar år 2050? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/framtiden-for-kott/ 656753 Mon, 04 Sep 2023 09:21:42 +0100 SLU-forskare svarar på frågor om torka i skog och mark Hur påverkas skogen av torka? Är träd olika känsliga för torka? Hur går det med bären? Sommaren 2023 ser ut att bli torr. SLU har därför samlat kunskap om torkans effekter i skog och mark. Flera forskare har bidragit med svar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/slu-forskare-svarar-pa-fragor-om-torka-i-skog-och-mark/ 646137 Thu, 15 Jun 2023 15:03:36 +0100 Så påverkar torkan svenskt lantbruk Höga temperaturer drar in över Sverige och oron för torka och dess konsekvenser stiger. Hur allvarligt är läget just nu? Vilken beredskap finns för att klara av en torka likt 2018? Beror det på klimatförändringarna? Vad bör man tänka på framåt för att få till en livsmedelsproduktion som klarar torka? Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning och vattenkvalitet, svarar på hur torkan påverkar svenskt lantbruk och samhälle. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/sa-paverkar-torkan-svenskt-lantbruk/ 646114 Thu, 15 Jun 2023 15:34:08 +0100 Svårt nå samsyn om hur klimatsmart det är att bruka skogen Ska svensk skog avverkas mer eller mindre för klimatets skull? Den frågan har flera vetenskapliga studier undersökt de senaste åren. Studier som senare kommit fram till olika slutsatser. Här gås det igenom några olika studier som alla använt information från Riksskogstaxeringen och Heureka, som är ett skogligt beslutsstödsystem. Vissa av dessa studier menar att det bör avverkas mindre, medan andra menar att det är bättre för klimatet att bruka skogen mer intensivt. Varför blir slutsatserna så olika? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/svart-na-samsyn-om-hur-klimatsmart-det-ar-att-bruka-skogen/ 633232 Mon, 17 Apr 2023 08:19:20 +0100 Våtmarker - forskningen ur ett vattenperspektiv Har du någon gång undrat över våtmarker? Under många år torrlades våtmarker i Sverige delvis för att öka den odlingsbara ytan. Nu vill vi istället ha fler våtmarker eftersom vi ser många fördelar kopplade till vår tids problem med klimatförändringar och minskande biologisk mångfald. Den här artikeln återspeglar flera vattenforskares kunskaper om våtmarker. Naturens egna njurar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/vatmarker---forskningen-ur-ett-vattenperspektiv/ 601361 Thu, 26 Oct 2023 16:50:51 +0100 Rekordstort utbrott av granbarkborre – orsaker och vad man kan göra Granbarkborre är den viktigaste skadegöraren på äldre granskog i Europa eftersom den periodvis dödar stora volymer skog under så kallade utbrott. Just nu är vi drabbade av det största utbrottet av granbarkborre som registrerats i Sverige. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/rekordstort-utbrott-av-granbarkborre--orsaker-och-vad-man-kan-gora/ 599363 Thu, 10 Aug 2023 11:29:31 +0100 Ny kunskap om skogsmarkens fosfor och fördelarna med askåterföring Helträdsuttag för produktion av biobränsle, och fenomen som vittring och podsolering, påverkar trädens tillgång till näringsämnen i marken. En ny doktorsavhandling lägger fram helt ny kunskap om vilka former av fosfor som finns i boreala skogsmarker, och i vilken utsträckning de är tillgängliga för trädupptag. Avhandlingen presenterar även ny kunskap om effekten av askåterföring på fosfortillgången. Resultaten har relevans för utvecklingen av ett hållbart skogsbruk. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ny-kunskap-om-skogsmarkens-fosfor-och-fordelarna-med-askaterforing/ 595151 Thu, 04 Jan 2024 10:04:36 +0100 Helcom klimatrapport Varmare vatten och mindre is, men också färre sälar och fler abborrar. Det är några av de klimateffekter som vi kan få se mer av framöver.  