Mat och hälsa
Kvaliteten på råvaror från grödor och husdjur är nära kopplad till hur odlingen eller uppfödningen bedrivs. De hygieniska aspekterna på livsmedel, och hur människor kan bli sjuka via maten, är områden med direkt tillämpning i vår vardag. Livsmedelsforskarna vid SLU tar bl.a. fram nya metoder för att analysera livsmedel med tanke på kostfibrer, stärkelse, vitaminer, antioxidanter, härskningsprodukter, antibiotikarester, mörhet m.m. Forskningsrön om växter och djur från både gentekniken och veterinärmedicinen kan ofta öka förståelsen för människan och hennes hälsa. Grisens arvsmassa är exempelvis mycket lik människans. Skogars och trädgårdars läkande effekt på utbrändhetssymptom är också ett forskningsområde inom SLU.
Samarbeten mellan SLU och låginkomstländer förbättrar vattenanvändningen i jordbruket
Genom samarbete med universitet i låginkomstländer runt forskning och utbildning bidrar vi till globala mål om mat säkerhet och hållbar utveckling. Här berättar vi om några sätt SLU arbetar med att
Nanopartiklar
Nanopartiklar finns i allt från solkräm till båtfärg och dieselbärnsle. Men är de här partiklarna farliga för miljön och hälsan? Forskare från mark och miljö gör ett djupdyk i forskningen kring detta
Mjölkningsrutinerna påverkar tankmjölkens mikroflora
Mjölkens innehåll av mikroorganismer, den s.k. mikrofloran eller mikrobiotan, är en viktig faktor vid produktionen av ost av god kvalitet. För lagrade ostar är tankmjölkens innehåll av vissa
Havre ökar andelen omättade fettsyror i mjölken
Vilka fettsyror som ingår i mjölkfettet kan ha betydelse för mjölkkonsumentens hälsa. Fettsyrasammansättningen påverkas delvis av kornas foderstat, där korn och havre är vanliga ingredienser.
Akvakulturens möjligheter och utmaningar
Säg ”jordbruk” och alla får en bild av vad du pratar om. Men säg ”vattenbruk” eller ”akvakultur”, och associationerna blir nog inte lika tydliga. Akvakultur har stor potential att växa, eftersom vår
Dioxin fisk
De höga dioxinhalterna i fet fisk från Östersjön är ett stort problem för både miljön och hälsan. Även exporten påverkas. Men varifrån kommer dioxinerna? Karin Wiberg, professor vid institutionen för
Selektivt fiske
Selektivt fiske innebär enkelt uttryckt ett fiske som fångar rätt arter av rätt storlek vid rätt plats och rätt tidpunkt. Det betyder också att oönskade bifångster kan minimeras. Tillsammans med
Torsk skrubbskädda
Bottenfisksamhället i Östersjön har genomgått stora förändringar de senaste 40 åren. Att den storvuxna torsken minskat kraftigt kan vara en viktig orsak till att skrubbskäddorna blir allt fler inom
Okända gifter dricksvattnet
Lutz Ahrens, professor i organisk miljökemi vid institutionen för vatten och miljö vid SLU i Uppsala, tar en klunk te bryggd på Uppsalas kranvatten. Enligt honom finns det stor anledning att forska
Kvicksilver
Visste du att dagens förebyggande åtgärder mot kvicksilver i miljön kan ge resultat snabbare än väntat? Forskning pekar mot att det kanske bara kommer att ta årtionden innan fisken i våra sjöar är
SLU och SGI samarbetar för en giftfri miljö
För att bedöma vilken risk ett förorenat område utgör behövs detaljerade, platsspecifika riskbedömningar, men effektiva undersökningsmetoder saknas. Sedan 2010 samarbetar SLU och SGI för att stärka
Biologisk variation av ämnen i urin och serum hos friska hundar
Tidig, korrekt behandling av njursjukdom hos hund är viktig för att bromsa utvecklingen mot gravare njurskada. Eftersom analys av olika ämnen i urin kan bidra till tidigare upptäckt av sjukdomen än