Husdjur och vilt
SLU forskar om husdjurens foder, skötsel, sjukdomar, hälsa och beteende. Var tredje svensk har daglig kontakt med sällskapsdjur, t.ex. hästar och hundar. Lantbrukets djur, som nötkreatur, grisar, får, getter, höns och gäss, har stor betydelse för den svenska livsmedelsproduktionen. Renen är ett tamdjur som har stor ekonomisk betydelse för samerna. Betande husdjur sätter också sin prägel på det svenska landskapet. Viltforskningen vid SLU omfattar bland annat hur djuren rör sig under näringssök, ekologiska frågor om djurens förflyttningar och resursutnyttjande, interaktioner mellan växter och djur, effekter av klimatförändringar på vilt samt människor och ekosystem. Rovdjursfrågor och jakt är en del av viltförvaltningen. Viltskadecenter i Grimsö är ett nationellt kunskapscentrum rörande viltskador på egendom och inventering av stora rovdjur.
Minskad förekomst av fotröta hos svenska lamm
Fotröta och smittsam digital dermatit (CODD) är klövsjukdomar hos får som påverkar både djurvälfärd och produktion. År 2009 visade en studie att 5,8 % av slaktlammen hade fotröta och ett
Många möjligheter med DNA-analys
Antalet DNA-analyser som görs på djur i svenska mjölkkobesättningar har ökat kraftigt de senaste åren. Förutom säkrare avelsvärden kan lantbrukarna få information om vilka djur som är bärare av
Tackors parasitsmitta varierar med säsong
Många fårägare undersöker parasitläget hos sina tackor innan de släpps på bete. Djuren avmaskas om smittan är hög, för att minska smittspridning på betet. Hur smittläget påverkas av lamnings- och
Campylobacter från ekologisk kyckling mindre resistenta
Antibiotikaresistens är en stor framtida utmaning. Även om vi i Sverige har en klok och låg antibiotikaanvändning till djur är resistenta bakterier ett växande problem. I stora delar av världen har
Rödsjuka kan ge problem hos värphöns
Rödsjuka är en bakterieorsakad sjukdom som i Sverige främst ses hos värphönsflockar med tillgång till utevistelse. I drabbade flockar är dödligheten mycket hög men i vissa fall märks sjukdomen främst
Inavel hos europeiska röda mjölkraser
Europeiska röda mjölkraser har en viktig roll i livsmedelsproduktionen eftersom de har god hälsa och bra funktionella egenskaper. I ett europeiskt samarbetsprojekt har data för röda mjölkkor från
Varierad uppväxtmiljö främjar unghönans anpassningsbarhet
Värphöns genomgår en flytt mellan uppväxtstall och värpstall som ställer krav på anpassningsbarhet. Vår hypotes i denna studie var att en stabil uppväxtmiljö begränsar utvecklingen av förmågan att
Uppdaterad kontrollstrategi mot spolmask hos höns
Spolmasken Ascaridia galli är idag ett vanligt problem hos värphöns. Parasiten påverkar fåglarnas hälsa och produktivitet och hållbar parasitkontroll är därför en nyckelfråga i denna produktion. I en
Nyupptäckt virus spritt bland svenska vildsvin
Det nyligen identifierade atypiskt porcint pestivirus har nu hittats hos svenska vildsvin. Viruset hittades i Sverige första gången hos tamgris år 2020 och anses orsaka skaksjuka hos nyfödda
Åtgärder mot svansbitning
Svansbitning är ett allvarligt djurvälfärdsproblem med negativa ekonomiska konsekvenser för grisproducenten. En internationell forskargrupp har undersökt kostnadseffektiviteten hos sju nyckelåtgärder
Kontroller av djurvälfärd
Nämn ordet djurvälfärd och de flesta tänker på att djur ska må bra. Ett så kallat djurskyddsprotokoll fokuserar dock bara på att djurens tillvaro inte ska understiga gränsen för vad vi kan acceptera.
Kan indikatorer säga något om djurens välfärd?
Ofta höjs röster om att åtgärder för djurvälfärd är dyra för lantbruket. Samtidigt kan en del åtgärder bidra till att kostnaderna minskar på andra håll på gården. Oavsett vilket är det viktigt att