https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/helcom-klimatrapport/ 528333 Tue, 05 Mar 2024 14:24:09 +0100 Så fungerar Sveriges klimatrapportering för markanvändning och skogsbruk Hur fungerar Sveriges klimatrapportering till FN och EU för markanvändnings- och skogssektorn? Vad är SLU:s roll i rapporteringen? Hur mycket utsläpp respektive upptag bidrog skog och mark till under 2020? Och hur har utsläpp och upptag från sektorn varierat mellan 1990 och 2020? Svaren finns i "Sveriges klimatrapportering – markanvändning och skogsbruk", ett faktablad från publikationsserien "Fakta Skog". https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/sa-fungerar-sveriges-klimatrapportering-for-markanvandning-och-skogsbruk/ 525984 Fri, 01 Jul 2022 15:17:06 +0100 En genomlysning av den svenska modellen för skogsbruk Vad är egentligen den svenska modellen för skogsbruk? Vad består den av? Skiljer den sig från andra länders modeller för att styra hur skogen brukas? Om den skiljer sig på ett avgörande sätt från andra modeller, vad har den i så fall för styrkor och svagheter? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/en-genomlysning-av-den-svenska-modellen-for-skogsbruk/ 523668 Tue, 28 Jun 2022 13:47:28 +0100 Det finns hjälpmedel för skogliga målkonflikter Det finns en mängd olika värden, möjligheter och mål med skog och skogsbruk. Men det finns också hjälpmedel som gör det möjligt att testa sig fram till vilka skötselmetoder som passar de mål skogsägaren eller andra intressenter har med skogen. Med Heurekasystemet går det att testa olika skötselmetoder för att se hur skogen ser ut på lång sikt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2021/det-finns-hjalpmedel-for-skogliga-malkonflikter/ 493195 Tue, 06 Feb 2024 14:42:01 +0100 Han följer koldioxidmolekylernas resor Är skogsbruket en klimatbov eller en klimathjälte? För att räkna ut det krävs avancerade beräkningar av kolets resor genom landskapet, med hjälp av både små genomskinliga kammare och skyskrapshöga torn. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2021/han-foljer-koldioxidmolekylernas-resor/ 491622 Tue, 05 Oct 2021 10:02:44 +0100 Fel antaganden kan ge dåliga beslut om bioenergi Det krävs ett vetenskapligt helhetsgrepp med långt tidsperspektiv för att bedöma hur skogsbaserad bioenergi påverkar klimatet. Det konstaterar ett antal forskare från olika delar av världen som också slår fast att restprodukter från skogen har en given plats i framtidens energimix. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2020/fel-antaganden-kan-ge-daliga-beslut-om-bionergi/ 488827 Wed, 01 Sep 2021 15:17:07 +0100 Ökad koldioxidhalt i atmosfären kan påverka matens kemiska sammansättning "Man är vad man äter" (Der Mensch ist was er isst") är ett känt citat från den tyske 1800-talsfilosofen Ludwig Feuerbach. Men är det sant? Självklart påverkar tillgången på föda oss men hur lika födan blir vi? Det går väl inte att se på folk om de är veganer eller köttätare? Den ökande koldioxidhalten i atmosfären kommer kanske att tvinga oss att fundera mer över detta. Att den leder till högre temperaturer är ju det som diskuteras mest, men kan koldioxidhalten i sig vara viktig om den också leder till att matens kemiska sammansättning ändras? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/okad-koldioxidhalt-i-atmosfaren-kan-paverka-matens-kemiska-sammansattning/ 487569 Thu, 10 Aug 2023 11:33:15 +0100 Osäkerheten största utmaningen för odlingen i ett förändrat klimat Vi måste planera för ett jordbruk som producerar stabila skördar i ett förändrat klimat, inte bara varmare utan också mer oförutsägbart. Växtföljder, samodling, perenna grödor och nya sorter kan bidra till ett mer robust jordbruk. Forskare på SLU undersöker potentialen med hjälp av bland annat fältförsök och modeller. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/osakerheten-utmaning-for-odling-i-framtidens-klimat-utmaningen-i-framtidens-klimat/ 485651 Thu, 10 Aug 2023 13:27:23 +0100 Arktis mångfald landmiljö Den snabba temperaturförändringen i Arktis ger påtagliga effekter i ekosystemen. Växter, insekter, fåglar och däggdjur får nya förutsättningar när växtsäsongen blir längre och extremväder inträffar oftare. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/arktis-mangfald-landmiljo/ 481782 Thu, 07 Mar 2024 10:03:29 +0100 Kunskap om hyggesfritt skogsbruk Vid SLU pågår forskning för att stärka kunskapsläget om hyggesfritt skogsbruk. Här finns en översikt över publicerade forskningsresultat och analyser, kunskapssammanställningar och populärvetenskapliga framställningar som tagits fram inom forskningsplattformen Future Forests. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/kunskap-om-hyggesfritt-skogsbruk/ 471977 Mon, 08 Nov 2021 09:05:56 +0100 Förändrat skogslandskap ökar risken för spridning av sjukdomar Storskalig skogsavverkning kan öka risken för djurspridda sjukdomar som sorkfeber. Det visar resultat av en forskargrupp vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Kunskapen har tagits fram tack vare ett unikt kartmaterial som visar hur skogslandskapet förändrats över tid. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/forandrat-skogslandskap-okar-risken-for-spridning-av-sjukdomar/ 470524 Fri, 05 Mar 2021 16:00:11 +0100 Future Forests: Att utforska skogens framtider med deltagande backcasting Som ett led i att utforska de skilda framtidsvisioner som finns för skogen och dess roll i samhället initierade Future Forests 2014 ett projekt för att ta fram önskvärda framtidsvisioner för skogen genom en metod som kallas ”deltagande backcasting”. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/att-utforska-skogens-framtider-med-i-en-deltagande-backcasting-process/ 465453 Mon, 03 Oct 2022 13:57:58 +0100 Kritisk granskning av den svenska skogsbruksmodellen Den svenska skogsbruksmodellen är åter i hetluften. Debatten påminner om den laddade diskussion som föregick ändringarna i Skogsvårdslagen 1993 och som ledde till lagens två jämställda mål. Mycket tyder på att vi befinner oss i en liknande situation, där den höga konfliktnivån förebådar en omstöpning av skogspolitiken. Det är en förväntad utveckling visar den omfattande forskningen om den svenska skogsbruksmodellen som genomförts inom forskningsprogrammet Future Forests. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/kritisk-granskning-av-den-svenska-skogsbruksmodellen/ 465154 Mon, 03 Oct 2022 13:58:20 +0100 Miljöanalysdata till grund för forskning om storskalig förändring av skogsmarksvegetation Ner för skogens blåbärsris och upp för örter som harsyra och flera ormbunksarter. Vegetationsekologen Per-Ola Hedwall har med hjälp av långa dataserier från Riksskogstaxeringens permanenta ytor kunnat visa på en storskalig förändring av skogens markvegetation. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/miljoanalysdata-till-grund-for-forskning-om-storskalig-forandring-av-skogsmarksvegetation/ 442932 Sun, 24 Oct 2021 12:17:57 +0100 Sveriges mest kända jordbruksförsök? Troligtvis har många i de nybyggda husen vid Dag Hammarskjölds väg ingen aning om vilket betydelsefullt jordbruksförsök de kan titta ut på. Men bland forskare som arbetar med kol- och kvävemodeller är försöket välkänt. Det har pågått sedan 1956 och anlades i en tid då forskarna ville veta hur det skulle påverka marken att tillgången på stallgödsel minskade. I dag är forskningen fortfarande lika angelägen men nu har kolinlagring och klimat seglat upp som en av de mest intressanta frågeställningarna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/sveriges-mest-kanda-jordbruksforsok2/ 440387 Thu, 10 Aug 2023 13:34:59 +0100 zoonos sorkfeber Sjukdomar som sprids mellan djur och människa, så kallade zoonoser, utgör ett allt större hot mot den globala folkhälsan. Coronaviruset (SARS-CoV-2), som har orsakat det nuvarande utbrottet av covid-19, är ett sådant exempel. Den pågående pandemin har startat en debatt om vilken roll som förstörda livsmiljöer, minskad biologisk mångfald och ett förändrat klimat har för utbrott av zoonoser. I diskussionerna hänvisas ofta till sjukdomsutbrott i Asien. Sambanden gäller dock också i Sverige – och inte bara i framtiden, vi ser dem redan nu. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/zoonos-sorkfeber/ 435512 Tue, 12 May 2020 07:09:58 +0100 Effektiva samverkansprocesser - styrning, deltagande och dialog inom skogspolitikens ramar Samverkan kan leda till högre tillit mellan myndigheter och medborgare, ökad legitimitet för politiska beslut samt bättre förutsättningar för att nå gemensamma mål i förvaltningen. Men det finns flera fallgropar som bör undvikas om processerna ska bli effektiva. Det visar en rapport om samverkan utifrån ett skogligt perspektiv (se länkar nedan). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/effektiva-samverkansprocesser---styrning-deltagande-och-dialog-inom-skogspolitikens-ramar/ 429411 Mon, 22 Jun 2020 13:16:32 +0100 Fågelsång Ljud av fågelkvitter i livsmedelsbutikernas grönsaksavdelning får män, men inte kvinnor, att köpa mer ekologiska morötter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/fagelsang/ 395277 Tue, 14 May 2019 14:42:46 +0100 Det multifunktionella jordbrukslandskapet Sommarens långa torkperiod visar att extrema vädersituationer kan bli allt vanligare. Extrema väder, som torka och kraftiga regn, drabbar jordbruket hårt. Risken ökar för att skörden blir låg, att åkrar blir översvämmade eller att näringsämnesläckaget till havet ökar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/det-multifunktionella-jordbrukslandskapet/ 367623 Mon, 24 Sep 2018 11:18:21 +0100 Interaktioner mellan jord och mikrober studeras i fjällen genom att flytta jord I arktiska tundrajordar finns en tredjedel av jordens markkol. I ett nytt försök undersöker vi hur klimatuppvärmningen och det förändrade samspelet mellan smådjur och mikrober påverkar kolets kretslopp i den här miljön. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/interaktioner-mellan-jord-och-mikrober-studeras-i-fjallen-genom-att-flytta-jord/ 364452 Thu, 04 Jan 2024 10:06:55 +0100 SLU håller koll på växthusgasbalansen i skog och mark Klimatförändringarna ger effekter på ekosystem och samhälle. För att mildra effekterna måste utsläppen av växthusgaser minska. SLU ansvarar för det viktiga arbetet att beräkna och rapportera växthusgasflöden fån markanvändning och skogsbruk till FN och EU. Nu presenterar vi färska siffror. Störst upptag av växthusgaser sker på skogsmark genom upptag i biomassa och markkol. De största utsläppen sker från dränerade marker och vid avskogning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/slu-haller-koll-pa-vaxthusgasbalansen-i-skog-och-mark/ 322871 Fri, 02 Sep 2022 13:49:11 +0100 Nya perspektiv på kollagring i skogsmarken Hur byggs humuslagret upp i skogsmarken? Marken tillförs dött organiskt material från träden och markväxterna, men storleken på förrådet i marken verkar till stor del styras av nedbrytningen och återkopplingar mellan träd och mark via mykorrhizasvampar. Med de här nya resultaten kan vi behöva ändra synen på hur humuslagret och markens kolförråd byggs upp. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/nya-perspektiv-pa-kollagring-i-skogsmarken/ 310649 Fri, 02 Sep 2022 13:49:37 +0100 Skogens klimatnytta Hur gör den brukade svenska skogen bäst nytta för klimatet? När man ska besvara denna är det lätt att hamna fel om man inte tar ett helhetsperspektiv, menar Johan Stendahl, forskare och koordinator för SLU:s program Klimat. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/skogens-klimatnytta/ 299944 Tue, 17 Oct 2017 15:54:36 +0100 Skogsdata 2017 2017 års officiella statistik från Riksskogstaxeringen visar att Sveriges skogar blir allt tätare och virkesrikare. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/skogsdata-2017/ 299670 Tue, 05 Mar 2024 14:17:46 +0100 Framtidens Östersjö Välkommen till kylvattenrecipienten - det kustvattenområde som påverkas av ett kärnkraftverks utsläpp av varmt kylvatten. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/i-karnkfraftens-kylvatten-anas-framtidens-ostersjo/ 298506 Tue, 05 Mar 2024 14:25:05 +0100 Näringsutarmning ett okänt problem Övergödning, när ett överskott av näringsämnen leder till för hög produktion av växtplankton, är ett välkänt begrepp. Att det samtidigt pågår en näringsutarmning av vissa sjöar och vattendrag, så kallad oligotrofiering, är inte lika känt. Tobias Vrede, forskare på institutionen för vatten och miljö vid SLU, undersöker de ekologiska effekterna av oligotrofiering i arktiska och alpina sjöar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/naringsutarmning-ett-okant-problem/ 297581 Thu, 28 Sep 2017 13:53:48 +0100 De naturliga myrarna – kolfälla eller kolkälla? Under nästan tjugo år har SLU mätt den totala kol- och växthusgasbalansen på Degerö Stormyr i Västerbotten. Ett fokus för undersökningarna är vad som kommer att hända med naturliga myrar i ett förändrat klimat. Kommer de att motverka en klimatförändring eller kommer de att göra så att klimatförändringen går ännu fortare? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/de-naturliga-myrarna--kolfalla-eller-kolkalla/ 297553 Fri, 29 Sep 2017 12:51:55 +0100 Anaeroba mikrober Vid SLU finns världsunik kompetens samlad kring anaeroba mikroorganismer. Professor och samverkanslektor Anna Schnürer berättar att anaeroba mikroorganismer kan användas i olika system och för att bilda nya produkter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2017/anaeroba-mikrober/ 296678 Tue, 03 Oct 2017 10:47:08 +0100 Konstnärliga metoder vidgar förståelsen Hur kan man bättre förstå effekterna av kommande klimatförändringar? Carola Wingren, professor vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning på SLU, ser konstnärliga metoder som en möjlighet att kommunicera forskning och skapa ny kunskap. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2017/konstnarliga-metoder-vidgar-forstaelsen/ 295394 Tue, 05 Mar 2024 14:14:10 +0100 Kor och metan Metanproduktionen skiljer mellan olika kor, även om de äter samma mängd och samma typ av foder. Variationen innebär att det kan finnas en möjlighet att selektera för individer med lägre metanproduktion. Först måste det dock vara helt utrett vad de bakomliggande orsakerna till skillnaderna är, annars kan risken vara att minskad metanproduktion enbart beror på t ex lägre produktionsförmåga eller förmåga att smälta fibrer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/kor-och-metan/ 285761 Tue, 30 May 2017 11:33:35 +0100 Mer skog i framtidens varmare klimat Den svenska skogen växer snabbare när klimatet blir varmare. Och när tillväxten ökar gynnas såväl virkesproduktion som naturvård. Det visar de skogliga konsekvensanalyserna SKA 15, som SLU har genomfört tillsammans med Skogsstyrelsen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/mer-skog-i-framtidens-varmare-klimat/ 91777 Fri, 19 Jan 2018 16:51:13 +0100 Framtiden som möjlighet eller risk - eller både och? Två framtidsbilder har länge präglat miljö- forskning och miljödebatt: tanken att den gröna tillväxtens möjligheter inte behöver utmana dagens ordning kontra idén om risksamhället och ett allmänt tvivel på moderniteten. På senare tid verkar de båda synsätten ha närmat sig varandra i en mer allmän oro för oväntade händelser. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/framtiden-som-mojlighet-eller-risk-eller-bade-och/ 90017 Thu, 15 Nov 2018 14:17:55 +0100 Tid och resurser krävs för tvärvetenskapliga resultat Tvärvetenskaplig forskning ger inte alltid bättre resultat än den traditionellt ämnesuppdelade. Men vissa problem kräver en tvärvetenskaplig ansats, och i de fall ett tvärvetenskapligt upplägg verkligen är motiverat är det viktigt att mobilisera tid och resurser för att underlätta samarbete och integration. Erfarenheterna från vårt eget forskningsprogram, Future Forests, talar sitt tydliga språk. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/tid-och-resurser-kravs-for-tvarvetenskapliga-resultat/ 90016 Thu, 15 Nov 2018 15:00:55 +0100 Olika synsätt ger olika framtidslösningar Ekologisk modernisering och fortsatt fokus på ekonomisk tillväxt? Eller en dramatisk omställning av samhällets sociala och ekonomiska struktur? Skogssektorns olika aktörer är överens om att framtiden är kopplad till stora sammanhang som klimat och energiomställning. Men strategierna för framtiden kan skilja sig starkt beroende på olika gruppers utgångs​punkter och synsätt, visar Future Forests forskning. De skilda synsätten kan skapa politiska spänningar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/olika-synsatt-ger-olika-framtidslosningar/ 90015 Thu, 15 Nov 2018 14:22:37 +0100 Välfärdsstaten nyckel till Sveriges energiomställning Sverige har nått målet med råge medan flera andra EU-länder har långt kvar. Det handlar om EU:s RES-direktiv som säger att medlemsstaterna år 2020 ska få minst 20 procent av sin energiförsörjning från förnybara källor. Future Forests har hittat orsakerna till den svenska framgången i kombinationen mellan välfärdsstatens organisation och en konkurrensinriktad politik. Tillgång till förnybar råvara är också en viktig faktor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/valfardsstaten-nyckel-till-sveriges-energiomstallning/ 90014 Thu, 15 Nov 2018 14:55:22 +0100 Globala trender påverkar den svenska skogen Den svenska skogens användning påverkas i allt högre grad av globala frågor som förändrad energiförsörjning, klimatpolitik, internationella regelverk och konkurrens om marken. Det är också frågor som påverkar varandra. Future Forests analys visar att skogssektorn måste bli mer öppen för de globala trenderna och i större utsträckning samspela med andra system. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/globala-trnder-paverkar-den-svenska-skogen/ 90013 Thu, 15 Nov 2018 14:15:03 +0100 Dialog nödvändig för att hantera komplexa konflikter - exemplet nya trädslag Dialog är nyckeln till att hantera många knixiga frågor. Men hur ska dialogen utformas, och hur kan man se till att alla intressenter får sin röst hörd? Future Forests använde den utmanande frågan om nya trädslag för att studera hur dialogprocessen kan användas i praktiken. Efter processen ökade deltagarnas förståelse för de andras synpunkter, och de kunde också enas om förslag som kan användas av beslutsfattare. Samtidigt förändrade inte processen deltagarnas ursprungliga ståndpunkter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/dialog-nodvandig-for-att-hantera-komplexa-konflikter-exemplet-nya-tradslag/ 89982 Thu, 15 Nov 2018 14:59:51 +0100 Askskottsjukan visar riskerna med global handel Askskottsjuka är en ny invasiv svampsjukdom som ger avdödning i kronan av askar och som kan leda till att hela trädet dör. Askskottsjukan uppmärksammades först i Polen under tidigt 1990-tal. Den kom till Sverige 2001 och har nu spridits till de flesta områden med ask i Europa. Hos oss finns numera asken med på rödlistan över hotade arter på grund av sjukdomen. När svampen upptäcktes i Storbritannien under 2012 ledde det till mycket uppmärksamhet i massmedia. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/askskottsjukan-visar-riskerna-med-global-handel/ 87898 Thu, 15 Nov 2018 15:00:31 +0100 Stor osäkerhet om vittringens hastighet Vittring är den process som bryter ner bergarter och mineraler till mindre beståndsdelar. Man skiljer på mekanisk vittring – när berg blir till sand – och kemisk vittring. Den kemiska vittring­en bidrar till att värdefulla näringsämnen, framför allt baskatjoner, kan fylla på markens förråd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/stor-osakerhet-om-vittringens-hastighet/ 87872 Thu, 15 Nov 2018 15:03:16 +0100